Debattartikel: Kompetens finns i Sverige, om vi matchar rätt

Debatt: Det går bra nu för Sverige. Under 2016 tog Sverige på sig jobbskorna och vandrade in i en ny högkonjunktur, enligt Konjunkturinstitutet. Ekonomin i fjol har den starkaste tillväxttakten på fem år, säger Statistiska centralbyrån. Och exporten steg med 7,4 % jämfört med 2014, enligt Kommers-kollegiet. Men den goda ekonomin skapar kompetensproblem. Eller utmaningar som jag hellre skulle vilja kalla det.

Åsa Edman Källströmer, VD på rekryterings- och bemanningsföretaget TNG, tycker till om matchning och kompetens i Sverige idag.

- Överallt läser jag att det råder kandidat- och kompetensbrist. Men är det verkligen så? Och vad beror det på? Att hitta rätt kompetens idag på arbetsmarknaden är en utmaning om man gör det som man alltid gjort. Vilket allt för många företag gör. Visst råder det talangbrist, men allt som oftast handlar det om att företag och organisationer väljer bort kompetens som finns – medvetet eller omedvetet, samt inte ser till potentialen hos framtida medarbetare.

Fördomar och förutfattade meningar har idag en stor inverkan på svensk arbetsmarknad, där kandidatens ursprung, kön, ålder eller namn har visat sig påverka möjligheterna att få ett jobb. Det gör att vi riskerar att gå miste om kompetens som skulle kunna stärka arbetsmarknaden.

Överutbildning påverkar

Och nu pekar dessutom allt fler studier tex via SCB på ett nytt fenomen, överutbildning. Det vill säga, okvalificerade jobb innehas av människor med högre utbildning än jobbens krav. Endast ungefär hälften av alla anställda i Sverige är korrekt matchade, både sett till utbildningens längd och inriktning.

Matchningen är ett tydligt problem – men samtidigt en glasklar möjlighet. Åtminstone för företagare som vill framåt och vågar utmana det traditionella sättet att arbeta. Här har Sverige en outnyttjad potential i att göra landets företag – och därmed landet i sig – mer konkurrenskraftigt.

Vi har människorna, nu måste vi bara matcha in dem på rätt plats. Och det är möjligt. Om man vågar utmana det traditionella sättet att arbeta med rekrytering.

Lyckas vi med det applåderar vi alla, det är ju i förlängningen Sveriges framtida välfärd som står på spel.

Överkvalificerade och åldersdiskriminerade

Vilka har vi missat? Och varför? En bra fråga att ta med sig, särskilt när du läser SCB:s senaste yrkesstatistik. Där står bland annat att det vanligaste jobbet bland invandrare är städare. Statistiken visar att många som invandrat är överkvalificerade för sina jobb. Av dem med jobb som bara kräver en kortare introduktion har 11 % en lång eftergymnasial- eller rent av en forskarutbildning i bagaget. Motsvarande siffra för personer födda i Sverige är 3 %.

Även åldersdiskrimineringen fortsätter att vara utbredd, där man ofta bedömer äldre personer som förbrukade. Även här finns en fantastisk potential. I Dagens Industri uttalade sig Stefan Oscarsson, ämnesråd på socialdepartementet, så här: ”Pensionsålder är ett allt mer flytande begrepp. Att ta ut pension och att gå i pension är inte längre samma sak.”

Den trenden syns även i statistiken. Statistiska centralbyråns tabeller visar en kraftig ökning av andelen sysselsatta i åldrarna 65-74 år.

Öppna upp för rätt kompetens, exkludera inte

Att välja bort människor på grund av ålder, namn eller födelseort är beklagligt. Det är att säga ”nej, tack, jag är inte intresserad av potentialen som kan innebära ny expansion, energi och effektivitet.”

Det handlar om att öppna upp, inte stänga ute, rätt kompetens. Vare sig människor eller företags möjligheter.

Matchningen är ett problem ja – men den går att lösa. Genom att se bortom det uppenbara och våga utmana sina egna förutfattade meningar och fördomar kan man se potentialen i andra människor. Kompetensen finns. Det handlar om att ha verktyg och insikt för att hitta den och våga förändra företagets sätt att arbeta.

Läs hela debattartikeln på Åsas VD-blogg.