Vi väntar med spänning på direktiven till Trafikverket om att ta fram en nationell plan för transportinfrastrukturen 2026–2037. Ett regeringsbeslut väntas inom kort. Trafikverket har i olika sammanhang lämnat indikationer som vi tycker är oroväckande. Bl a antas att föreslagna väg- och järnvägsobjekt rangordnas efter en samhällsekonomisk effektbedömning, baserad på objektets nettonuvärdeskvot.
I samband med Basprognos 2024 problematiserar Trafikverket kring omständigheter om trafikplaneringen: är den i praktiken är mål- eller prognosstyrd. Men de svåraste frågorna har inte problematiserats. Brister, som under lång tid lyfts upp, adresseras inte. Som varför tillväxten i järnvägstrafiken systematiskt underskattas samtidigt som tillväxten i vägtrafiken överskattas, jämfört med utfall.
Politikerveckan i Almedalen var i år fem dagar i stället åtta och ”bara” strax över 2 000 evenemang. Det blev en intensiv vecka i Visby för Tågföretagen, även om Almedalsvckan i år var mindre än före pandemin. Efter uppehåll de senaste två åren till följd av pandemin och med blick mot ett kommande val i september var dagarna fyllda av värdefulla samtal och intressanta seminarier.
Ny medarbetare på Tågföretagen, Elvira Sofiċ. Programförklaring för kollektivtrafiken presenterad och ny webbplats med åtgärdslista på kollektivtrafiken.se Ny rapport som tar med effekterna av kraftigt ökad godstrafik på järnväg bland annat genom öppnandet av Fehmarn Bältförbindelsen – visar på en stor nettoförbättring jämfört med tidigare kalkyl.
Tågföretagen välkomnar infrastrukturpropositionen och den ökade finansiella ramen för framtida investeringar och underhåll av Sveriges transportinfrastruktur. Samtidigt – det näringspolitiska fokus som utlovats är otillräckligt och det märks framför allt i det faktum att underhållsskulden kommer öka kraftigt under planperioden 2022–2033.
Det är nu ett år sedan WHO konstaterade att vi har en pandemi. Smittspridningen i Sverige eskalerade efter sportloven. Hemarbete rekommenderades för alla som kunde och riktlinjer om att hålla distansen blev ett måste i kollektivtrafiken. Tågföretagen såg resenärerna minska drastiskt. Hårda restriktioner under året har nu pressat den långväga kollektivtrafiken till nedläggning av hela trafiksystem.
De samhällsekonomiska kalkylernas styrande funktion har hamnat alltmer i fokus under de senaste åren. De brister som konstaterades då kvarstår fortfarande och består huvudsakligen i att samtliga relevanta nyttor inte inkluderas i kalkylerna på ett adekvat sätt. Eftersom den teoretiska grunden för skattefaktorn inte speglar Sverige bör den hypotetiskt tilltagna skattefaktorn tas bort.