Migranter från låginkomstländer som fick vård hemma eller bodde på äldreboende löpte större risk att dö i covid-19 än svenskfödda under pandemins första år, enligt en ny studie från forskare vid Stockholms universitet, publicerad i European Journal of Public Health. Resultatet är förvånande, eftersom äldre migranter i vårdmiljöer vanligtvis lever längre än personer födda inom landet.
Hur är det att åldras i Sverige? I takt med att antalet äldre i Sverige blir fler ökar behoven av äldreomsorg, och även kunskapen om äldres livsvillkor. Hur kan äldreomsorgen organiseras så att den möter de behov som finns? Hur påverkar åldrandet relationer och levnadsförhållanden? Vid Stockholms universitet finns flera forskare som forskar om äldre från olika perspektiv.
En ny befolkningsstudie ger en unik inblick i gruppen som söker könsbekräftande vård i Sverige. Den visar att transpersoner är en socioekonomiskt utsatt grupp och att 2020 hade 0,07 % av Sveriges befolkning fått en könsdysforidiagnos, medan 0,03 % hade genomfört ett juridiskt könsbyte.
Ny forskning från Stockholms universitet visar att personer med hög inkomst generellt har fler barn. Mönstret är särskilt tydligt för män och har blivit starkare över tid: ju mer pengar, desto fler barn. Men efter fyra barn vänder det.
Yrke som enskild faktor har inte inneburit en högre risk att dö i covid-19 i Sverige. Däremot var risken högre för äldre som levt ihop med personer som inte kunnat arbeta hemifrån. Detta visar en ny studie från Stockholms universitet som analyserat data från pandemins första år.
Bristande kunskaper i svenska eller brist på kunskap om hälso- och sjukvårdssystemet förklarar inte varför utlandsfödda i Sverige har en högre dödlighet i covid-19. Det är slutsatsen av en studie från Stockholms universitet, som analyserat mixade par, alltså utlandsfödda som är gifta eller sambos med svenskfödda.
Att vara man, ha lägre inkomst, låg utbildningsnivå, vara ogift och utlandsfödd från ett låg- eller medelinkomstland är faktorer som, oberoende av varandra är relaterade till en ökad risk för att dö i covid-19. Det visar en ny sociologisk studie vid Stockholms universitet, publicerad i tidskriften Nature Communications. Studien visar också att risken att dö av covid är högst i Stockholmsområdet.
Ekonomiska satsningar på arbetsförmedling är kopplad till lägre arbetslöshet i Sverige och i 18 andra välfärdsstater. Det visar en ny avhandling i sociologi.
Medelpresterande elever är de som influeras mest av sina skolkamraters prestationer när det gäller val till gymnasiet. Det visar ny forskning i sociologi som undersökt klasskamraternas betydelse för niondeklassares gymnasieval.
Kvinnor som söker jobb på annan ort har mindre chans än män att bli kallade till arbetsintervju. Det visar en omfattande studie från Sociologiska institutionen och Institutet för social forskning vid Stockholms universitet.
Mor- och farföräldrar med barnbarn som har passerat förskoleåldern slutar jobba tidigare i livet. Detta jämfört med personer som har barnbarn i yngre åldrar, visar en ny och omfattande avhandling i sociologisk demografi vid Stockholms universitet.
Allt fler kvinnor gifter sig med varandra, samtidigt som de har en högre skilsmässorisk. Juridiska rättigheter kopplade till föräldraskap gör att kvinnorna gifter sig, medan skilsmässorisken beror på strukturella könsroller i relationer. Det framgår av en ny studie av Martin Kolk och Gunnar Andersson vid Stockholms universitet. Studien presenteras på en konferens om skilsmässor.
