Pressinbjudan från SLU: Grön entreprenör - Naturens, djurens och trädgårdens betydelse för hälsan
Naturens positiva påverkan på oss människor har uppmärksammats allt mer under de senaste åren.
Naturens positiva påverkan på oss människor har uppmärksammats allt mer under de senaste åren.
Den 27-28 oktober samlas en grupp lärare på Hunnebergs naturskola för att lära mer om mångfotingar och andra småkryp.
Sveriges lantbruksuniversitet startar ett nytt stort forskningsprojekt kring det framtida lantbruket, både nationellt och globalt, med utgångspunkt från de nya utmaningar som t ex klimatförändringar och begränsad tillgång till odkingsmark och vatten innebär.
Helsäd är ett grovfoder som ges till nötkreatur. Bengt-Ove Rustas fann i sitt doktorsarbete vid SLU att spannmålsgrödan bör skördas antingen vid axgång, när smältbarheten är högre, eller senare, vid så kallad degmognad. Nötkreaturen äter mer av senare skördad helsäd och då blir även skörden är högre.
Kommersiell fiskodling kan bli lönsammare med bättre utfodring och odlingsmiljö. Åsa Strand har i sitt doktorsarbete vid SLU utarbetat en tillväxtmodell för abborre, och också funnit att denna fiskart är mycket lättstörd.
No one has yet found a cure or a way to prevent people from developing Alzheimer’s disease. Researchers from the Swedish University of Agricultural Sciences, among others, are breaking new ground in biotechnology to find new tools that can help provide new solutions.
Hittills har ingen funnit en bot eller en möjlighet att förhindra att människor drabbas av Alzheimers sjukdom. Forskare, bl a från SLU, bryter ny mark inom bioteknologin för att finna verktygen som kan leda till nya lösningar.
Det svenska fäbodväsendet växte fram först under 1500- och 1600-talen. Det hävdar Jesper Larsson i en doktorsavhandling från SLU och utmanar därmed föreställningen om fäbodarnas uråldriga ursprung. Tack vare fäbodarna kunde jordbruksekonomin expandera kraftigt och under en period på hundrafemtio år var södra Norrland och Dalarna ledande i det svenska jordbrukets utveckling.
Få djur är så noggrant registrerade som mjölkkor, men det finns brister i registreringen av sjukdom och veterinärbehandlingar i den svenska kodatabasen. Det visar Marie Jansson Mörk i en avhandling från SLU. När kodatabasen används i forskning är det viktigt att känna till var dessa brister finns.
PRESSINBJUDAN FRÅN EQUUS 2009 Hästsektorn i Europa behöver kraftsamla. Sektorn har potential att bidra till ökad tillväxt och sysselsättning på landsbygden i Europa, men den ses ändå inte alltid som en självklar del av samhällsutvecklingen. Därför planeras ett nätverk för sport, avel och hästrelaterad näring. Det är främsta syftet med Equus 2009, en konferens om hästen i Europa.
NIR är en ny metod att mäta hur mycket gödselmedel som behövs för att få en god skörd. Den skulle kunna ersätta eller komplettera den väl beprövade, men kostsamma, markkarteringen. Johanna Wetterlind vid SLU i Skara har funnit att metoden fungerar bra för att bestämma ler- och mullhalt, och att den också kan användas för att bestämma markens kväveleverans.
Färre slakterier och längre djurtransporter - hur går det med djurvälfärden? Frågorna diskuteras över en fika med forskare, Science Café, måndag 19 oktober 19-21 på Nockes café, Djäknegatan 4 i Skara. Bo Algers professor i husdjurshygien vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Skara finns på plats. Han har i många år jobbat med frågor om djurs hälsa och välbefinnande.