Gå direkt till innehåll

Ämnen: Natur-, miljövård

  • En blandad skog leder till färre skador på träden, visar omfattande data som Micael Jonsson och hans kollegor analyserat. Foto: Ulrika Bergfors

    Stor forskningsstudie: Blandskogar minskar risken för skogsskador i ett varmare klimat

    Skogar med få trädarter har betydligt högre skaderisk och särskilt utsatt är den introducerade contortatallen. Det visar en färsk studie av forskare från Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Resultaten kan hjälpa till att förhindra skogsskador och ekonomiskt bortfall kopplat till skogsindustrin.

  • Restaureringen av denna del av Vargån inspirerades av försök i andra länder, vilket resulterade i en dramatisk ökning av mångfalden av livsmiljöer. Foto: Richard Mason

    Återställande av svenska vattendrag inspireras av brittisk framgång

    Ett brittiskt projekt för att återställa vattendrag, där forskare från Umeå universitet medverkar, har efter ett år gett mycket goda resultat med ett blomstrande djur- och växtliv. Denna typ av insatser kan nu komma att bli en förebild för restaurering av vattendrag i norra Sverige.

  • Expertlista: Samhällsomvandling och grön omställning i norr

    Expertlista: Samhällsomvandling och grön omställning i norr

    Med anledning av utvecklingen runt den så kallade gröna omställningen och samhällsomvandlingen i norra Sverige har Umeå universitet uppdaterat expertlistan med flertalet forskare och experter med stor kännedom om omställningen ur en mängd olika perspektiv.

  • I vattendrag som inte utsatts för mänsklig påverkan finns stora mängder stenblock som skapar viktiga livsmiljöer för fiskar och andra djur. Foto: Richard Mason och Jens Andersson

    Ledtrådar från istiden kan hjälpa oss att återställa svenska vattendrag

    Människans ingrepp har förstört viktiga livsmiljöer för lax och öring i svenska bäckar och älvar. Forskare vid Umeå universitet har upptäckt avgörande ledtrådar för att återställa vattendragen till sitt naturliga tillstånd. – För att förstå processerna som formar dem måste vi tänka mer på hur glaciärer fungerar snarare än vattendrag, säger Lina Polvi Sjöberg.

  • I havet utgör växtplankton första steget när metylkvicksilver tas upp i näringsväven. Foto: Marlene Johansson

    Växtplanktons upptag av metylkvicksilver styrs av tioler

    Metylkvicksilver är en av de kemikalier som utgör störst hot mot global folkhälsa. Människor får i sig metylkvicksilver genom att äta fisk, men hur hamnar kvicksilvret i fisken? En ny studie visar att halterna av så kallade tioler i vattnet styr hur tillgängligt metylkvicksilvret är för levande organismer.

  • Tropiska molnskogar har en unik biologisk mångfald. Forskare från Umeå undersöker hur växt- och djurlivet påverkas när klimatet förändras. Foto: Amy Grist

    Stort bidrag ska göra Umeå ledande på tropisk klimatforskning

    Regnskogarnas biologiska mångfald hotas av klimatförändringar. Forskaren Daniel Metcalfe utför storskaliga experiment för att förutse konsekvenserna – men var redo att stänga ner allt när pengarna tog slut. Nu beviljas han ett stort statligt bidrag från Formas för att fortsätta och utöka sitt arbete.

  • Sven Norman har studerat produktionen av fisk i fjällsjöar, här i närheten av Torneträsk.

    Grunda fjällsjöar ger storväxta fiskar

    Fiskarna blir större i grunda fjällsjöar än i djupa – tvärtemot vad man kanske skulle kunna tro. Varför det är så har nu fått sin förklaring i en avhandling från Företagsforskarskolan vid Umeå universitet. De nya kunskaperna ger möjlighet till bättre förvaltning av fiskbestånd i fjällen.

  • Pushan Bag, doktorand på Institutionen för fysiologisk botanik och Umeå Plant Science Centre, UPSC, försvarar sin avhandling vid Umeå universitet fredagen den 20 maj.

    Barrträd anpassar sig för att förbli gröna vintertid

    Pushan Bag, Umeå Plant Science Centre, visar i sin avhandling att barrträd har utvecklat speciella mekanismer som förhindrar skador på deras fotosyntetiska maskineri. Det gör att barrträd kan förbli gröna under vintern när temperaturen är låg men solinstrålningen är hög. Pushan Bag försvarar sin avhandling vid Umeå universitet fredagen den 20 maj.

  • Byssjan, ett biflöde i Umeälven. Foto: Åsa Widén

    Miljöåtgärder i reglerade älvar med liten förlust i kraftproduktion

    Ny forskning från Umeå universitet visar att det går att genomföra åtgärder som ger mer miljövänliga flöden i reglerade älvar med bara små förluster i vattenkraftsproduktion. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Water Resources Research

  • Med hjälp av forskningsfartyget RV Botnica sattes drygt 500 SPEARS ut på tre olika testområden med olika bottenkvalitet. Foto: Peter Lundström

    Först i Europa att testa ny teknik som renar sediment

    Många havsområden, sjöar och vattendrag i Sverige har bottnar med förorenade sediment. Kemister vid Umeå universitet har framgångsrikt använt en innovativ teknik för sedimentsanering – SPEARS – i en fältstudie utanför Bureå i Västerbotten. Det är första gången som tekniken används i Europa.

