Den 18-24 juli arrangeras "The 2013 European Physical Society Conference on High Energy Physics, EPSHEP 2013" i Stockholm. Ett av de stora ämnena kommer vara den nyligen upptäckta Higgs-bosonen och bland talarna märks Peter Higgs själv och Gerard t’Hooft, nobelpristagare i fysik 1999. Konferensen är ett samarrangemang mellan Stockholms universitet och KTH.
Östersjön mår dåligt. Mer kunskap måste nå politiker och myndigheter men också allmänheten. Vad kan forskningskommunikation bidra med? Stockholms universitets Östersjöcentrum arrangerar ett seminarium i Almedalen med både fakta och visioner – Hav tröst!
Människan har påverkat nästan all miljö på jorden och Östersjön har drabbats särskilt hårt av giftutsläpp och övergödning de senaste decennierna. Djur som lever i starkt nedsmutsade miljöer kan antingen dö ut lokalt eller anpassa sig och överleva. En ny avhandling visar att storspigg under kort tid utvecklats genetiskt som svar på människans miljöpåverkan.
En förändrad vitaminproduktion hos Östersjöns planktonsamhällen kan få allvarliga ekologiska effekter och orsaka bristsjukdomar hos både lax och sjöfåglar. Detta visar en ny avhandling i marin ekologi vid Stockholms universitet.
Idag 30 maj kl. 17:00 sänds ett nytt avsnitt av den akademiska talkshowen Crosstalks. Då kommer flera framstående forskare att samtala om aktuella ämnen som berör oss alla. I programmet kommer bland annat människans framtid i universum diskuteras. Vad händer med utforskandet av universum när stora rymdprogram som NASA läggs ner och kommer vi att kunna resa på semester till mars i framtiden?
I söndags slog en svinröv ut i Edvard Andersons växthus i Bergianska trädgården. Den har en unken lukt av ruttet kött för att locka till sig spyflugor. Blomställningen är lika skär och borstig som bakdelen på en gris
Det är inte bara hjärnan som styr kroppen. Kroppen styr också hjärnan. Det visar den forskning som världsledande forskare och nobelpristagare presenterar vid en internationell konferens inom forskningsområdet Psykoneuroimmunologi i Stockholm i juni. Forskning som bland annat gett ny kunskap om uppkomsten av depression och om hur antidepressiva medel i hög grad fungerar som placebopreparat.
En ny studie har undersökt hur temperaturen varierat på de olika kontinenterna de senaste 1000 till 2000 åren. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience och visar både stora regionala likheter och skillnader i klimatutvecklingen på jorden. Temperaturutvecklingen i förindustriell tid verkar särskilt ha skiljt sig mellan norra och södra halvklotet.
Warren M. Washington har ägnat sig åt klimatforskning i över 50 år och varit rådgivare åt en flera sittande presidenter. På fredag föreläser han om framtidens klimatmodeller vid årets Bolinföreläsning för klimatforskning i Aula Magna, Stockholms universitet.
Forskare vid Stockholms universitet har använt evolutionsbiologisk metodik och med hjälp av observationer från genetik, paleoantropologi, arkeologi och lingvistik kunnat fastställa att människans förmåga att utveckla kultur måste vara äldre än 170 000 år. De sätter därmed punkt för en långdragen debatt om åldern på människans unika kognition.
Människor kan ha varit viktiga naturliga fröspridare i det historiska jordbrukslandskapet. Det visar en ny studie från forskare vid Stockholms universitet som är publicerad i open-access tidskriften PLoS ONE. Med hjälp av flera volontärer har forskare kunna kartlägga hur frön sprids i växtlandskapet genom kläder och skor som människor använder under arbete på fält och i naturen.
En ny temperaturserie från en droppsten (stalagmit) i en grotta har tagits fram av forskare vid Stockholms universitet, det är den första i sitt slag ifrån södra Afrika. Den fyller ett gap i vår kunskap om temperaturutvecklingen på södra halvklotets lägre breddgrader, vilket länge har efterfrågats av vetenskapsvärlden, inte minst av FN:s klimatpanel, IPCC.
Hur faller antimateria? Den frågan har forskargruppen ALPHA, där Stockholms universitet ingår, försökt besvara. I en artikel som publicerats i tidskriften Nature Communications, rapporterar forskarna en första mätning av antiatomers tunga massa.
Stockholms universitet får ett särskilt uppdrag att tillsammans med andra lärosäten utveckla formerna för validering av yrkeserfarenhet för behörighet. Universitet får sammanlagt 10 miljoner kronor under tre år för detta ändamål. När man ska kunna ansöka om validering är ännu inte klart.
Minskningen av istäcket i Arktis på sommaren är ett av de tydligaste tecknen på de pågående klimatförändringarna. I en ny studie som publicerats i Nature Climate Change, visar forskare från Stockholms universitet att varma och fuktiga vindar på våren från sydliga latituder till Arktis har stor betydelse för storleken på istäcket senare under sommaren.
Stockholms universitet har utsett årets hedersdoktorer som på ett utmärkande sätt bidragit till universitetets verksamhet inom forskning och utbildning. Däribland finns Lennart Aspegren – framstående jurist med en imponerande karriär både i Sverige och utomlands och Mattias Klum – en världens främsta naturfotografer.
En unik och omfattande studie av stjärnsmällsgalaxer har publicerats i Astrophysical Journal Letter av forskare i det internationella projektet LARS vid Stockholms universitet. Forskarna har undersökt hur ultraviolett ljus med en viss våglängd färdas genom galaxerna och funnit att ljuset ofta tar en omväg innan det når oss. En effekt av detta är att galaxerna ser större och mer diffusa ut.
Forskare har med hjälp av sjöelefanter löst mysteriet om hur djupvattnet i Antarktis har skapats. Tre källor har varit kända men spekulationer om en fjärde källa har sysselsatt forskare i 30 år. I en rapport som nyligen publicerades i tidskriften Nature Geoscience har strömmen av djupvatten från denna fjärde källa slutsligen kunna beskrivas.
På Världsvattendagen den 22 mars möter 1 200 gymnasieelever sexton forskare från Stockholms universitet för att få svar på sina frågor om vatten. Hur har koraller och tång sex? Finns det vatten i rymden? Kan vattenmolekyler dansa? Vad händer om glaciärer smälter och vad händer om vi släpper ut farliga ämnen med avloppsvattnet?
Hur ska vi rädda haven? Hur ser det ut när permafrost smälter? Kan du lyfta en isbit utan att nudda den? Hur fort kan en haj simma? Hur kissar fiskar? Dessa och många fler frågor ges svar på när forskare från Stockholms universitet den 21 mars vid Aquaria Vattenmuseum berättar för skolelever om vad som döljer sig under havsytan.