Gå direkt till innehåll

Ämnen: Medicin

Strukturen för proteinradikalen bestämdes genom att mikrokristaller av radikalproteinet exponerades för extremt korta och intensiva pulser från en röntgenlaser. Bild: Martin Högbom/Stockholms universitet

Radikalt verktyg i naturens kemilåda avbildat

Forskare vid Stockholms universitet har lyckats beskriva strukturen av ett av naturens vassaste kemiska verktyg, en proteinradikal. Resultaten hjälper oss förstå hur naturen kan utföra mycket svåra kemiska reaktioner och kan i förlängningen användas inom såväl medicin som i miljövänliga kemiska processer. Resultaten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Science.

Genom visualisering skapas kartor över vävnadssnitt från ett dussintal tumörer för att se hur cellerna som identifierats i studien är organiserad i tumörvävnaden. Här en cellkarta över ett 2x1,5 mm stort tumörsnitt. Bild: Mats Nilsson

Ny metod för kartläggning av cancerceller banar väg för behandling av obotlig hjärncancer hos barn

Barn som diagnostiserats med hjärncancer dör ofta inom ett år efter sin första diagnos eftersom det inte finns några effektiva behandlingar. Men genom att visualisera cancercellerna har forskare nu fått bättre förståelse för hur tumörerna ser ut. Förhoppningen är att det ska leda till nya behandlingsmetoder. Det visar en studie med forskare vid bland annat Stockholms universitet och SciLifeLab.

Maria Brandén. Foto: Clément Morin / Stockholms universitet.

Äldre i Stockholm som bor med en person i arbetsför ålder har högre risk att dö i covid-19

60 procent högre. Så mycket högre är risken för personer som är 70 år eller äldre i Stockholms län och som bor i samma hushåll som en person i arbetsför ålder att dö i covid-19, jämfört med de äldre som bor med andra äldre. Däremot är trångboddhet ingen riskfaktor i sig för äldre. Det visar en ny studie från Stockholms universitet som publicerats i tidskriften the Lancet Healthy Longevity.

Illustration: Stockholms universitet

Wallenberg-anslag till forskning om aggression

​Hur styrs aggression i hjärnan och vilka metoder kan vi använda för att påverka den? Det är några av frågorna som Christian Broberger, professor i neurokemi, hoppas få svar på under ett femårigt projekt som nu får 20,4 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Christian Broberger, professor i neurokemi vid Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet. Foto: Mika Neitz Pettersson

Oväntade skillnader mellan råttor och möss ger nya insikter om manligt föräldraskap

Genom att ta fasta på en oväntad artskillnad mellan råttor och möss har forskare kartlagt ett system i hjärnan som styr hur hanarna bland dessa djur beter sig när de får ungar. En central komponent är hormonet prolaktin, som tidigare visats förbereda honan för moderskap. I studien kunde man också styra hur mycket papporna intresserade sig för sina ungar genom experimentella manipulationer.

Olika ägg föredrar olika spermier

Olika ägg föredrar olika spermier

​Kvinnors äggceller avger kemiska signaler för att locka till sig spermier. Ny forskning från Stockholms universitet visar att äggcellen genom signalerna kan välja spermie. Olika kvinnors ägg attraherar olika mäns spermier – och föredrar inte alltid partnerns.

Kiseldioxidpartikel, bild: Stockholms universitet

Kiseldioxidpartiklar kan leda till nya metoder för behandling av fetma

Mikrometerstora partiklar av porös kiseldioxid kan, efter intag, påverka hur snabbt mat bryts ned och tas upp i tarmen. Resultaten, som publiceras i tidskriften Nanomedicine, visar att det är möjligt att partiklarna minskar hur mycket maten bryts ned och hastigheten för det. Genom studierna på möss hoppas forskarna hitta nya behandlingar för fetma och diabetes hos människor.

Kommentar om Nobelpriset i fysiologi eller medicin

Christos Samakovlis, professor vid Institutionen för molekylär biovetenskap Wenner-Grens institut, Stockholms universitet, finns tillgänglig för den som vill ha kommentarer om dagens Nobelpris i fysiologi eller medicin.

