Vad vi talar om när vi talar om brister i prognoser

Trafikverkets Basprognos 2024 har nyligen presenterats. Trafikplaneringen är målstyrd men den utgår från prognoser som ska vara en objektiv bedömning av trolig trafikutveckling. Framtiden är osäker och en referensprognos är därmed också osäker. En utomstående som undrar hur hållbar samhällsutveckling hanteras i detta sammanhang får lätt bilden att styrningen mot hänsyns- och hållbarhetsmål är svag. Förklaringen är att tillgänglighet i transportsystemet värderas högt.

I samband med publiceringen av Basprognos 2024 har Trafikverket valt att problematisera kring en lång rad omständigheter kopplade till trafikplaneringen, exempelvis om den i praktiken är målstyrd eller prognosstyrd. En serie av filmer med måldirektör Jonas Eliasson har producerats och lagts upp på Trafikverkets webb. Det är ett upplysande paket av föreläsningar i lättillgängligt streamingformat. Samtidigt konstaterar vi att de svåraste frågorna inte problematiserats. Brister, som under lång tid lyfts upp – av Tågföretagen och andra – som problematiska i Trafikverkets prognosarbete, adresseras inte. Det gäller exempelvis varför tillväxten i järnvägstrafiken systematiskt underskattats under de senaste årtiondena samtidigt som tillväxten i vägtrafiken överskattats, jämfört med faktiskt utfall. Det saknas vidare en problematisering av riskerna med störningar i godstrafiken och vad det innebär för näringslivets transporter och transportköpares val av trafikslag. Vi saknar en analys av värdet av regional tillväxt till följd av vidgade arbetsmarknadsregioner och hur dessa faktorer inte kan fångas upp av en stelbent prognosmodell. Det skulle vara väl motiverat med en analys av hur resenärer faktiskt vill resa mellan framtidens hållbara städer när de kan använda tiden väl med god uppkoppling i kollektivtrafiken. Vi saknar även en analys av i vilken utsträckning hållbarhet – inklusive tillgången på hållbar energiproduktion – blir en begränsande faktor för trafiktillväxten. Listan på teman som inte problematiseras i Trafikverkets föreläsningspaket kan göras lång. Som vi får förstå det hamnar dessa viktiga faktorer under överskriften ”känslighetsanalyser” som Trafikverket gör ibland och ibland inte i samband med åtgärdsprognoser.

I samband med publiceringen av Basprognos 2024 lanserade Trafikverket även ASEK 8.0 som bidrar med uppdaterade kalkylvärden. En större förändring är att värderingen av CO2 i de samhällsekonomiska kalkylerna reduceras, troligen med följden att järnvägsinvesteringar tappar i kalkylerat samhällsvärde. Effekterna av detta bör analyseras grundligt såvitt avser konkreta effekter på de samhällsekonomiska effektbedömningar som tas fram i samband med investeringsbeslut.