Ämnen: Tåg, spårtrafik
Infrastrukturens betydelse för tillväxten och omställningen allt tydligare
Under hösten lägger regeringen fram tre centrala propositioner för Sveriges tillväxt: en budget-, en infrastruktur- och en forsknings- och innovationsproposition. En historisk satsning för att rusta upp Sveriges infrastruktur. Regeringen gör en tydlig koppling mellan tillväxt och väl fungerande transportinfrastruktur, vilket välkomnas av Tågföretagen.
Affären kräver att tågen rullar som planerat
Under året har vi hört Trafikverket återkomma till att det nya planeringssystemet MPK skulle ha genererat 10,3 procent mer kapacitet på järnvägen mellan 2022 och 2024. I logistiksystem som är nära bristningsgränsen kan tiotalet procent mycket väl vara en game-changer. Tågoperatörer tjänar inte pengar på teoretiskt planerat läge – utan på den faktiskt utförda trafiken.
De stora trenderna pekar mot en intressant infrastrukturproposition
Vi håller det långsiktiga perspektivet högt. Vilken transportinfrastruktur bär upp vårt samhälle om 10, 20 eller 50 år? I dessa dagar när samhällsdebatten präglas helt av förväntningarna på budgetpropositionen för 2025 reflekterar vi kring ingångsvärdena för regeringens kommande infrastrukturproposition, som avser 12-årsperioden 2026–2037.
Ny rapport visar att störningar och kapacitetsbrist i järnvägssystemet hindrar tillväxten i svensk industri
Omtag Svensk Järnväg har i en ny rapport undersökt hur 20 stora industriföretag påverkas av transportproblem. Rapporten visar att vart fjärde företag påverkas av störningar, stopp eller kapacitetsbrist i järnvägssystemet på ett sätt som antingen direkt hotar investeringar och expansion eller leder till stora merkostnader och långsiktigt leder till fabriksnedläggningar.
400 000 jobb påverkas av brister i järnvägssystemet
I tio år har MTRX trafikerat sträckan Göteborg – Stockholm. Det har lett till prispress, ökat utbud, ökat kundfokus och utveckling av tågmarknaden. På SN:s seminarium rådde enighet om att avregleringen och konkurrensutsättningen lett till stora nyttor. Behovet av en fullbordad avreglering, med rimlig balans i villkor för Trafikverkets leverans av tåglägen, lyftes av Tågföretagens Pierre Sandberg.
Indikationer i regeringens vårändringsbudget
Vårändringsbudgeten innehöll inte några större nyheter, för järnvägsbranschens del, i form av fördelningen av statens medel. Svenskt Näringslivs chefsekonom har kommenterat statsbudgetens betydelse för tillväxten. Han poängtera att det är av stor vikt att reformer kopplade till infrastrukturen finns med i höstbudgeten.
Större ramanslag för att säkerställa kapaciteten i transportsystemet
Tågföretagens viktigaste medskick till regeringen inför infrastrukturpropositionen är att en 20-procenting uppräkning av ramanslaget inte räcker för att både hantera underhållsskulden och säkra behovet av mer kapacitet i transportsystemet. Det är en större brist att regeringens direktiv inte gav Trafikverket i uppdrag att göra en samlad bedömning av framtida krav på transportinfrastrukturen.
Uppräkningen av ramanslaget för infrastruktur räcker inte
Vårt viktigaste medskick till regeringen inför kommande infrastrukturproposition är att en uppräkning av ramanslaget med 20 procent inte räcker för att både hantera underhållsskulden och säkerställa behovet av mer kapacitet i transportsystemet. Det skriver Tågföretagen i sitt remissvar till Trafikverkets inriktningsunderlag som de skickar in idag.
Vad vi talar om när vi talar om brister i prognoser
I samband med Basprognos 2024 problematiserar Trafikverket kring omständigheter om trafikplaneringen: är den i praktiken är mål- eller prognosstyrd. Men de svåraste frågorna har inte problematiserats. Brister, som under lång tid lyfts upp, adresseras inte. Som varför tillväxten i järnvägstrafiken systematiskt underskattas samtidigt som tillväxten i vägtrafiken överskattas, jämfört med utfall.
Stora satsningar som näringslivet vill finansiera
Tågföretagen har under lång tid lyft att Sverige investerar för lite i infrastruktur. Vi har inte bara en stor underhållsskuld utan även en enorm infrastrukturskuld till följd av årtionden av uteblivna investeringar. Då är alternativ finansiering ett alternativ, där privat kapital tillåts komma in i infrastruktursatsningar.