Gå direkt till innehåll

Kategorier: jordbruk

Analyser av 32 långliggande fältförsök i bland annat Säby utanför Uppsala, Tulloch i Skottland, Brody i Polen och El Encin i Spanien har gett ny kunskap om växtföljder. Foto: G Vico, C Watson, R Alarcon, Z Sawinska

Fler grödor i växtföljden kan ge större spannmålsskördar i ett förändrat klimat

Värdet av varierade växtföljder har varit känt länge, men analyser av 32 långliggande växtföljdsförsök i Europa och Nordamerika fördjupar bilden: Fler grödor i växtföljden kan göra jordbruket mer hållbart, genom högre avkastning, mindre gödslingsbehov och minskade skördeförluster under år med skadligt extremväder. Dessutom förstärks fördelarna under årtionden. Det optimala grödantalet varierar.

I åkermark finns gott om mikrober som omvandlar nitrat till gaser som försvinner från marken, men också mikrober som omvandlar nitrat till ammonium som grödor kan utnyttja. Nu söker forskarna sätt att gynna de senare. Foto: Jenny Svennås-Gillner

Förbisedda mikroorganismer kan hjälpa till att bevara kväve i jordbruksmark

Mikrober som omvandlar växttillgängligt kväve i marken till gaser som försvinner upp i luften är viktiga för jordbruket, och klimatet. Men det finns även en förbisedd mikrobgrupp som bevarar kvävet i marken, s.k. ammonifierare. Nu har SLU-forskare kartlagt dessas utbredning och genetik. Forskarna hoppas att kunskap om vad som gynnar ammonifierare kan användas för att hushålla med kväve i åkermark.

Pilotprojektet gör det möjligt att ytterligare fördjupa samarbetet med viktiga aktörer i kunskapssystemet, allt från rådgivningsföretag och akademi, till industri och företagare. Ill: Fredrik Saarkoppel

Kunskapsnav inom företagsledning och entreprenörskap tar form

Jordbruksverket avsätter 12 miljoner kronor till SLU Kompetenscentrum företagsledning för ett pilotprojekt under två år. Uppdraget är att testa upplägget av ett kunskapsnav inom företagsledning och entreprenörskap. Kunskapsnavets mål är att åstadkomma kunskapshöjning och stärkt samverkan med avseende på företagsledning och entreprenörskap hos relevanta aktörer och därmed stärka konkurrenskraften i

Hur mår landets lantbrukare när det gäller hot, brott och kritik mot djurproduktionen? I en ny rapport från SLU och KTH speglas tillståndet. Illustration: Fredrik Saarkoppel, Kobolt media.

Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion – företagarnas perspektiv

Hur mår landets djurägare och hur ser de på hot, brott och kritik mot sin djurproduktion? I en ny rapport från SLU och KTH speglas tillståndet. Bland företagare som drabbats är det särskilt de yngre som mår dåligt och som tappat framtidstro och förtroende för samhällets stöd. När familjen påverkas av hot och kritik mot verksamheten försvinner motivationen för att fortsätta producera livsmedel.

Visa mer

Science and education for sustainable life

SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.

Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.