När en råtta känner lukter aktiveras hjärnan på samma sätt som hos människan. Forskning som kan göra det lättare att utveckla mediciner mot demenssjukdomar. Foto: Mostphotos

Din dofthjärna fungerar som en råttas

Forskare vid Stockholms universitet har undersökt hur hjärnan känner igen dofter, och funnit att dofthjärnan och hörselhjärnan kommunicerar med varandra. En ny studie visar stora likheter mellan dofthjärnan hos människor och råttor, vilket kan hjälpa oss att utveckla nya mediciner mot Alzheimers. Personer med svårigheter att identifiera dofter har nämligen större risk att utveckla sjukdomen.

Malariamygga av arten Anopheles gambiae. Foto: Anna-Karin Landin/Stockholms universitet

Botoxkusin kan minska malaria på miljövänligt sätt

Forskare vid Stockholms och Lunds universitet har tillsammans med forskare från University of California hittat ett nytt toxin selektivt inriktat på malariamyggor. Upptäckten kan leda till nya och miljövänliga sätt att bekämpa malaria. Forskningen presenteras i tidskriften Nature Communications.

Proteiner som finns i vätskan runt värdcellen binder till ett virus och kan göra det mer smittsamt. Viruset kan också påskynda bildningen av trådlika fibriller, vilka spelar en roll vid Alzheimers sjukdom. Illustration: E. Wikander/Azote.

Överrock av protein gör virus mer smittsamma och länkar dem till Alzheimers sjukdom

Ny forskning från Stockholms universitet och Karolinska Institutet visar att virus samspelar med biologiska vätskor hos sina värdar vilket leder till en beläggning av protein på virusets yta. Proteinskiktet gör viruset mer smittsamt och underlättar bildningen av de plack som är typiska för neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers.

Alexander Miething, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet. Foto: Niklas Björling.

Tillit till andra ger längre liv

Litar du på andra människor? Då har du bättre chans att leva längre. De som däremot misstror det mesta i livet ökar risken för ett kortare liv. Det visar en ny studie av forskare från Lunds och Stockholms universitet som nu publiceras i tidskriften Journal of Epidemiology and Community Health.

Hiranya Peiris vid Oskar Klein Centre får 37,8 miljoner kronor för projektet ”Understanding the Dynamic Universe”. Foto: Serena Nobili /Oskar Klein Centre, Stockholms universitet

Fem stora forskningsanslag från Wallenbergstiftelse

Fem forskningsprojekt vid Stockholms universitet får i år stöd från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Projekten spänner från att lära sig mer om bildandet av mitoribosomer, vilket kan ge nya vapen mot cancer, till studier av enorma mängder data från rymden för att få mer kunskap om mörk energi och mörk materia.

Så tar sig kattparasiten till din hjärna

Så tar sig kattparasiten till din hjärna

Att en parasit hos katter kan ta sig in i människors hjärna är känt sedan tidigare. Nu har forskare vid Stockholms universitet upptäckt hur parasiten gör för att ta över våra celler.

Forskarna Mary O’Conell, Ioana Bujila, Ann-Kristin Östlund Farrants, Guillaume S. Sanou och Issa Nébié utanför malariainstitutet i Ouagadougou. Foto: May O'Connell.

Tusen gener skyddar mot malaria

Forskare från Sverige, Tjeckien och Burkina Faso har upptäckt varför den västafrikanska folkgruppen fulani är mer motståndskraftig mot malaria än andra. Det beror på aktiviteten hos mer än tusen gener i en viss typ av immunförsvarscell. Upptäckten kan leda till nya sätt att behandla malaria och i förlängningen andra parasitsjukdomar.

Visa mer

Välkommen till Stockholms universitet!

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.
Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.
Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.
Bilderna i Mediearkivet är upphovsrättsligt skyddade. Bilderna får enbart användas i tydlig anslutning till nyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering anges alltid fotograf.