Regeringen har nu presenterat sin nya infrastrukturplan. Det är positivt att finansministern belyser infrastrukturens betydelse för Sveriges tillväxt och konkurrenskraft, något som vi har påtalat länge. När järnvägen inte levererar i tillräcklig utsträckning påverkas samhällsekonomin. Redan nu riskerar investeringar på omkring 35 miljarder kronor och upp till 400 000 industrijobb att påverkas.
På trettio år har trafiken på den svenska järnvägen ökat med 65 procent utan att järnvägsnätet har underhållits eller byggts ut. Det talas mycket om underhållsskulden och med Trafikverkets nuvarande inriktning kommer endast 10 procent av underhållsskulden att återtas de närmsta tolv åren. Det innebär fortsatt stora utmaningar på järnvägen och för tågoperatörerna,
Det geopolitiska läget i världen har inte varit så här prekärt sedan andra världskriget, vilket också reflekteras i politiska satsningar på beredskap såväl internationellt som nationellt. I hela Europa har man dragit slutsatsen att en ökad militär försvarsförmåga kräver en motsvarande satsning på infrastrukturen, vilket vi bland annat kan se i EU:s Military Mobility Package.
Tågföretagen har deltagit på Försvarsdepartementet kring EU-kommissionens förslag om stärkt militär rörlighet, Military Mobility Package. Järnvägen är avgörande för både ett hållbart transportsystem och Europas säkerhet. Trafikanalys senaste rapport om transportsektorns samhällsekonomiska kostnader för 2025 visar att skillnader i kostnadsansvar mellan trafikslagen i vissa avseenden har ökat.
Det är tydligt att vikten av transporter, framförallt på järnväg, kommer att spela – och spelar – en viktig roll i Sveriges totalförsvar och beredskapsarbete. MCF konstaterade att svenska företags motståndskraft utgör grunden för Sveriges motståndskraft.
Att politiker bör återgå till att inte se infrastruktur som en utgift utan en långsiktig investering i Sverige togs upp på Omtag Svensk Järnvägs rapportsläpp ”Växla in på tillväxtspåret – Järnvägens betydelse för AB Sverige” i veckan. I rapporten konstateras att Sverige står inför en stor industriell investeringsvåg, särskilt i norr.
Den första konferensen för Women in Rail ägde rum 9 mars i Stockholm. De delade ut Women in Rail Awards i fem kategorier. Kollektivtrafiken är vital för människor att smidigt kunna pendla till och från arbetet. Dessvärre har den växande underhållsskulden inom såväl järnvägs- som väginfrastrukturen lett till ökade förseningar och ett alltmer otillförlitligt kollektivtrafiksystem.
Idag är det dessvärre lättare att passera gränser med lastbil än med tåg, vilket beror på en mängd olika faktorer såsom krav på att kunna språket i länder som tågen passerar och olika signalsystem. Det är en tidskrävande process även om dessa frågor hanteras på EU-nivå. Öppnandet av Fehmarn Bält kommer att öka gränsöverskridande transporter på järnvägen, vilket kräver förbättrad kapacitet i söder.
I mars 2025 tog Tågföretagen, tillsammans med Innovationsföretagen och Almega, ett förslag om Myndighet X. Regeringens utredning om ett nytt statligt projektbolag är ett steg åt rätt håll. För att kommande urval av järnvägsprojekt också ska ge största möjliga nytta kräver att urval av projekt sker utifrån konkreta fakta och faktiska behov. Det skriver vi och Almega om i en debattartikel i DI.
Myndigheten för yrkeshögskolans, MYH, beslut om Nationell yrkesutbildning, NY, som kom i veckan är därför mycket positivt. Flera viktiga utbildningar inom järnvägssektorn blev beviljade, bland annat två nya utbildningar till tågmekaniker. Det innebär 110 nya utbildningsplatser de närmaste åren. I januari beviljade MYH också fler utbildningsplatser till tågtekniker inom yrkeshögskolan.
