Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Minskande snötäcke ökar utsläppen av metan från frusna sjöar

    Nya, oförutsedda effekter av klimatförändringarna uppdagas ständigt. En ny studie från SLU och Uppsala universitet visar att ett minskat snötäcke på frusna sjöar kan hämma de bakterier som bryter ned metan i vattnet, och därigenom öka nettoproduktionen av denna kraftfulla växthusgas.

  • Blandskogar ger mer – men det gäller att blanda rätt!

    Blandskogar kan ge bättre trädtillväxt, mer biologisk mångfald, mer bär och vilt samt ett rikare friluftsliv. Men vilka trädslag ska man blanda? Genom att analysera data från Riksskogstaxeringen kan forskare på Umeå universitet, SLU och Göteborgs universitet bidra till mer konkreta råd. Deras resultat visar tydligt att det är viktigt att blanda rätt trädslag.

  • Trängsel får majsen att aktivera försvaret, och doftsignaler får plantor på håll att göra likadant

    En majsplanta som kommer i kontakt med plantor intill skickar ut luftburna signaler som kan uppfattas av majsplantor längre bort. Nu har forskare på SLU visat på gennivå att en planta som inte har blivit berörd reagerar på samma sätt som en planta som har vidrörts. Förändringarna gör plantorna mindre attraktiva för bladlöss och i framtiden skulle upptäckten kunna användas i växtskyddssammanhang.

  • Klimatsmart företagsledning i fokus på Alnarpskonferensen 2019

    Går det att öka vinsten i företaget samtidigt som man minskar klimatpåverkan? Hur jobbar man med klimatsmart företagsledning i hela den gröna värdekedjan? Kom och inspireras av intressanta föreläsare och ta del av det viktiga klimatarbetet i verkliga företagscase på Alnarpskonferensen 2019. Välkommen till en heldag den 23 januari på SLU Alnarp - med fokus på klimat och företagsledning.

  • Insekter kan vara bra mat, men produktionen måste också vara miljömässigt hållbar

    Insekter kan bli ett miljömässigt hållbart proteintillskott för både människor och djur. Men det är inte självklart att matinsektsindustrin blir bra för miljön. I dag finns stora kunskapsluckor om allt från vilka arter som är lämpliga att föda upp till etiska aspekter på uppfödningen. Det skriver forskare från SLU i en debattartikel i den vetenskapliga tidskriften Trends in Ecology and Evolution.

  • Storsatsning på skogsforskning vid SLU

    Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse satsar under en tioårsperiod 100 miljoner kronor på forskning inom skogsproduktion och skogsskötsel vid SLU. Dessutom satsas 180 miljoner kronor på forskning om trädgener, skogsbioteknik och skogsgenetik vid SLU, Umeå universitet, Uppsala universitet och Science For Life Laboratory.

  • Är kultur, identitet, lokal sammanhållning och platsuppfattning de värden som är mest sårbara när klimatet förändras?

    I en artikel i tidskriften Nature Climate Change fördes för några år sedan fram möjligheten att kultur, identitet, lokal sammanhållning och platsuppfattning är de värden som är mest sårbara när klimatet förändras.
    Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och Lunds universitet har i en studie som just publicerats i tidskriften PLOS ONE2 testat denna möjlighet bland fastighetsägare i Höganäs ko

  • Gallrad ungskog kan bli en viktig energiråvara lokalt

    Med dagens marknadsläge, och ny effektiv drivningsteknik, skulle gallring av unga, täta skogsbestånd kunna stå för betydande mängder biomassa till vissa av de svenska fjärrvärmeverken. Den bedömningen gör Lars Sängstuvall i en avhandling från SLU.

  • Kan svårfångade gäddor övervakas med DNA-metoder?

    Gäddan är en viktig rovfisk i sjöar och kustvatten och har stor betydelse för ekosystemens funktion. Trots det är gäddan eftersatt i miljöövervakningen, delvis på grund av att den är svårfångad med traditionella övervakningsmetoder. Ett nytt forskningsprojekt vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU ska utvärdera hur och om eDNA kan användas för skonsam övervakning av gäddbestånd.

  • Nya steg mot DNA-kodade cellfabriker som tillverkar skräddarsydda material

    Nanoskopiska ”proteinfibriller” är en typ av material som kan fås att utföra en rad olika uppgifter som gagnar miljö eller hälsa. De produceras med hjälp av mikroorganismer, och egenskaperna kan skräddarsys genom DNA-redigering. Benjamin Schmuck från SLU har hittat lösningar på några av hindren mot storskalig produktion, och har startat ett företag med hjälp av SLU Holding.

  • Osäkert om skogens tillväxt ökar i ett varmare klimat

    Kan ett varmare klimat leda till en långsiktigt ökad tillväxt i svensk barrskog, och därmed ökad inlagring av kol? Modellbaserade studier har antytt detta, men nu visar den första långtidsstudien att det inte alls behöver bli så. Orsaken är troligen att kvävebrist begränsar skogens tillväxt.

  • Fiske kan ge samma effekter på kustfisk som övergödning

    En ny studie av Sveriges lantbruksuniversitet visar att fiske kan påverka kustens fiskbestånd på liknande sätt som övergödning; genom att rovfiskar som abborre missgynnas medan till exempel mört gynnas. Åtgärder som stärker rovfiskbestånden kan motverka övergödningseffekter, och studien visar att det är viktigt att fisk- och havsmiljöförvaltningen samverkar för att uppnå miljömålen.

Visa mer