Miljöhänsyn i skogsbruk fungerar

Att lämna en del träd vid avverkning ökar möjligheterna för vissa känsliga arter att överleva jämfört med traditionell kalhuggning. Det visar forskare vid SLU i den första studien där rödlistade arter följts före och efter avverkning.

Vid en inventering av skogar i Hälsingland som gjordes för drygt tio år sedan hittade forskarna en hel del rödlistade mossor och lavar. Rödlistade arter är sådana som riskerar att minska kraftigt eller dö ut, till exempel på grund av skogsbruk. När samma områden återinventerades några år efter att de hade avverkats fanns en hel del av de rödlistade arterna kvar på enskilda träd och i träddungar som lämnats. Däremot hade de nästan helt försvunnit från de kala, öppna ytorna, det vill säga så som det ser ut efter en traditionell kalhuggning.

I dag är det ett lagkrav att skogsägare ska ta hänsyn till den biologiska mångfalden genom att lämna en del träd vid varje slutavverkning. Denna typ av miljöhänsyn är också något som de certifierade skogsägarna måste lägga stor vikt vid. Mer än 70 procent av alla skogsägare i Sverige är anslutna till något av de två certifieringssystem som finns.

– Vår studie är den första som i detalj följer rödlistade arter från tiden före avverkning och in i hyggesfasen. Den ger ett kvitto på att miljöhänsynen är bra för i alla fall vissa känsliga arter jämfört med hur man gjorde tidigare. Att lämna träd vid avverkningen gör alltså nytta eftersom arterna har mycket större chanser att överleva, säger Jörgen Rudolphi, forskare vid institutionen för ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Men det är viktigt att komma ihåg att det finns arter som kräver mycket större skyddade skogsområden för att kunna överleva. Miljöhänsynen inom skogsbruket måste därmed kompletteras med reservat. Dessutom har vissa av de undersökta skogarna troligtvis aldrig utsatts för kraftiga huggningsingrepp tidigare. Då hade de antagligen inte haft samma mångfald av rödlistade mossor och lavar. Bolaget som äger skogen tog också större hänsyn vid avverkningen än vad som krävs enligt Skogsvårdslagen.

– Det finns en del frågor kvar att besvara om hur hänsynen ska utformas för att få bästa effekt. Till exempel hur stora dungarna måste vara och hur ska de placeras. Det är heller inte klart vad som händer på ännu längre sikt i dessa skogar, säger Jörgen Rudolphi.

Resultaten publicerades i den vetenskapliga tidskriften Journal of Applied Ecology i dag den 26 november.

Mer information
Jörgen Rudolphi, biträdande forskare, institutionen för ekologi, SLU, Uppsala
018-67 20 49, jorgen.rudolphi@slu.se

Artikeln
Biological legacies buffer local species extinction after logging. Jörgen Rudolphi, Mari T. Jönsson & Lena Gustafsson. Journal of Applied Ecology 2013. doi: 10.1111/1365-2664.12187

Rödlistade arter
http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/artdatabanken/rodlistan/

Pressbilder (Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf ska anges.)

• Jörgen Rudolphi undersöker arters överlevnad efter avverkning. Foto: Hjalmar Rudolphi 
• Henrik Weibull inventerar rödlistade arter efter avverkning. Foto: Jörgen Rudolphi
• Vedtrappmossa är en av de arter som i högre grad överlever i lämnade träddungar än på de kala ytor som motsvarar traditionella kalhyggen. Foto: Jörgen Rudolphi
• En grupp av träd som lämnats efter skogsavverkning. Foto: Jörgen Rudolphi