Ämnen: Naturvetenskap

  • Kråkor varken tänker eller resonerar

    En ny studie omkullkastar ett decennium av forskning om vad som gör kråkfåglar intelligenta. Nya analyser visar att kråkor löser problem genom trial-and-error och inte genom att de tänker eller resonerar.

  • Nya rön om kopplingen tinande permafrost och klimatpåverkan

    Forskare kan nu visa hur permafrosten i Arktis tinade upp och hur enorma mängder kol frigjordes i slutet av den senast istiden. Arktis infrusna kolreservoarer frigörs nu åter och riskerar att ytterligare driva på den pågående klimatuppvärmningen. Resultaten har nyligen publicerats i tidskriften Nature Communications.

  • Pisa-undersökningen – Experter vid Stockholms universitet

    Den 6 december redovisas resultaten av PISA, världens största elevundersökning. Den undersöker 15-åriga elevers förmågor inom naturvetenskap, läsförståelse och matematik. Flera forskare vid Stockholms universitet har medverkat till att ta fram studien och har stor erfarenhet av såväl kunskapsmätningar som bedömningsfrågor i de ämnen som ingår.

  • Inlärning gör djur intelligenta

    Att djur kan använda verktyg, ha självkontroll och förväntningar på tillvaron kan förklaras med hjälp av en ny inlärningsmodell för djurs beteende. Forskare vid Stockholms universitet och Brooklyn College har kombinerat kunskap från artificiell intelligens, etologi och inlärningspsykologi och löst flera problem kring djurs beteende och intelligens.

  • Så mycket klarar världens korallrev

    Ny studie från forskare vid Stockholms universitet analyserar hur mycket mer fiske, övergödning och klimatförändringar världens korallrev kan klara av innan de förstörs.

  • Ett hormon att styra dem alla

    Stresshormoner hos insekter kan vara ett steg mot miljövänliga bekämpningsmedel. Forskare vid Stockholms universitet har upptäckt att ett hormon koordinerar hur bananflugor reagerar på stress. Resultatet har nyligen publicerats i Royal Societys tidskrift Open Biology.

  • Regnoväder transporterar aerosolpartiklar väsentliga för molnbildning

    En ny studie publicerad i Nature visar att snabba skyfall i samband med nederbörd transporterar ett tillräckligt antal små partiklar från den nedre fria troposfären till gränsskiktet för att skapa en ny population av partiklar som så småningom bildar nya moln. Molnbildning påverkar klimatet och därför är ny kunskap om ämnet viktigt, bland annat för att öka tillförlitligheten i klimatmodeller.

  • Torrtåliga arter frodas trots att regnen återvänder i Sahel

    Efter den förödande torkan i Sahel-regionen söder om Saharaöknen har nu växtligheten återhämtat sig. Det som förvånar forskarna är att trots att det nu regnar mer och har blivit grönare så är det framförallt de mer torrtåliga arterna som frodas. Slutsatsen är att inte bara nederbörd utan även jordbruk påverkar hur växter återhämtar sig.

  • Alexey Amunts årets Ragnar Söderbergforskare i medicin

    Alexey Amunts, som får åtta miljoner kronor till sitt förfogande under fem år, är Stockholms universitets första Ragnar Söderbergforskare i medicin. Hans forskning kring mitokondrier, cellens kraftverk, kan komma att användas för att skapa läkemedel för att stoppa tillväxten hos cancerceller.

  • Känslan styr dig vid fiskdisken

    Spelar det någon roll för dig om fisken du köper i butiken är miljömärkt eller inte? Svaret beror troligen på om du känner igen märkningen och vet vad den innebär, och om du är orolig för tillståndet i haven och fiskebestånden.

  • Stora projektanslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse

    Omvandling av vatten och koldioxid till kemiska produkter utan att någon behöver hantera farliga mellanled. Ett nytt instrument som ska förklara hur solens magnetfält hettar upp atmosfären. Röntgenlaser som kan hjälpa till att lösa energiproblem. Och bättre klimatmodeller genom nya sätt att göra mätningar. Det är fyra forskningsprojekt som får stöd från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

  • Tretusenårigt DNA kan berätta hur Stilla havets öar befolkades

    För mer än tretusen år sedan kom de till öarna i östra Oceanien, öster om Salomonöarna och Papua Nya Guinea, mitt i södra Stilla havet. De färdades i kanoter lastade med griskultingar, krukor med mat och färskvatten, och frön eller plantor. De var de första människorna som tog sig långa sträckor över öppet hav, utan att kunna se land någonstans. Nu berättar DNA-analyser om deras ursprung.

  • Flitiga folkbildare tillbaka

    Kleopatra, spanska inbördeskriget, romancelitteratur och Einsteins relativitetsteori. Nu är det dags för en ny säsong av Bildningspodden, en av landets mest populära historieroddar. Bakom idén och produktionen står Magnus Bremmer, litteraturhistoriker och forskningsredaktör vid Stockholms universitet, och Klas Ekman, författare och journalist.

  • Nobelpristagare och nya doktorer uppmärksammas vid universitetets högtid

    Den 30 september är det dags för Stockholms universitets årliga installations- och promotionshögtid i Blå hallen i Stockholms stadshus. Bland de 31 nya professorer som installeras finns 2004 års Nobelpristagare i fysik Frank Wilczek, som nyss påbörjat en anställning vid universitetet. Bland de nya hedersdoktorerna finns författaren och Nobelpristagaren i litteratur 2010 Mario Vargas Llosa.

  • Gäddan inte alls så stationär som vi trott

    Myten om gäddan som lever hela sitt liv i samma vassrugge är åtminstone delvis falsk, visar ny forskning från Stockholms universitet. En doktorsavhandling i populationsgenetik påvisar nära släktskap mellan gäddor som lever i helt olika delar av Östersjön.

  • Källor till sotet som smälter vita ytor i Arktis kartlagda i ny svensk undersökning

    De kemiska fingeravtrycken hos luftburet sot som passerar Abisko på väg till europeiska Arktis avslöjar att fossil förbränning på kontinenten är den viktigaste källan på vintern, medan vegetationsbränder i Ryssland är viktigaste källan på sommaren. Det visar en ny svensk undersökning som idag publiceras i den ansedda tidskriften Nature Communications.

  • Få bin trots omväxlande jordbrukslandskap

    Jordbrukslandskap med stor variation förväntas ha en stor biologisk mångfald och många insekter som pollinerar grödor. I en artikel i tidskriften Proceedings of the Royal Society B visar forskare från bland annat Stockholms universitet att det inte alltid är så.

Visa mer
Fyll i din epostadress för att följa Stockholms universitet på Mynewsdesk

När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av Mynewsdesk och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.

För att läsa mer om detta, var vänlig läs Mynewsdesks Integritetspolicy som berör vår behandling av dina personuppgifter, och Mynewsdesks Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.

Vänligen notera att Mynewsdesks Användarvillkor gäller alla våra tjänster.

Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Kolla din inkorg

Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Stockholms universitet.

Okej