Att odla flera slags grödor hotar inte livsmedelssäkerheten – tvärtom

En växtföljd med ett brett urval av olika grödor kan ge fler kalorier och mer näring än att odla spannmål år efter år. En ny internationell studie ledd av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) utmanar det vanliga argumentet att varierade växtföljder skulle producera mindre mat.

Växtföljd är ett slags schema för vad som odlas på en åker över tid. I Sverige, liksom i många andra delar av världen, blir växtföljderna allt kortare och domineras i allt högre grad av spannmål. Spannmål växer bra i tempererat klimat, är lätta att lagra och transportera och har breda marknader.

Samtidigt innebär ensidiga och korta växtföljder flera nackdelar, såsom ökat beroende av mineralgödsel och bekämpningsmedel samt större sårbarhet för klimatförändringar, i synnerhet extremväder.

Slår hål på argument

Frågan är också om ett sådant system verkligen ger mer mat än odlingssystem där också andra typer av grödor ingår.

– Ett typiskt argument mot varierade växtföljder är att tillgången på mat minskar om man byter ut väldigt produktiva, kaloririka spannmålsgrödor mot andra grödor. Nu har vi sett att det argumentet inte håller, förklarar Giulia Vico vid Sveriges lantbruksuniversitet, huvudförfattare till studien som nyligen publicerats i Nature Food.

Tillsammans med kollegor i Europa och Nordamerika visar SLU-forskarna att växtföljder med spannmål i kombination med två andra grödtyper kan ge mer kalorier, protein och fett, och i vissa fall även mer kolhydrater, jämfört med kontinuerlig spannmålsodling. De andra grödtyperna var – baljväxter, vall (till exempel gräs och klöver för djurfoder) samt oljegrödor och rotgrödor (till exempel potatis eller sockerbetor).

Resultatet gäller när fodergrödorna används för mjölkproduktion. När fodret i stället används för köttproduktion eller bioenergi uteblir fördelarna, vilket visar att dessa användningsområden är mindre effektiva sätt att producera mat.

Bättre näringssammansättning

De mer mångsidiga växtföljderna ger också en näringssammansättning som bättre överensstämmer med dagens kostråd, jämfört med den stora andel kolhydrater som spannmålsdominerade system producerar.

Forskarna har analyserat data från 16 långliggande fältförsök i Europa – från norra Sverige till Italien.

– Försöken har pågått i årtionden, vissa ända sedan slutet av 1950-talet. Det gjorde det möjligt för oss att undersöka långsiktiga trender under varierande förhållanden, säger Alessio Costa, medförfattare till studien.

– Resultaten är uppmuntrande. De visar att en övergång till noggrant utformade, längre växtföljder med en mångfald av grödor kan ge mer näring. Samtidigt stärker det en balanserad kost och sprider risker. Det är ett sätt att värna livsmedelssäkerheten, säger Riccardo Bommarco vid Sveriges lantbruksuniversitet, medförfattare till studien.

Många faktorer förklarar

Fördelarna i form av kalorier och näringsämnen från varierade växtföljder beror sannolikt på en kombination av faktorer. I genomsnitt förbättras spannmålsskördarna när andra typer av grödor ingår i växtföljden, särskilt under mer utmanande klimatförhållanden. Mångsidiga växtföljder minskar också ogräs och skadegörare samt förbättrar markhälsan, vilket gynnar alla grödor i systemet.

Kontaktpersoner

Giulia Vico, professor
Institutionen för ekologi
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
018-671418, 072-5669750, giulia.vico@slu.se

Riccardo Bommarco, professor
Institutionen för ekologi
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
018-672423, 073-0485878, riccardo.bommarco@slu.se

Vetenskaplig artikel

Vico G, Costa A, Smith ME, Bowles T, Gaudin ACM, Watson CA, Baldoni G, Berti A, Blecharczyk A, Jonczyk K, Mazzon M, Marzadori C, Morari F, Onofri A, Sandström B, Santín-Montanyá I, Sawinska Z, Stalenga J, Tenorio Pasamón JT, Tei F, Topp CFE, Walker RL, Bommarco R, Functionally rich crop rotations increase calorie and macronutrient outputs across Europe, Nature Food, 7, 185–193 (2026).

Så gjordes studien

Forskarna använde data från 16 jordbruksförsök i Europa med olika typer av klimat. Dessa försök har pågått i årtionden, det äldsta grundades i slutet av 1950-talet. Därför kunde de jämföra långsiktiga effekter av korta växtföljder med enbart spannmål med längre växtföljder där också andra typer av grödor ingick.

Varje gröda antogs leverera en livsmedelsprodukt som vi kan köpa i affären. Till exempel: spannmål gav mjöl och baljväxter gav bönor. Forskarna antog att vallgrödor antingen kunde användas som foder för produktion av mjölk eller nötkött, eller för biodrivmedel.

Produkterna från växtföljderna uttrycktes som kalorier samt som de huvudsakliga näringsämnena i människans kost – kolhydrater, proteiner och fetter – producerade per hektar.

Beräkningarna tog hänsyn till att en mer komplex växtföljd innebär att en mindre andel av arealen varje år ägnas åt varje enskild gröda.

De växtföljder som jämfördes byggde antingen på enbart spannmål eller på spannmål i kombination med en eller två av följande grödtyper: baljväxter, vall samt olje- eller rotgrödor.

Läs mer

Mer variation i åkern ger mindre kväveförluster

Fler grödor i växtföljden kan ge större spannmålsskördar i ett förändrat klimat

Växtföljder – ett lovande sätt att få maten att räcka i ett förändrat klimat