Ris och ros till budgetpropositionen
Budgetpropositionen för 2025 markerar ett skifte i den ekonomiska politiken: från att hindra inflation till att investera. Investeringar i infrastruktur beskrivs som en hörnsten i regeringens tillväxtstrategi.
Budgetpropositionen för 2025 markerar ett skifte i den ekonomiska politiken: från att hindra inflation till att investera. Investeringar i infrastruktur beskrivs som en hörnsten i regeringens tillväxtstrategi.
Under hösten lägger regeringen fram tre centrala propositioner för Sveriges tillväxt: en budget-, en infrastruktur- och en forsknings- och innovationsproposition. En historisk satsning för att rusta upp Sveriges infrastruktur. Regeringen gör en tydlig koppling mellan tillväxt och väl fungerande transportinfrastruktur, vilket välkomnas av Tågföretagen.
Under rubriken ”Framtidsinvesteringar och tillväxtreformer för ett rikare och tryggare Sverige” presenterade regeringen de delar av kommande budgetproposition som handlar om infrastruktursatsningar. Regeringen bekräftar att väl fungerande transportinfrastruktur är en grundläggande förutsättning för tillväxt och utveckling.
Under året har vi hört Trafikverket återkomma till att det nya planeringssystemet MPK skulle ha genererat 10,3 procent mer kapacitet på järnvägen mellan 2022 och 2024. I logistiksystem som är nära bristningsgränsen kan tiotalet procent mycket väl vara en game-changer. Tågoperatörer tjänar inte pengar på teoretiskt planerat läge – utan på den faktiskt utförda trafiken.
Vi håller det långsiktiga perspektivet högt. Vilken transportinfrastruktur bär upp vårt samhälle om 10, 20 eller 50 år? I dessa dagar när samhällsdebatten präglas helt av förväntningarna på budgetpropositionen för 2025 reflekterar vi kring ingångsvärdena för regeringens kommande infrastrukturproposition, som avser 12-årsperioden 2026–2037.
EU:s medlemsstater har tagit ställning till kommissionens förslag till ny förordning om tilldelning av järnvägskapacitet. Medlemsstaternas regeringar prioriterade sina nationella trafikbehov och det väcker stort intresse från näringslivet, och det på goda grunder. Det är välkommet att regeringen ger Trafikverket i uppdrag att se över godstrafikens banavgifterna. Och järnvägsteman i Almedalen.
Riksdagens EU-nämnd har idag bidragit till att stärka förutsättningarna för bättre gränsöverskridande järnvägstrafik i Europa. Regeringen har nu insett detta och har uppdraget att tydligt markera en avvikande position i ministerrådets omröstning om kapacitetsförordningen. Tågföretagen är avvaktande till effekterna av Trafikverkets utlovade förbättringar vars fulla potential uppnås först 2027.
Två nya rapporter har kommit i veckan. Omtag Svensk Järnvägs rapport ”Industribroms eller industrilyft?” Som handlar om hur störningar och kapacitetsbrist i järnvägssystemet hindrar industrins tillväxt. Den andra rapporten, från Almega och Tågföretagen, handlar om hur alternativa genomförandeformer kan lyfta svensk transportinfrastruktur.
I tio år har MTRX trafikerat sträckan Göteborg – Stockholm. Det har lett till prispress, ökat utbud, ökat kundfokus och utveckling av tågmarknaden. På SN:s seminarium rådde enighet om att avregleringen och konkurrensutsättningen lett till stora nyttor. Behovet av en fullbordad avreglering, med rimlig balans i villkor för Trafikverkets leverans av tåglägen, lyftes av Tågföretagens Pierre Sandberg.
Svensk industri, nu senast Norrlands gruvor, kräver en betydligt mer handlingskraftig transportpolitik. Drygt en femtedel av godstransporterna i Sverige går på järnväg. För många industriföretag finns inga andra alternativ än tåg. De perspektiv som gruvindustrin lyfter in i debatten är långsiktiga. Sverige behöver ett pålitligt och transporteffektivt system som klarar tunga transporter.
De systematiska prognosbrister som präglat svensk infrastrukturpolitik sedan 1990-talet har byggt på räknemissar och felprognoser. Tillväxten i järnvägstrafiken har systematiskt underskattats samtidigt som tillväxten i väg- och flygtrafiken överskattats, jämfört med faktiskt utfall. Vad detta lett till i form av historiska felsatsningar borde få en grundlig analys.
Att det är trångt på järnvägen har inte undgått någon. På senare tid har järnvägens betydelse för samhällsbygget och tillväxten hamnat ett nytt ljus. Behovet av ett robust och tillförlitligt system har aldrig varit tydligare. I veckan kunde vi läsa om hur vi kanske snart tvingas välja mellan gods eller människor? Dit ska vi inte, men belastningen på järnvägens kapacitet blir allt tyngre.
Tågföretagen är bransch- och arbetsgivarorganisationen med cirka 90 medlemmar som har närmare 19 000 medarbetare. Bland medlemmarna finns de flesta av Sveriges aktiva tågoperatörer och ett flertal järnvägsinfrastrukturföretag. Tågföretagen samlar branschen för att driva ett aktivt och effektivt påverkansarbete gentemot regering och riksdag, myndigheter uppdragsgivare, media och andra intressenter, nationellt och internationellt.
Storgatan 19
Stockholm