Genom att jämföra doftsinnet hos den allätande bananflugan Drosophila melanogaster med det hos systerarten D. sechellia, har forskare vid SLU visat hur evolutionen kan påverka flera olika nivåer av ett sinnessystem för att skapa ett superkänsligt detektionssystem för en speciell födokälla eller ett speciellt äggläggningssubstrat. De flesta insekter är helt beroende av sitt doftsinne för att hi
Vid sitt sammanträde på onsdagen beslutade rekryteringsgruppen enhälligt att föreslå följande tre personer, utan inbördes rangordning, som kandidater till posten som rektor för SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, fr o m den 1 juli i år: * Lisa Sennerby Forsse * Arvid Uggla * Ingrid Öborn Rekryteringsgruppen har bedömt att alla dessa väl uppfyller de krav som definierats i den kravp
(Nyheten publicerades som nyhetsartikel på SLU:s webb 2005-08-11 men är idag i den formen tillgänglig bara för SLU-anställda. Efter nyheten att tidskriften Science rankat forskningsgenombrottet som ett av de viktigaste under 2005 läggs texten ut även som pressmeddelande, tillgänglig för alla.) Forskare vid Umeå Plant Science Centre vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) rapporterar om ett gen
Ett nytt program för bevarandet av traditionell kunskap kommer att samordnas av Centrum för biologisk mångfald*. Bevaranderogrammet är en del i Sveriges genomförande av Mångfaldskonventionen, som undertecknades 1994. Regeringen fattade torsdagen den 15 december ett beslut om att inrätta ett Nationellt program för lokal och traditionell kunskap relaterat till bevarande och hållbart nyttjande
Svampsjukdomen klumprotsjuka är ett gissel vid odling av kålväxter på många håll i världen. Vilsporerna i jorden är tåliga och gror bara när det finns värdväxter i närheten, vilket gör att smittan kan finnas kvar i åkrarna under åtskilliga år. Vid SLU har Hanna Friberg letat efter ämnen som kan lura sporerna att gro utan närvaro av värdväxter. I laboratorieförsök lyckades hon få en ökad groning
På lössjordsplatån i Kina lever mer än 80 miljoner invånare, av vilka cirka 80 procent är bönder. För stora delar av lössjordsplatån är nederbörden den enda vattenresursen, eftersom grundvattnet ligger så djupt att det inte är praktiskt möjligt att använda för bevattning. Jordbruksproduktionen är därför låg och osäker. Shulan Zhang har i en doktorsavhandling vid SLU i Umeå med olika metoder be
Gran- och tallplantor klarar sig bättre från snytbaggeskador under stora skärmträd jämfört med om de står på ett kalhygge. Kristina Wallertz, SLU i Asa, har nu undersökt om mer föda i skärmen kan förklara skillnaden. Det visade sig att om snytbaggarna hade tillgång till alternativ föda, exempelvis färska tallgrenar, i närheten av plantan minskade plantskadorna. Hon fann också att snytbaggar inte b
Bara omkring 30 procent av laxarna i den reglerade Umeälven hittar vägen till sina lekområden uppströms kraftverket. I älven förbereds nu för en ny laxtrappa. Kan problemen för fiskvandringen minska så att 75 procent av de uppströmsvandrande laxhonorna når Vindelälven, skulle laxpopulationen i lekområdena inom en tioårsperiod kunna öka fem gånger. I Piteälven förloras runt 17 procent av nedströmsv
Virkesförrådet i de svenska skogarna fortsätter att öka, trots hög avverkning. Skogstillväxten är idag cirka 105 miljoner kubikmeter, medan den årliga avverkningen de senaste åren uppgått till 80-85 miljoner kubikmeter. SLU:s Riksskogstaxering presenterar nu aktuell statistik om Sveriges skogar. Sammanställningen, Skogsdata 2005, finns tillgänglig både i tryckt form och på Internet. Förutom en
Ökade kunskaper om hur tungmetaller binder till organiskt material behövs för att göra korrekta riskbedömningar av farorna vid miljöfarliga utsläpp i mark och vatten och vid arbete med att sanera förorenad mark. I en avhandling vid SLU i Umeå beskrivs hur kadmium, koppar och metylkvicksilver binder till sådant material. Resultat från röntgenspektroskopiska mätningar och bindningsstudier, som p
Nya metoder för bildanalys och fjärranalys beskrivs i en avhandling från Centrum för bildanalys, SLU i Uppsala och Uppsala universitet. Metoderna är generella och kan redan idag användas när ökad precision i beskrivningen av formen på objekt är önskvärd. Tänkbara användningsområden är till exempel vid diagnosticering av olika typer av cancer eller vid beräkningar av virkesvolymen utifrån flygfoton
Fakulteten för skogsvetenskap startar nu ett nytt treårigt forskningsprogram, Skog och hälsa. Åtta projekt i olika delar av landet har fått klartecken. Kostnaden för projekten beräknas bli minst åtta miljoner kronor, varav fakulteten för skogsvetenskap står för halva summan och skogsnäringen Sveaskog, skogsvårdsstyrelserna m fl för resten. Så här beskriver skogsfakultetens dekanus Jan-Er