Gå direkt till innehåll

Ämnen: Mat, dryck

Odlingsförsök i Kina, med utrustning som mäter metanhalten i luften. Foto: Yunkai Jin

Nytt högavkastande ris som ger kraftigt minskade metanutsläpp har utvecklats vid SLU

Ris är stapelföda för halva jordens befolkning, men odlingen leder till betydande utsläpp av växthusgasen metan. Nu har forskare från SLU och kollegor i Kina identifierat två kemiska föreningar som utsöndras från risrötter och som påverkar hur stora metanutsläppen blir. Denna kunskap gjorde det möjligt att korsa fram en högavkastande ristyp som släpper ut upp till 70 procent mindre metan.

Angrepp av axfusarios på veteax som infekterats med svampen Fusarium graminearum. På det övre axet, som dessförinnan hade besprutats med ett RNA-preparat, hade betydligt färre kärnor angripits. Foto: Poorva Sundararajan

Gensläckarsprej som bekämpar spannmålssjukdom är säker för miljön

Idag utvecklas ett nytt sätt att bekämpa växtsjukdomar, med RNA som släcker ned gener som skadegöraren använder för att sätta igång angreppet. Ett forskarlag lett från SLU har för första gången undersökt hur en sådan bekämpning påverkar andra mikroorganismer. Det RNA som användes för att bekämpa sjukdomen axfusarios störde inte det övriga mikroblivet på grödan, och var alltså väldigt specifikt.

Foto: Jenny Svennås-Gillner/SLU

Ny broschyr: Så ska lantbruket förbereda sig för kris eller krig

En ny broschyr från SLU och SVA hjälper lantbrukare att förbereda sig för kriser och krig. Den innehåller checklistor och praktiska åtgärder för att stärka livsmedelsproduktionen i Sverige och motverka risker som extremväder och konflikter.

Nutidsmänniskan lever i en värld med en uppsjö av kemikalier överallt, även i kläderna vi bär, i maten vi äter och i luften vi andas. Foto: David Stephansson

Kemikaliecocktailen i svenska ungdomars kroppar speglar födelseland, bostadsort och kön

Antalet kemikalier ökar i vår omgivning och även i oss själva. Den kemikaliemix som dagens skolungdom bär på ser dock olika ut i olika grupper. Vilka kemikalier som finns i förhöjda halter påverkas av i vilket land man är född och var i Sverige man bor, men också av ens kön. Det visar den hittills mest omfattande undersökningen av svenska ungdomars kemikaliebelastning.

Fr v: Helen Göransson, bankchef, Sparbanken Skåne, Christina Lunner Kolstrup, dekan SLU Alnarp, Birhanu Worabo Halabo, Naga Charan Konakalla och Ramesh Vetekuri. Foto: Anette Neldestam Larsson

Sveriges största innovationspris inom den gröna näringen har delats ut

Den 23 oktober uppmärksammades projekt som utmärkt sig som särskilt innovativa, nyskapande och bidragande till en grönare näring. I samarbete mellan Sparbanken Skåne och SLU delades totalt 400 000 kronor i prispengar ut till fem projekt som löser hållbarhetsutmaningar inom lantbrukssektorn.

Priserna delades ut i samband med lanseringen av SLU och Sparbanken Skånes centrum för hållbar primä

Foto: Jenny Svennås-Gillner/SLU och Lodewicus de Honsvels

Miljonregn över SLU-forskare: Ska leta fjärilar i regnskogen

Mariana Braga vid SLU får 34 miljoner kronor för forskning om fjärlars livsmiljöer och värdväxter i tropiska regnskogar. Hennes mål är att öka kunskapen för att bevara fjärilar som hotas av klimatförändringar och miljöförstöring.

Veterinärmedicinsk undersökning. Fotograf: Björn Ekesten, SLU

Stora forskningspriset i veterinärmedicin på en miljon kronor instiftas av SLU och Agria

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och försäkringsaktiebolaget Agria instiftar Stora forskningspriset i veterinärmedicin. Priset delas ut årligen till forskare som gjort exceptionella insatser inom veterinärmedicinsk forskning i Norden. Prissumman är 1 miljon kronor och finansieras av Agria. Priset blir ett av de största forskningspriserna inom området.

Övre raden: Kenneth Alness (foto: privat), Antonia Ax:son Johnson (foto: Peter Jönsson), Tom Hobbs (foto: Henrik Andrén). Nedre raden: Mats Karström (foto: Ola Jennersten), Hans Lindberg (foto: Maria Nyberg), Delia Grace Randolph (foto: ILRI/Dinesh).

Föreläsningar av SLU:s nya hedersdoktorer, 2024

Välkommen att lyssna på SLU:s sex nya hedersdoktorer den 4 oktober i Uppsala. Föreläsningarna är öppna och ger inblickar i allt från naturvärden i Norrlandsskog till afrikanska matmarknader. Bland föreläsarna finns också experter på stora rovdjurs roller i ekosystemen, innovationer i lantbruk och utfodring av mjölkkor, samt en företagsledare med stort engagemang för hållbarhetsfrågor.

Vid kraftigt minskad jordbruksimport skulle en ökad andel av kosten baseras på spannmål. Foto: Viktor Wrange

Mindre mat och förändrad kost vid kris som halverar importen av jordbruksprodukter

En kris med kraftigt minskad jordbruksimport skulle medföra omfattande kostnadsökningar för producenter och höga priser på livsmedel, om befolkningen skulle kunna försörjas med en så kallad kriskost. De regionala skillnaderna blir stora, med större kostnadsökningar i norra än i södra Sverige. Dessutom kan självförsörjningsgraden minska. Det visar en ny studie av forskare från SLU och SVA.