”För näringslivet kommer alltmer gods gå på räls, och därför är det ett allvarligt läge att vi släpar efter i investeringar… jag pratar spår och kontaktledningar”. Det säger Jacob Wallenberg i en intervju. Han menar också att planerandet av infrastrukturprojekt måste ha större långsiktighet än enbart fyra år i taget. Nytt förslag om statligt stöd för att stärka mobiltäckningen på järnvägen.
I den riktade kritiken gentemot nationell plan har fokus i debatten legat på enskilda sträckor och dess betydelse för specifik kommun eller region. Det som ofta inte sägs är att många sträckor har en direkt inverkan på hela flödet i järnvägssystemet. Sammanhängande och robusta järnvägsstråk är viktiga i syfte att stärka industrins konkurrenskraft, möjliggöra arbetspendling och stärka AB Sverige.
I veckan närvarade Tågföretagen på Stora Infradagen. Alla var – oavsett partifärg – rörande överens: det behövs mer underhåll, bättre upphandlingar och bättre underhåll samt långsiktighet. Statsministern sa i sin digitala intervju att infrastruktur är en av de tre viktigaste fundamenten för politiken. Det är mycket bra, men utmaningarna består och det är hög tid för handling!
Inledningen på året har onekligen haft en rivstart. Dessvärre inte på ett sätt man hade önskat. Det geopoliska läget i omvärlden har försämrats och vi börjar, om utvecklingen fortsätter, sakteliga närma oss en ny världsordning. På Folk & Försvar konstaterades att Sverige inte längre kan ta sin trygghet för given. Totalförsvaret måste stärkas brett. Vi springer fortare men i samma gamla processer.
I veckan uppmärksammande Svenska Dagbladet de utmaningar som uppstår för den svenska industrin med anledning av de brister som finns på järnvägen idag. I artikeln nämns konsekvenserna av urspårningen på Malmbanan för två år sedan och utmaningar med kontinuerliga stopp och förseningar. Järnvägen är vital för att kunna frakta den volym och tyngd som industrin behöver transportera.
Efter osämja kring en övertidsregel i det nya kollektivavtalet för spårtrafik är parterna idag överens om att utforma ett förhandlingsavtal. ”Ett helt nytt grepp som kommer att skapa tydlighet och minska risken för konflikter inom spårtrafiken”, säger Tågföretagens Pierre Sandberg.
I veckan var det ett riksdagsseminarium om alternativ finansiering med exempel från våra nordiska grannländer. Danska modellen innebär att staten äger ett projektbolag, som koncentrerar fokus till separata bolag som finansierar projekt. Den norska och finska modellen är ett mer traditionellt där konsortier upphandlas och ansvarar för helheten men återlämnar projekten till staten efter 20-30 år.
Så nådde vi slutstationen på Järnvägsdagen 2025, där hela järnvägsbranschen, politiker och näringsliv samlades i syfte att diskutera såväl utmaningar som möjligheter för järnvägen – däribland infrastrukturminister Andreas Carlsson samt riksdagsledamöterna Ulrika Heie (C) och Åsa Karlsson (S).De stort intresse och en förståelse för järnvägens betydelse och vikt för Sverige.
Från branschens sida har vi gemensamt lyft fram två viktiga frågor. Den första är att det gränsöverskridande perspektivet ska råda, det vill säga att strategisk nationell vägledning inte ska få alltför stort inflytande över kapacitetstilldelningsprocessen. Den andra är att övergångsreglerna för avvecklingen av Godskorridorsförordningen måste synkas med Kapacitetsförordningens införande.
För industrin, och framför allt basindustrin, är järnvägen vital för att kunna frakta stora volymer tungt gods. Men bristande kapacitet, avsaknad av effektivt underhåll på spåren och höjda avgifter (framför allt banavgifter) har försämrat konkurrenskraften för industrin. Ny rapport med förslag på hur vi kan utnyttja järnvägens potential.
