Svenska järnvägar besprutas med kemiska bekämpningsmedel för att hålla spårbädden fri från ogräs. Vilken typ av bekämpningsmedel som används och hur det används har stor betydelse för hur snabbt det bryts ned av mikroorganismer i banvallen och bestämmer hur stor risken för utlakning till grundvatten är. Det slås fast i en doktorsavhandling från SLU. Harald Cederlund har i sitt doktorandprojekt
Det blir mer blåbär än vanligt i skogarna i sommar! Totalt sett kan det bli dubbelt så mycket bär som de senaste åren. Det visar en sammanställning av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Prognoserna över bärtillgången i de svenska skogarna har gjorts genom mätningar i Riksskogstaxeringen och på försöksparkerna vid SLU:s enhet för skoglig fältforskning. Prognoserna är de första av sitt slag
En fullsatt kurs för lärare från hela landet hålls i Nyköping den 12-13 juni. De vill alla lära sig mer om mångfotingar och andra småkryp. Denna vecka samlas 25 lärare på grundskolan och gymnasier från hela landet för att lära sig mer om markens småkryp. I vintras publicerades den andra volymen Mångfotingar av Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Kursen leds av volymens huvudförf
Med akustiska detektorer och andra snabba tekniker kan forskarna hitta de kloner av vide som har bäst förmåga att klara perioder av torka. Resultaten kan bidra till att effektivisera förädlingen av vide för kommersiellt bruk vissa videarter (Salix) används som bekant för produktion av biobränsle på odlad mark. Växter avger stora mängder vatten till atmosfären genom klyvöppningarna, de porer
Privata skogsägare i södra Sverige anser att vindskada är en av de mest svårhanterliga riskerna i skogsbruket. Problemet med vindskador behandlas i en doktorsavhandling vid SLU i Alnarp. I syfte att tillhandahålla information för att stödja aktiv hantering av risken för vindskada med hänsyn till osäkerheten i var och när starka vindar uppstår och med hänsyn till en potentiell klimatförändring a
Sex nya hedersdoktorer har nu utsetts av SLU. De kommer att installeras vid promotionshögtiden som hålls vid SLU i Uppsala den 7 oktober 2006. Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap, har utsett professor Carlos Ochoa, Lima, Peru, och agronomie licentiat Ingvar Wiberger, Axvall, till hedersdoktorer. Carlos Ochoa har under många år vigt sitt liv åt forskning inom botanik, genetik
Vad kan ett udda gör-det-själv-samhälle säga om stadsutveckling och förändring? Den frågan ställs i Maria Hellströms doktorsavhandling Steal This Place The Aesthetics of Tactical Formlessness and The Free Town of Christiania. Avhandlingen är skriven inom ramen för ämnet Landskapsplanering med inriktning mot landskapsarkitekturens formlära och tar sin utgångspunkt i den välkända Frist
De spektakulära helträdskamrarna i Flakaliden utanför Vindeln har nu flyttats till andra sidan jorden, till sydöstra Australien. Också där ska de göra nytta i forskningen kring den globala uppvärmningens effekter. Forskarna ska undersöka effekterna på trädens tillväxt vid varierande vattentillgång och koldioxidhalt. Men där gäller studierna snabbväxande Eucalyptus, inte långsamt växande gran.
Välkommen till Ultuna kunskapsträdgård onsdag 31 maj kl 12:30-13:30. Senaste nytt om Varroa-kvalstret Vi diskuterar binas roll för pollinering och fruktsättning, och får tips om hur man hanterar varroa-kvalstret Guide: Anders Lindström, institutionen för entomologi, Bigården, SLU. Samling vid paviljongen Oktavia. Vägbeskrivning och årets övriga program, se http://kunskapstradgard
En häst som arbetar hårt, till exempel vid intervallträning i backe, behöver 48 timmars återhämtning innan koncentrationen av glykogen i musklerna når sin ursprungliga nivå. Hur glykogen bryts ner vid olika typer av arbete hos varmblodiga travhästar samt hur glykogen omsätts hos hästar med muskelsjukdomen PSSM, har veterinär Johan Bröjer vid SLU koncentrerat sitt forskningsarbete kring. Onsd
Artrikedomen i betesmarkerna skulle öka om betesdjuren släpptes ut senare på säsongen. Om marken vissa år får vila helt från bete, förbättras chanserna ytterligare för många hotade arter att klara sig genom ökad fröspridning. Det framgår i en ny avhandling från forskningsprogrammet HagmarksMISTRA. Resultaten kan bidra till att sänka kostnaderna för bete i framtiden. _______________________
Är svensk forskning värd att spionera på, var rubriken på ett seminarium som SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) arrangerade på onsdagen i Stockholm. Representanter från universitet, högskolor, forskningsstiftelser, vetenskapsakademier, FOI och polisen var inbjudna och ett 30-tal personer deltog. Initiativ till seminariet togs av SLU:s ledning med anledning av den ryske gästforskare som ti