FN och SLU i nytt samarbete för att utveckla matproduktion och bekämpa svält

FN och SLU i nytt samarbete för att utveckla matproduktion och bekämpa svält

Den 18 september besökte en delegation från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Under besöket undertecknades ett avtal mellan FAO och universitetet för att ytterligare styrka det långvariga samarbetet. SLU är det första universitet i Sverige som FAO sluter samarbetsavtal med.

Smedjan vid SLU campus Skara. Foto: Vanja Sandgren

Pressinbjudan SLU Skara - populärvetenskap på Smedjeveckan

Träffa människor och prata om hästar, hundar, bin, maskiner, mat, spel och böcker. Sista veckan i september, närmare bestämt 23 till 27 september, äger SLU Skaras traditionella Smedjeveckan rum. I år är temat Sätt igång!

Håkan Schroeder, vicedekan vid LTV-fakulteten, SLU, Helen Göransson, bankchef, Sparbanken Skåne och Christina Lunner Kolstrup, dekan vid LTV-fakulteten, SLU. Foto: Johanna Grundström.

50 miljoner satsas på nytt kunskapscentrum för hållbar matproduktion i Alnarp

SLU och Sparbanken Skåne grundar gemensamt ett forsknings- och utbildningscentrum för primärproduktion vid SLU i Alnarp. I fokus står omställningen till mer hållbara produktionsprocesser inom jordbruk och trädgårdsnäring i det första ledet av livsmedelskedjan. Redan till årsskiftet ska verksamheten vara i gång med en ny centrumledare på plats.

Älgar. Foto: Anne Viklund

Räkna med viltet i svensk livsmedelsberedskap

Vad är köttet i Sveriges viltstammar värt ur beredskapssynpunkt? Det har forskare från SLU och SVA beräknat. Svaret visade sig påverkas kraftigt av hur begränsad importen av livsmedel och insatsvaror är i ett krisläge. Vid en halverad import skulle viltköttets beredskapsvärde vara ca 5 miljarder kronor, vilket är vad det då skulle kosta att producera motsvarande mängd kött i jordbruket.

Bild på en grönsaksdisk. Fotograf: Anna Maria Wremp

Ny rapport: så hållbar är svenskarnas kost

I en ny rapport skriven av forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Svenska miljöinstitutet (IVL) sammanfattas kunskapsläget för en hållbar kost och hållbar matkonsumtion. Rapporten fokuserar på miljöeffekter kopplade till den svenska matkonsumtionen och konstaterar bland annat att den svenska genomsnittliga kosten är långt ifrån hållbar.

Analyser av 32 långliggande fältförsök i bland annat Säby utanför Uppsala, Tulloch i Skottland, Brody i Polen och El Encin i Spanien har gett ny kunskap om växtföljder. Foto: G Vico, C Watson, R Alarcon, Z Sawinska

Fler grödor i växtföljden kan ge större spannmålsskördar i ett förändrat klimat

Värdet av varierade växtföljder har varit känt länge, men analyser av 32 långliggande växtföljdsförsök i Europa och Nordamerika fördjupar bilden: Fler grödor i växtföljden kan göra jordbruket mer hållbart, genom högre avkastning, mindre gödslingsbehov och minskade skördeförluster under år med skadligt extremväder. Dessutom förstärks fördelarna under årtionden. Det optimala grödantalet varierar.

Lena Gustafsson får SLU Artdatabanken naturvårdspris vid konferensen Flora- och faunavård 2024.

Naturvårdspriset 2024 går till skogsforskare

SLU Artdatabankens naturvårdspris 2024 går till Lena Gustafsson för hennes enastående förmåga att vara enande kraft inom den konfliktfyllda skogsdebatten. SLU Artdatabankens naturvårdspris delas varje år ut till någon som gjort enastående insatser för att bevara den biologiska mångfalden. Priset delades ut 24 april 2024 på konferensen Flora- och faunavård på SLU:s campus Ultuna i Uppsala.

Kviga på naturbete på Lövsta. Foto: Sigrid Agenäs

Unikt landskapsexperiment för hållbar livsmedelsproduktion och biologisk mångfald

Familjen Kamprads stiftelse finansierar ett nytt projekt på SLU:s forskningsanläggning Lövsta utanför Uppsala. Projektet fokuserar på återintegrering av växtodling och betesdjur i samma odlingslandskap, och är unikt genom att inkludera både betade djur och växtodling i ett och samma landskapsexperiment.

En riktig bokskatt!

En riktig bokskatt!

Välkommen till ett digitalt boksläpp av boken ”Klint Karins kålrot och Kurt Jönssons bondböna – svenska lokalsorter och deras historia.”.
Under denna titel döljer sig en riktig skatt, nästan som en sagobok, med härliga personporträtt, fina bilder och intressant kuriosa. Boken tar upp flera köksväxters historia och introduktion i Sverige.
En beskrivning av boken, urval från baksidestexten:

SLU beviljas stort forskningsanslag i miljökommunikation

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har, tillsammans med Uppsala universitet, beviljats en fyraårig förlängning av forskningsprogrammet Mistra Environmental Communication. Den nya fasen tilldelas forskningsmedel om totalt 54 miljoner kronor med start i januari 2024.

Visa mer

Science and education for sustainable life

SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.

Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.