Glöm inte att järnvägen är ett system

I veckan deltog Tågföretagen i tre seminarier i syfte att belysa järnvägens och järnvägsföretagens betydelse för Sverige. Det första seminariet var ett riksdagsseminarium kring Arlandautredningen, som anordnades av Socialdemokraterna och Moderaterna i riksdagens trafikutskott samt Svenskt Näringsliv. Tågföretagen välkomnar de järnvägsrelaterade infrastruktursatsningar i utredningen som är nödvändiga för att stärka kapaciteten för såväl person- som godstrafik. Arlanda som viktig nod, vars konkurrenskraft behöver stärkas, behöver ett helhetstänk kring såväl investeringar i omkringliggande infrastruktur som vikten av järnvägen som transportsätt till och från Arlanda.

Det andra seminariet bjöd Lars Beckman (M) och Anna-Belle Strömberg (S) in till för att belysa konsumentskydd och reseersättning vid förseningar hos de olika transportslagen och vilka utmaningar som finns. Det är en snårig djungel för tågresenären som behöver veta vilket regelverk som tillämpas beroende på längd på resan. Till detta hör att en resenär relativt ofta reser med flera olika operatörer under samma resa.

Tågföretagen deltog även, tillsammans med Trafikverket, i NJS:s seminarium kring den nationella infrastrukturplanen. Vi belyste det positiva med mer pengar till järnvägen, främst till underhåll. Vi påtalade också att Trafikverkets förslag dessvärre inte löser de kapacitetsbrister som näringslivet efterfrågar. Vi lyfte även avsaknaden av kostnadseffektiva åtgärder. Det handlar främst om kapacitetshöjande åtgärder som ökar flödet i systemet såsom trimningsåtgärder och mötesspår. De behövs i syfte att underlätta trafikflödet på järnvägen vid underhållsarbeten, som vi kommer att se alltmer av.

Trafikverket har konstaterat att all underhållsskuld ska vara återtagen till år 2050. Nu rapporteras det som en sanning med modifikation, vilket också kan utläsas i förslaget till nationell infrastrukturplan. Det Trafikverket menar är att de nyttjar tekniken i syfte att i ett tidigt skede säkerställa att materian på järnvägen fortsatt står sig och inte byts ut i onödan. Detta kan ses som en typ av livstidsförlängning vilket inverkar på underhållsskuldens storlek. Det är positivt att tekniken nyttjas av Trafikverket och viktigt att detta tydligt återspeglas framgent. Sveriges underhållsskuld är stor och den behöver återtas snarast möjligt. Verktygen för detta finns: ny och befintlig teknik, innovativa upphandlingar och långsiktighet i planeringsprocessen – som gör att underhållsentreprenörer vågar göra större investeringar.