Under evolutionens gång händer det att växter får en extra komplett uppsättning av kromosomer. Det leder till en större genetisk variation, och därmed möjligheter till framgång i nya miljöer. En ny studie visar nu att kromosomfördubbling även kan leda till att skadliga mutationer ansamlas i arvsmassan, vilket kan vara ett långsiktigt hot.
Nationalnyckelns 22:a volym är här: Kräftdjur: Krill–tiofotade kräftdjur presenterar både välkända "skaldjur" och mer sällsynta arter från svenska vatten. Kräftdjuren är en variationsrik grupp med stor ekologisk och ekonomisk betydelse. Boken ges ut av SLU Artdatabanken och gör vetenskaplig kunskap om Sveriges arter tillgänglig för alla.
För att nå flera politiskt satta miljömål behöver matvanorna förändras. Olika typer av styrmedel kan användas för att driva utvecklingen, men hur väl fungerar de? En ny forskningssammanställning ledd från SLU visar att flera åtgärder gör nytta. Det verkar dock vara lättare att minska matsvinnet än att förändra vad människor äter.
Snöleoparder föredrar fullväxta hanar av stenbock trots att de är minst dubbelt så stora som snöleoparderna själva. Det visar nya resultat från en långtidsstudie av snöleoparder i Mongoliet. Storleken är en fördel när bockarna konkurrerar om honorna men gör dem långsammare i bergsterrängen.
En ny studie har kartlagt den biologiska kvävefixeringen på världens kontinenter. I naturliga ekosystem, som skogar och prärier, tycks den vara lägre än tidigare uppskattningar. Detta har följder för dagens klimatmodeller, då växter behöver kväve för att avlägsna koldioxid från atmosfären. På åkermark kan intensiv odling av baljväxter leda till övergödning av känsliga miljöer.
SLU Artdatabanken publicerar nu preliminära bedömningar inför Rödlista 2025, som kommer i april 2026. Bedömningarna visar arters utdöenderisk i Sverige, baserat på expertkunskap. Allmänheten kan lämna kompletterande data till 15 sept. Fåglar inkluderas i senare publicering.
Under tre decennier har forskare följt 110 svenska sjöar och resultaten visar att det sker förändringar. Särskilt i norra Sverige ökar plankton och nya arter tillkommer, medan förändringarna i söder döljs av återhämtning från försurning.
Varje art, varje plats räknas. Artportalen fyller 25 år – från ideellt initiativ till en nyckelresurs för naturvård, forskning och samhällsplanering. Medborgarnas engagemang driver systemet, där naturintresserade hjälps åt att identifiera och kvalitetssäkra arter. Nu efterlyses fler rapporter om insekter, lavar och svampar.
En ny studie visar att floder och bäckar frigör forntida kol, vilket motsäger tidigare uppfattningar om att utsläpp främst kommer från nyligen nedbrutet organiskt material. Cirka 60 procent av avgasat kol är tusentals år gammalt.
Tillväxttakten i skogen ökar efter en period av nedgång. Avverkningen minskar efter rekordåren, tallen fortsätter öka i volym samtidigt som granen minskar, och mängden död ved fortsätter öka. Det är några nyheter som framgår i den årliga officiella statistiken som SLU Riksskogstaxeringen presenterar idag.
Forskningsprojekt vid SLU och Sanitation360 samlar in 20 000 liter urin under Valborg i Uppsala. Målet är att utveckla hållbar gödsel genom urinbehandling, vilket minskar behovet av konstgödsel och bidrar till ölets kretslopp. Ny pissoar testas.
SM i Klimatspel vill engagera elever på högstadiet och gymnasiet med utmaningen: Fixa matsystemet, rädda den biologiska mångfalden och klimatet! Vinnarna får laga en hållbar lyxlunch med kocken Paul Svensson och pågår mellan 15 april till 15 juni.
Förädling av nya sorter av åkerböna kan bidra till en ökad odling av proteingrödor i Sverige, och samtidigt främja användningen som livsmedel. Nu har Hannah Ohm från SLU undersökt 220 sorter från hela världen, och kartlagt genetiken bakom viktiga egenskaper såsom avkastning och frökvalitet, och inte minst anpassning till odling på nordiska breddgrader.
SLU Artdatabankens naturvårdspris 2025 tilldelas naturfilmaren Martin Falklind och eldsjälen Edvin Kronberg för deras insatser för biologisk mångfald i Sveriges vattenmiljöer. Martin har genom sina filmer skapat medvetenhet om ekosystemens skönhet och hoten mot dem, medan Edvin genom eget initiativ har återställt livsmiljöer för fisk. Deras arbete inspirerar till förändring och engagemang.
Nytt centra för hållbar svensk matproduktion startar vid SLU i Alnarp.
En ny studie från SLU visar att 100 000 ton bröd och 80 000 ton fikabröd slängs årligen i Sverige, varav hälften innan det når konsumenten. Lösningar som datadelning och rabatter kan minska svinnet med upp till 30 procent.
En viktig del av matsvinnet är djur som förloras på gårdsnivå och aldrig går till slakt. I Sverige är detta köttsvinn 7,4 procent av nötköttsproduktion på ekologiska gårdar, och 8,8 procent på konventionella. Nära hälften av svinnet består av mjölkkor, i båda systemen. Om konventionell produktion skulle komma ned på samma svinn-nivå som ekologisk skulle 940 ton benfritt nötkött tillföras per år.
SLU Artdatabanken har, på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket, genomfört en ny riskklassificering av främmande arter i Sverige. Syftet är att identifiera hot mot biologisk mångfald. Arbetet underlättar för myndigheter att prioritera insatser och minska ekologiska och ekonomiska skador.
Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood har utsetts till Årets SLU-alumn. Med ett långvarigt engagemang för hållbar utveckling, både inom politiken och livsmedelssektorn, har hon bidragit till att driva på omställningen mot ett mer hållbart samhälle. Åsa Domeij tog examen från agronomprogrammets mark/växt-inriktning vid SLU år 1987.
Växtsäsongen i Sverige under 2024 var den näst längsta i modern tid och sträckte sig hela 12 dagar längre än i slutet av 1800-talet. Under förra året kom lövsprickningen betydligt snabbare än normalt, till följd av de höga temperaturerna.
