Matminnen varar livet ut

Harmoniska måltider med ångande köttgrytor eller snabbmakaroner och ketchup vid ett stökigt köksbord? Minnen av barndomens mat och måltider sitter kvar och påverkar ditt liv som vuxen. Forskarna Elisabeth von Essen och Fredrika Mårtensson vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp har studerat unga vuxnas matminnen, studien visar att viktiga matminnen till och med kan påverka din kärleksrelation.

Frukost, lunch, fika, middag – hela tiden äter vi. Ibland under trevliga former, ibland under oro och bråk. En del ser fram emot nästa måltid, andra önskar att den snart är över. För alla har maten och måltiden stor betydelse för både det fysiska och det psykiska välmåendet och för hur vi formar våra liv.

De två forskarna, Elisabeth von Essen och Fredrika Mårtensson, arbetar på Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp. Genom att djupintervjua 30 unga vuxna, mellan 18 och 35 år, har de försökt kartlägga betydelsen av barndomens matupplevelser.

- Vi har förstått att inställningen till mat grundar sig i tidiga, relationella upplevelser och att det i förlängningen kan påverka inställningen till mat och känslan av säkerhet i förhållandet till andra människor, säger Elisabeth von Essen.

Studien visar att matminnen spelar stor roll när unga människor försöker forma sina liv. Positiva minnen kan bidra till känslomässig stabilitet, både i förhållandet till mat och till människor. Negativa eller stressframkallande minnen kan å andra sidan både fortsätta att hämma förhållandet till mat och måltider eller i bästa fall skapa en vilja att förändra situationen. Och som förälder skapar du matminnen för dina barn, påverkade av minnen från din egen barndom.

- Det bästa är att det aldrig är försent att bearbeta minnena och få en bättre relation till mat och måltider, konstaterar Elisabeth von Essen.

I studien presenteras tre fall. De representerar var och en olika sätt att förhålla sig till mat som visar hur känslomässiga minnen och matens roll under uppväxten skapar mönster som påverkar identitet, motståndskraft och trygghet i vuxen ålder.

I det första fallet beskrivs en ung man som bär med sig en tradition av hemlagad mat, gärna varm soppa och nybakat bröd, samt söndagsmiddagar med hela familjen samlad. Som ung vuxen blir han vegan och lagar mycket mat tillsammans med sina vänner. Han fortsätter att se mat och måltider som något tryggt och säkert i livet.

I det andra fallet målas porträttet av en liten flicka, med en ensamstående, kvällsarbetande mamma. Flickans trygghet är färdiglagad mat, värmd i mikrovågsugnen. Hon påverkas under sin uppväxt av sin mammas ständiga försök med nya dieter och under en period i livet varierar flickans vikt ständigt upp och ned. Senare i livet blir hon förälder och inser att sonen kommer att ärva hennes matvanor om hon inte agerar. Trots idag goda matvanor är hennes förhållande till hälsosam mat och matlagning ansträngd och tar mycket energi ur kropp och själ.

Det tredje fallet handlar om en flicka som efter föräldrarnas skilsmässa kommer att äta många måltider i ensamhet. Oregelbundna måltider och ohälsosam mat ger en viktuppgång som leder till ätstörningar. Som ung vuxen blir hon vegetarian och som nybliven sambo får hon svårt att engagera sig i den gemensamma matlagningen och kan inte riktigt koppla mat till umgänge med andra människor. Trots negativa känslor runt mat och måltider gör hon ändå sitt bästa för att få en bättre relation till både mat och sambo.

Som sagt, frukost, lunch, fika, middag – vi har alla tillbringat en stor och viktig del av vår tid över en bit mat, ensamma eller i sällskap. Tänk tillbaka, vilka minnesbilder får du själv? Bra minnen att förvalta eller dåliga upplevelser som kan ge upphov till en förbättring?

Elisabeth von Essens och Fredrika Mårtenssons vetenskapliga artikel publicerades 1 maj 2017 i tidskriften Appetite. Artikeln finns tillgänglig på tidskriftens hemsida (http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0195666317301538)

Den 21 september skrev professor emeritus Susanne Kraus Whitbourne ett referat av artikeln till den nätbaserade, amerikanska sajten Huffington Post: (http://www.huffingtonpost.com/entry/can-your-childhood-food-memories-help-soothe-your-adult_us_59c40ab8e4b0be1b32c19807)

…och i augusti (19) skrev hon en artikel i Psychology today:

(https://www.psychologytoday.com/blog/fulfillment-any-age/201708/what-your-earliest-food-memories-say-about-you)

Vill du prata mer om måltidsminnen? 

Kontakta gärna:

Elisabeth von Essen, epost: elisabeth.von.essen@slu.se, tel 040 - 41 55 29

Som forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet med mat och psykisk hälsa som huvudfokus arbetar Elisabeth von Essen med utgångspunkt från ett humanvetenskapligt synsätt. Hon blandar gärna miljöpsykologi, hälsa, klinisk psykoterapi och mat i sin forskning och undervisning.

Mer om Elisabeth von Essen:

http://www.slu.se/cv/elisabeth-von-essen/

Eller:

Marianne Persson, kommunikatör på Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, SLU Alnarp

marianne.persson@slu.se, tel 0730 61 65 04