  • Johan Leander, doktorand på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap och Företagsforskarskolan vid Umeå universitet. Foto: Jörgen Wiklund

    Bubblor hjälper fiskar att hitta rätt

    En ny avhandling från Företagsforskarskolan vid Umeå universitet visar att bubbelbarriärer kan leda fiskar bort från farliga passager i utbyggda älvar. Studien visar också att effekten är densamma vare sig om fisken är mer eller mindre benägen att ta risker. Johan Leander försvarar sina resultat den 17 september vid Umeå universitet.

  • Honungsbi på blomma. Foto: Mostphotos

    Pollenjakten drar igång och hela veckan tillägnas pollinatörer

    Pollineringsveckan 15 – 23 maj handlar om att uppmärksamma och sprida kunskap om våra livsviktiga pollinatörer och deras roll i ekosystemet. Firandet av den nationella pollineringsveckan är ett initiativ av Pollinera Sverige och finansieras av bland annat Jordbruksverket. Pollen är också temat för Forskarhjälpen 2021 i samverkan med skolelever.

  • Pollinatören Humlebagge (Trichius fasciatus) på häckspirea (Spiraea salicifolia) i Arboretum Norr i Umeå.

    Umeå universitet deltar i Göteborgs Vetenskapsfestival

    Den 12-18 april sprakar Göteborg av populärvetenskapliga aktiviteter. I två olika digitala föreläsningar, ett riktat till lärare och ett till elever, berättar forskaren Natuschka Lee med kollegor om pollinatörer i vår natur.

  • Johan Lidman, doktorand på Företagsforskarskolan och  Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet. Foto: Per Melander

    Metallföroreningar i vattenmiljön påverkar även fåglar på land

    De negativa effekter som metaller i förorenade sjöar har på vattenlevande organismer kan även få betydelse för insektsätande fåglar på land. Det visar en ny avhandling från Företagsforskarskolan vid Umeå universitet. Ekolog Johan Lidman försvarar sina resultat den 19 februari vid Umeå universitet.

  • André M de Roos erhåller Kungens miljöprofessur 2021/22 BildLiliana Hensel

    Prestigefylld kunglig miljöprofessur till Umeå universitet

    ​André M de Roos, professor i teoretisk ekologi på Institutionen för biodiversitet och ekosystemdynamik vid universitetet i Amsterdam, har utsetts till innehavare av H. M. Konung Carl XVI Gustafs professur i miljövetenskap 2021–22. Värdskapet innehas av Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.

  • Plastnät med transplanterade hänglavar på grangren. Från vänster: garnlav, skägglav och manlav. Foto: Per-Anders Esseen

    Ny kunskap om hur klimatet påverkar hänglavar i nordliga skogar

    ​Tillväxten hos ljusa hänglavar ökar starkt med mängd och varaktighet av nederbörd, medan regn har liten effekt på tillväxt hos mörka lavar. Forskning från Umeå universitet förklarar hur ljusa hänglavars egenskaper gynnar dem i blött och fuktigt klimat. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Ecology.

  • Humla infångad för observation av studenten Cecilia Åström. Foto: Natuschka Lee

    LONA-dagar vid Umeå universitet uppmärksammar vilda pollinatörer

    Den 29-30 augusti lanserar Umeå universitet kommande spännande aktiviteter kring projektet Pollinerande insekter i Västerbotten. Studenter och forskare inom projektet ska också ägna dagarna åt att inventera pollinatörer ute i fält om vädret tillåter.

  • Humla infångad för observation av studenten Cecilia Åström. BildNatuschka Lee

    LONA-dagar vid Umeå universitet uppmärksammar vilda pollinatörer

    ​Den 29-30 augusti lanserar Umeå universitet kommande spännande aktiviteter kring projektet Pollinerande insekter i Västerbotten. Studenter och forskare inom projektet ska också ägna dagarna åt att inventera pollinatörer ute i fält om vädret tillåter.

  • Chanaka Mannapperuma har tagit fram användarvänliga bioinformatikverktyg för växtbiologer. Bild: Chanaka Mannapperuma

    ​Hjälper biologer att förstå deras komplexa data

    Chanaka Mannapperuma har utvecklat bioinformatikverktyg som hjälper biologer att analysera komplexa genomikdata. Hans mål har varit att skapa intuitiva, lättanvända verktyg som inte kräver specialiserad bioinformatikkunskap. Chanaka Mannapperuma försvarar sin doktorsavhandling vid Umeå universitet torsdag 11 juni.

Visa mer