Riksdagen klubbade enligt fastställd tidplan igenom regeringens infrastrukturproposition med en total ram på 1171 miljarder kronor. Att möjligheterna till alternativ finansiering öppnas upp bidrar också till att fler projekt kan realiseras. Att regeringen faktiskt satsar på ERMTS till år 2042 samt utreder ombordfinansieringen är mycket bra, särskilt då fordonen behöver vara utrustade till år 2030.
Regeringen fokuserar på förbättring av det svenska järnvägsnätet. Utmaningar med tåglägen och planering förväntas fortsätta. Arbetet med att få Tågplan 2024 på plats intensifieras. Almedalsveckan var effektiv och fokuserade på hållbarhet och utmaningarna inom järnvägssektorn. EU-bidrag erbjuder möjlighet till ökad finansiering enligt en rapport från WSP.
Tågföretagen tar med sig nya perspektiv och starka argument till Almedalen för att ta tillvara både järnvägens stora möjligheter och svåra utmaningar. Läget har på sistone varit extraordinärt för branschen. Almedalen blir därför en viktig mötesplats för viktiga och framåtblickande diskussioner om infrastruktur, transporteffektivitet, affärsavtal inom den upphandlade persontrafiken och mycket mer.
I årets rapport bekräftar Klimatpolitiska rådet åter igen att regeringens politik inte räcker till för att Sveriges utsläpp ska vara nere på noll år 2045. En tung spelare i klimatpolitiken är transportsektorn som i dagsläget står för stora delar av utsläppen. Lägre energiförbrukning, mer hållbara villkor i transportsektorn och bättre transportekonomi är fullt möjligt att uppnå.
Expressens ledarsida lämnar sin dom över Trafikverket och den är inte nådig. Särskilt framhålls att persontågen inte har fått tidtabeller i tid för att hinna sälja biljetter och att det nya datasystemet har lett till enormt krävande manuellt arbete. Tidningens slutsats blir att det bästa Trafikverket kan göra är att fokusera sina resurser på underhåll och punktliga tåg på existerande spår.
Elkrisen är ett faktum och bristerna inom elproduktion och elöverföring i norra Europa innebär en tung belastning på samhället i stort. Det finns möjlighet för politiken att styra företags och människors beteende mot minskad energiförbrukning. Ett sätt är att driva på för ökad användning av energisnåla trafikslag som järnväg inom godstransporter och resande: det transporteffektiva samhället.
I veckan överlämnade Klimaträttsutredningen sitt slutbetänkande till regeringen. Betänkandet trycker på att för att Sverige ska nå klimatmålen måste styrningen mot ett transporteffektivt samhälle bli starkare. Tågföretagen ser positivt på att transporteffektiviteten blir styrande för den framtida transportplaneringen.
Samverkan mellan trafikslagen vägtrafik och järnväg bygger på optimering av trafikslagen, både tillsammans och i kombination. Genom samverkan kan vi nå ökad transporteffektivitet, ökad tillgänglighet och stärka Sveriges konkurrenskraft samtidigt som vi bidrar till att nå klimatmålen.