Sverige har – som enda medlemsstat – avstått från att stödja ministerrådets position avseende förslaget till ny förordning om järnvägskapacitet. Den svenska regeringens linje kan få stor betydelse för EU:s inre marknad eftersom gränsöverskridande järnvägstransporter utgör grundvalen för Europas basindustri och dess tillväxt.
EU-kommissionen har presenterat ett förslag till ny förordning om användning av järnvägsinfrastrukturkapacitet inom EU. Infrastrukturdepartementet har nu förslaget ute på remiss. Det innebär i stora drag en grundläggande förändring av förutsättningarna för infrastrukturförvaltare – som Trafikverket – att tilldela kapacitet. Implementeringen sker gradvis från 2026 och slutförs till tågplan 2030.
Sverige växer så det knakar och industrin investerar – detta genererar ökat resande och mer godstransporter. Tågföretagens medlemmar har därför tagit ett nytt ställningstagande för ett högkapacitetsnät. För drygt en månad sedan kunde vi konstatera att branschen har befunnit sig i stört läge i 100 dagar och idag kan vi addera ytterligare 35 dagar.
Branschföreningen Tågoperatörerna och spårtrafikföretag inom arbetsgivarförbundet Almega kommer att från den 1 januari 2020 bilda ett bransch- och arbetsgivarförund. Ansökan av kapacitet ad hoc har åter igen fallerat. Hur ska kollektivtrafiken bli hållbar och innovativ? Tågresandet upplever ett uppsving, både privat och i arbetet. Trafikverkets uppföljning för vintern 2018–2019 publicerats
Höghastighetsjärnvägen behövs mer än någonsin. Det finns ett enormt behov att öka kapaciteten på järnvägen och det kommer inte att vara tillräckligt att uppgradera befintliga stambanor. Stor andel av godstrafiken bör flyttas från väg till järnväg, säger Björn Westerberg, talesperson för Järnvägsbranschen och vd Tågoperatörerna.