Ämnen: Vetenskap, teknik

  • Hemlöshet och människovärde i dagens Ryssland

    Hur bibehåller man en känsla av människovärde när man är berövad alla konventionella förutsättningar för att vara vad man själv och andra betraktar som ”en anständig människa”?

  • Mörk bild av adopterade i koreansk populärkultur

    Vad händer i en nation när hundratusentals barn adopteras bort utomlands? Hur uppfattas de bortadopterade av det koreanska samhället? Dessa frågor besvaras av doktoranden Tobias Hübinette i avhandlingen "Comforting an orphaned nation: Representations of international adoption and adopted Koreans in Korean popular culture".

  • ”Dags att upphäva förbudet mot genterapi inom sporten”

    En konsertviolinist kan, helt lagligt, ta betablockerare för att förbättra sina prestationer. Men en tävlingsskytt är förbjuden att göra detsamma. Var finns logiken? Varför ska genterapi vara olagligt? Är det överhuvudtaget möjligt att upptäcka och förhindra genterapi inom sporten? Kan genterapi vara ett sätt att utjämna skillnaderna mellan könen?

  • Framgång i näringslivet krävde social kompetens

    För att vara en framgångsrik storföretagare krävdes social kompetens, karismatisk utstrålning och en förmåga att skapa nya nätverk.Det visar ekonomhistorikern Therese Nordlund, Stockholms universitet i sin doktorsavhandling, som fokuserar på två av Sveriges största storföretagare: Axel Ax:son Johnson, ledare över Johnsonkoncernen, och J. Sigfrid Edström, VD för Asea.

  • Läste du serier som barn?

    Tecknade serier för barn har funnits i Sverige i över hundra år, och de flesta minns med kärlek sin barndoms figurer som t.ex. Spara och Slösa, Tuff och Tuss, Bamse eller Eva & Adam. Litteraturvetaren Helena Magnusson har studerat dessa och andra svenska barnserier, från 1890-talet till idag.

  • Almstriden pekade i fel riktning

    Den kommunala demokratin fungerade bra och det enda problem som kunde skönjas var ett informationsproblem gentemot allmänheten. Man var dålig på att förklara varför vissa beslut togs. Att agera som man gjorde vid almarna var förkastligt. Det visar statsvetaren Daniel Helldén i sin avhandling om almstriden i Kungsträdgården i Stockholm 1971.

  • Det finns vinnare och förlorare vid val av skola

    Kapitalsvaga familjer får svårt att använda utbildningssystemet och förlorar på det fria skolvalet. För dem är det inte mycket till val. Medan mer bemedlade familjer drar nytta av systemet.

  • Bofasthet och kärnfamilj, två myter som måste avlivas!

    Endast 23% av gårdarna under 1600-, 1700- och 1800-talen gick i arv i rakt nedstigande led och av dem gick påfallande många till döttrar. Mågar, kusiner, barn och föräldrar skiftade gårdar mellan sig. Eller så såldes gården till utomstående. Detta gällde även om det fanns söner i familjen. Det visar kulturgeografen Madeleine Bonow i sin avhandling vid Stockholms universitet.

  • ”Stockholms universitet för alla” ska motverka snedrekrytering

    ”Stockholms universitet för alla” är ett nytt projekt där ungdomar från studieovana hem genom studiebesök på Stockholms universitet kommer att få möta studenter och lärare och få information om högre studier. Projektet kommer att pågå i tre år med start i januari 2006.

  • Ny studie: Samhall skapar arbetshandikappade

    Statliga Samhall misslyckas att nå målet att de anställda ska rehabiliteras. De anställda socialiseras i stället in i rollen som arbetshandikappade, enligt en ny studie av docent Mikael Holmqvist vid Stockholms universitet.

  • Nya krav på ett kreativt ledarskap

    Ledningen av en kreativ process är i huvudsak inte ett traditionellt organisationsproblem utan ett intuitivt gestaltningsproblem. De behöver träna sig i att leda och att "ledar-skapa"

  • Heliga bilder i Bysans en telefon till Gud

    Idéer hos 300-talets kyrkofäder om Guds transcendens (Gud som något utomjordiskt ogripbart) och Guds immanens (Gud som knuten till jordiskt liv) är kopplade till 1300-talets bilder, dvs. dogmer i tidigkristen tradition blottas i bild först tusen år senare. Det visar konstvetaren Anne Karahan i sin nyligen framlagda avhandling vid universitetet.

  • 32,8 miljoner till andraspråksforskning

    En forskargrupp vid Stockholms universitet får i ett första skede 32,8 miljoner av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond för forskning kring avancerad andraspråksanvändning. Forskarna ska bland annat studera polyglotter och språkinlärning för call centers.

Visa mer
Fyll i din epostadress för att följa Stockholms universitet

När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av oss och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.

För att läsa mer om detta, var vänlig läs vår Integritetspolicy som berör vår behandling av dina personuppgifter, och Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.

Vänligen notera att våra Användarvillkor gäller alla våra tjänster.

Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Kolla din inkorg

Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Stockholms universitet.

Okej