Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Mer arbete men inte mer betalt med ny teknik

    Starka sociala normer är den främsta anledningen till att vi pendlar till jobbet varje dag, trots att ny teknik möjliggör distansarbete. Samtidigt gör den nya tekniken att vi förväntas vara tillgängliga även efter arbetstid vilket skapar en gränslös arbetsvardag, visar en avhandling från Stockholms universitet. Resultatet är att vi arbetar mer än tidigare, men utan att få mer betalt.

  • Skapandet av svensken som blond och blåögd

    Bilden av svenskhet undersöks och ifrågasätts i den nya boken Blond och blåögd: Vithet, svenskhet och visuell kultur, skriven av konstvetarna Jeff Werner och Tomas Björk vid Stockholms universitet.

  • Nytt sätt att analysera data från röntgenlaser

    Ny programvara för att analysera bilder från röntgenlaserapparaturer kan spara både tid och pengar för framtida forskning inom strukturbiologi. Det visar en studie i Nature Methods. Programvaran bygger på en ny metod för att analysera data från röntgenlasern och har tagits fram av ett internationellt forskningsteam där Jonas Sellberg, från Stockholms universitet, ingår.

  • Supernova-explosion ger ledtrådar till universums expansion

    Observationer av supernovan, SN2014J, som exploderade den 14 januari i år ger viktiga ledtrådar kring liknande explosioners ursprung och den accelererande expansionen av universum. Observationerna har gjorts av Ariel Goobar och hans team på Oskar Klein Center, vid Stockholms universitet.

  • Samverkan kan skydda utsatta arter

    Många arter i fragmenterade landskap riskerar att försvinna på grund av brist på spridningsmöjligheter. En ny avhandling från Stockholms universitet beskriver problemet och förslår nya metoder som tar hänsyn till samverkan mellan aktörer. Till exempel kan samverkande kommuner upptäcka och gemensamt skydda värdefulla spridningsvägar över kommungränserna.

  • Bottentrålning frigör gifter

    Bottentrålning används för att fiska räkor, torsk och strömming. Metoden är omdiskuterad eftersom den har stor påverkan på miljön. Ändå ökar trålningen framförallt på djupare vatten. Ny forskning visar att bottentrålning resulterar i grumligt bottenvatten och att miljögifter som tidigare var låsta i bottnen frigörs och återinförs i ekosystemet.

  • Trådarna som håller samman vår vardag

    Det latinska ordet fibra betyder tråd. "Livets trådar – smidiga och starka" är namnet på Bergianska trädgårdens utställning om textilfibrer från växtriket som håller samman vår vardag. Utställningen, som öppnar den 7 mars, visar levande fiberväxter från hela världen tillsammans med textilier, borstar, väskor och flätade korgar.

  • Kartläggning av Östersjöns mikroorganismer hjälper oss förvalta havet

    En forskargrupp har identifierat 22 miljoner gener hos Östersjöns virus, bakterier och plankton - en storskalig kartläggning som hjälper oss att förvalta havet och ökar kunskapen om klimatförändringarnas effekter på Östersjön. Resultatet publiceras idag i tidskriften PLOS ONE.

  • Tidningsläsare bidrar till ny kunskap om alkohol och beroende

    Vetenskap, media och individer skapar tillsammans kunskap om alkohol- och drogberoende. Det visar en ny rapport från Stockholms universitet som undersökt hur tidningsläsare förstår medias beskrivning av biomedicinsk alkoholforskning och hur de för kunskapen vidare.

  • Stockholms universitet får 125 miljoner för topprekrytering

    Stockholms universitet får 125 miljoner kronor av Vetenskapsrådet inom deras program för internationell rekrytering av framstående forskare. Pengarna ska gå till att rekrytera Anders Nilsson som nu är verksam vid Stanforduniversitetet. Pengarna ska fördelas över tio år.

  • Kroppens egen fettproduktion viktigare än vi tidigare trott

    Kroppens egen produktion av fleromättade fetter är viktigare än vi tidigare har trott, det visar en ny studie från Stockholms universitet. Under normala förhållanden klarar vi oss utmärkt utan att tillsätta extra omega-3-fettsyror via dieten.

  • Rådjursbajs bidrar till den biologiska mångfalden

    Rådjur är kanske mest kända för att äta de finaste blommorna i rabatten. Men vad de äter i det övriga landskapet kan faktiskt göra nytta för den biologiska mångfalden. Genom att samla in bajs från rådjur och sedan odla de frön som fanns i bajset har forskare från Stockholms universitet kunnat se hur rådjur sprider olika typer av växter.

Visa mer