Låga halter av högfluorerade ämnen (PFAS) i svensk mjölk

I Sverige har många platser förorenats med PFAS efter användning av brandskum på flygplatser. Nu har forskare från SLU mätt halter av PFAS i mjölk. I mjölk från mejerier runt om i landet fanns inga mätbara halter alls, men även på gårdar nära förorenade områden var halterna över lag mycket låga.

– Gårdarna i vår studie täcker bara ett fåtal av de tusentals förorenade områden som finns i Sverige. Samtidigt tyder de prover som togs på mejerierna på att konsumtionsmjölken inte utgör någon hälsorisk. Om förorenad mjölk från enstaka gårdar kommer till ett mejeri späds den helt enkelt ut väldigt mycket, säger SLU-forskaren Ida Hallberg, som ledde studien.

I Sverige finns flera områden som är särskilt förorenade med så kallade högfluorerade ämnen, med samlingsbeteckningen PFAS. Det har i vissa fall lett till att grundvattnet har blivit förorenat och till att människor har fått i sig betydande mängder PFAS. Internationellt finns också exempel på mycket höga halter av PFAS i kött och mjölk från nötkreatur som utsatts för PFAS från miljön.

Inga hälsorisker för konsumenter har upptäckts

För att få en bättre bild av hur det ser ut på gårdsnivå i Sverige har en SLU-ledd forskargrupp analyserat halten av PFAS i mjölk på 22 gårdar som ligger mindre än en mil från platser där det har använts betydande mängder brandskum vid övningar. Dessutom analyserades halterna av PFAS i djurens huvudsakliga dricksvatten. För att få en bild av riskerna med konsumtionsmjölk analyserades PFAS också i stora mjölktankar på 20 mejerier utspridda över hela landet.

I mejerimjölken analyserades 49 olika PFAS-ämnen, och inga mjölkprover innehöll tillräckligt höga halter för att ge utslag med de mätmetoder som användes. Det fanns alltså inga tecken på att mejerimjölk skulle utgöra en hälsorisk för konsumenter.

På gårdarna i studien, som ligger i närheten av sex kända förorenade platser i Syd- och Mellansverige, var halterna av PFAS i allmänhet mycket låga eller inte mätbara. Sammantaget bedöms resultaten spegla bakgrundsnivåer av PFAS snarare än påverkan från de aktuella förorenade områdena.

Djurens dricksvatten verkar inte vara huvudkällan till PFAS

Halterna av PFAS var även mycket låga i de vattenprov som samlades in på gårdarna, och det fanns ingen koppling mellan halterna i vattnet på en gård och halterna i gårdens mjölk. Detta tyder på att det PFAS korna får i sig i huvudsak kommer från andra källor än gårdens vatten.

– Det skulle kunna komma från fodret, eller från vattendrag som djuren har tillgång till vid bete, men det är inget vi har undersökt, säger Ida Hallberg.

– I vår studie ingår ett begränsat antal mjölkgårdar och vi kan inte utesluta att det finns andra områden med allvarligare PFAS-kontaminering. Att vi inte har upptäckt något alarmerande är förstås glädjande, men det finns ett behov av fortsatt PFAS-övervakning i mejeriproduktionen, avslutar Ida Hallberg.

Mer om PFAS

Under flera årtionden har högfluorerade ämnen använts i bland annat brandskum. Eftersom ämnena praktiskt taget inte bryts ner ansamlas de i miljön i närheten av utsläppsområden. Det finns negativa hälsoeffekter för människor som har varit utsatta för en högre exponering, till exempel ökade kolesterolvärden och försämrat antikroppssvar efter en viss typ av vaccination, och förbud mot PFAS diskuteras inom EU. På grund av ämnenas oönskade egenskaper pågår idag forskning för att försöka rena dricksvatten och förorenade marker från PFAS.

Studien finansierades av Naturvårdsverket.

Kontaktperson

Ida Hallberg, forskare,
Inst. för kliniska vetenskaper & Inst. för husdjurens biovetenskaper
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
ida.hallberg@slu.se, 073-0646234, 018-671641

Den vetenskapliga artikeln

Anders Glynn, Jennifer Nyström Kandola, Gunnar Johanson, Carolina Vogs, Carl Ekstrand, Maria A Karlsson, Hasitha Priyashantha, Karl Lilja, Lars-Erik Karlsson, Leo Wai-Yin Yeung, Anna Kärrman & Ida Hallberg. 2026. Occurrence of PFAS in Cow’s Milk: A Comparative Study of Swedish Farms near Contaminated Sites and Regional Dairy Production Facilities. J. Agric. Food Chem.
https://doi.org/10.1021/acs.jafc.5c07211

Pressbild

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om denna nyhet. Klicka för högupplöst bild. Fotograf ska anges.)

Kor i SLU:s ladugård vid Lövsta lantbruksforskning utanför Uppsala. Fotot är inte kopplat till studien. Foto: Mark Harris