Öresundsbron fyller 25 år. Inför brons 30-årsjubileum kommer Fehmarn Bält-förbindelsen att stå klar. Flaskhalsen förflyttas rakt in i södra Sverige. Detta innebär att Sveriges export/import till/från Europa under lång tid inte kan nå i närheten av sin fulla potential. Det är nu med infrastrukturplan 2026–2037 som regeringen har möjlighet till avgörande vägval om Sveriges framtida förutsättningar.
Under påsken passar man på att utföra underhållsarbeten på järnvägen. I år var det triss i modern installationsteknik när tre spårgående kranar för första gången någonsin utförde underhåll på tre olika platser samtidigt. Vossloh Nordic, på uppdrag av Trafikverket, bytte två växlar på 4,5 timme i Tomteboda. Totalt byttes 10 växlar ut mellan långfredag och påskafton tack vare dessa kranar.
CDU i Tyskland och de nyss avslutade koalitionsförhandlingarna mellan CDU/CSU och socialdemokratiska SPD. För några veckor sedan klubbade förbundsdagen igenom ett gigantiskt paket, inklusive en infrastrukturfond på 500 miljarder euro, innebärande att en utbyggnad av transportinfrastrukturen ska utgöra en hörnsten för den nya regeringens politik.
De planeringsdirektiv som regeringen överlämnade till Trafikverket i förra veckan var ett steg i rätt i riktning men mer behöver – och måste – göras. Vi efterlyser tidiga insatser vid underhållsåtgärder och kapacitetsutbyggnad med rätt kompetens och modern teknik som innebär att vi både kan beta av underhållsskulden på tio år och utöka kapaciteten.
Så kom då till sist regeringens planeringsdirektiv till Trafikverket för framtagande av en ny nationell infrastrukturplan 2026 – 2037. Trafikverket ska redovisa uppdraget i form av förslag till nationell infrastrukturplan till regeringen senast den 30 september 2025, varpå följer en remissrunda som löper till den 30 december 2025. Läs vår sammanfattning och översiktliga analys av direktiven.
Sveriges järnväg är föråldrad och politiken har insett allvaret och underhållsskulden börjar betas av. Vi har ett akut behov av att se över prioriteringen av transporterna när utbudet är mindre än efterfrågan. Vilka prioriteringskriterier som ligger till grund för vilken trafik som får gå är än viktigare i ett skarpare läge för att säkerställa att Sverige inte stannar.
Det har nog inte undgått någon att det varit ett stort medialt fokus på järnväg den gångna veckan, särskilt SVT som under tre dagar pushat ut nyheter kring den oroväckande, men inte förvånande underhållsskulden om 91 miljarder, effekten av förseningar för godstrafiken på Sveriges ekonomi och järnvägsreparationer som går för långsamt, intervju med infrastrukturminister Andreas Carlson i Aktuellt.
I veckan meddelades att upphandlingen av pendeltågen i Stockholm avbryts eftersom endast en aktör valde att lägga anbud till Trafikförvaltningen i Region Stockholm. Detta bland annat till följd av att SJ valde att inte lägga ett anbud i december efter grundlig analys av upphandlingsunderlaget som i praktiken innebär att operatören ska hantera i stort sett alla risker och följaktligen kostnaderna.
Plötsligt händer det. Vid torsdagens regeringssammanträde har beslut fattats att ge Trafikverket i uppdrag att utforma ett statligt stöd till investeringar i ERTMS-ombordutrustning. Regeringen presenterade beslut om byggstarter för infrastrukturprojekt inom ramen för den innevarande nationella planen 2022-2033. Det är intressant att Malmbanan påskyndas pga LKAB:s problem.
Tågföretagen har arbetat bättre uppkoppling genom en branschöverenskommelse tillsammans med TechSverige. – En tydligare politisk inriktning har bidragit till att samtliga marknadsaktörer nu går i takt mot en gemensam målsättning. Inriktningen har också gett en förutsägbarhet, vilket är en grundförutsättning för telekomoperatörerna att investera i infrastrukturen, säger Lina Lagerroth Tågföretagen.
”I grunden talar vi om att EU ska genomföra den inre marknaden… och det handlar om fysisk infrastruktur som järnvägsspår.” Det sa Jacob Wallenberg, ordförande Investor och Svenskt Näringsliv, i en intervju i senaste Agenda. Bakgrunden är att EU tappar i konkurrenskraft i jämförelse med USA och Kina. Det är en träffsäker slutsats av den tydliga kopplingen mellan infrastruktur och konkurrenskraft.
Vi väntar med spänning på direktiven till Trafikverket om att ta fram en nationell plan för transportinfrastrukturen 2026–2037. Ett regeringsbeslut väntas inom kort. Trafikverket har i olika sammanhang lämnat indikationer som vi tycker är oroväckande. Bl a antas att föreslagna väg- och järnvägsobjekt rangordnas efter en samhällsekonomisk effektbedömning, baserad på objektets nettonuvärdeskvot.