Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Mörk bild av adopterade i koreansk populärkultur

    Vad händer i en nation när hundratusentals barn adopteras bort utomlands? Hur uppfattas de bortadopterade av det koreanska samhället? Dessa frågor besvaras av doktoranden Tobias Hübinette i avhandlingen "Comforting an orphaned nation: Representations of international adoption and adopted Koreans in Korean popular culture".

  • ”Dags att upphäva förbudet mot genterapi inom sporten”

    En konsertviolinist kan, helt lagligt, ta betablockerare för att förbättra sina prestationer. Men en tävlingsskytt är förbjuden att göra detsamma. Var finns logiken? Varför ska genterapi vara olagligt? Är det överhuvudtaget möjligt att upptäcka och förhindra genterapi inom sporten? Kan genterapi vara ett sätt att utjämna skillnaderna mellan könen?

  • Framgång i näringslivet krävde social kompetens

    För att vara en framgångsrik storföretagare krävdes social kompetens, karismatisk utstrålning och en förmåga att skapa nya nätverk.Det visar ekonomhistorikern Therese Nordlund, Stockholms universitet i sin doktorsavhandling, som fokuserar på två av Sveriges största storföretagare: Axel Ax:son Johnson, ledare över Johnsonkoncernen, och J. Sigfrid Edström, VD för Asea.

  • Läste du serier som barn?

    Tecknade serier för barn har funnits i Sverige i över hundra år, och de flesta minns med kärlek sin barndoms figurer som t.ex. Spara och Slösa, Tuff och Tuss, Bamse eller Eva & Adam. Litteraturvetaren Helena Magnusson har studerat dessa och andra svenska barnserier, från 1890-talet till idag.

  • Almstriden pekade i fel riktning

    Den kommunala demokratin fungerade bra och det enda problem som kunde skönjas var ett informationsproblem gentemot allmänheten. Man var dålig på att förklara varför vissa beslut togs. Att agera som man gjorde vid almarna var förkastligt. Det visar statsvetaren Daniel Helldén i sin avhandling om almstriden i Kungsträdgården i Stockholm 1971.

  • Det finns vinnare och förlorare vid val av skola

    Kapitalsvaga familjer får svårt att använda utbildningssystemet och förlorar på det fria skolvalet. För dem är det inte mycket till val. Medan mer bemedlade familjer drar nytta av systemet.

  • Bofasthet och kärnfamilj, två myter som måste avlivas!

    Endast 23% av gårdarna under 1600-, 1700- och 1800-talen gick i arv i rakt nedstigande led och av dem gick påfallande många till döttrar. Mågar, kusiner, barn och föräldrar skiftade gårdar mellan sig. Eller så såldes gården till utomstående. Detta gällde även om det fanns söner i familjen. Det visar kulturgeografen Madeleine Bonow i sin avhandling vid Stockholms universitet.

Visa mer