Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • I litteraturen förväntas äldre avstå från makt och vara måttfulla

    Vilka krav ska äldre människor kunna ställa på samhället och yngre generationer? Och vilka förväntningar och normer förväntas gamla människor leva upp till? Pär Alexanderssons avhandling "Konsten att avstå" ger ett kulturvetenskapligt perspektiv på dessa frågor, som nu är aktuella i diskussionen om äldres rättigheter inom vård och omsorg. Disputationen äger rum den 19 maj.

  • Ballongvidgning hjälper njurpatienter

    Ballongvidgning av innebär en klar förbättring både för patienter med dålig njurfunktion eller högt blodtryck. Det visar Hampus Eklöf och hans kollegor vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i en ny studie i senaste numret av ACTA Radiologica.

  • Bruno Liljefors verk visas på Museum Gustavianum

    Bruno Liljefors som naturskildrare är temat för Uppsala universitets konstsamlingars utställning på Museum Gustavianum som invigs fredagen den 15 maj. För första gången på många år visas verk ur universitets Liljeforssamling i Uppsala. Utställningskommissarie är Åsa Larsson, masterstudent i konstvetenskap som har gjort arbetet som sin praktik.

  • "Utseendet" viktigt för bakteriers tillväxthastighet

    Utseendet hos det omogna tRNA som gener ger upphov till har betydelse för mängden producerat protein och därmed för bakteriens tillväxthastighet. Det visar Fredrik Pettersson i sin avhandling där han studerat två potentiellt sjukdomsalstrande och en industriellt viktig bakterie. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 16 maj.

  • Elitens barn samlas på ett fåtal utbildningar

    Utbildningselitens barn väljer mycket selektivt, både när det gäller valet av studieort och utbildning. Ida Lidegran har studerat hur denna grupp tar sig fram i utbildningssystemet. Den 15 maj lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.

  • Egenskaper hos patienten kan påverka cancertumörens utseende

    Skräddarsydda behandlingar är det bästa vapnet mot vissa cancersjukdomar, som Hodgkins lymfom. Då behandlingen planeras utgår man från vissa riskfaktorer hos patienten. Ingrid Glimelius vid Uppsala universitet har i sin avhandling studerat sådana riskfaktorer och bland annat gjort en helt ny upptäckt, att egenskaper hos patienten påverkar hur tumören ser ut. Avhandlingen granskas den 16 maj.

  • Två avhandlingar i strängteori undersöker parallella världar

    För att beskriva universum före Big Bang används strängteorin som förutsätter att det finns en stor mängd universa. De båda doktoranderna Niklas Johansson och Magdalena Larfors har undersökt olika aspekter av strängteorins landskap. De lägger båda fram sina avhandlingar vid Uppsala universitet i maj.

  • Katliknande drogers farlighet bör uppmärksammas

    I ett samarbete mellan de neurovetenskapliga institutionerna i Tartu, Estland och Uppsala har bland annat den amfetaminliknande drogen efedron framställts enligt ett recept på Internet och analyserats kemiskt. Dagligt missbruk av drogen ger en manganbelastning som är 2000 gånger högre än rekommenderat dagligt intag - och ger bestående neurologiska skador.

  • Så har Ikea gått hem hos brittiska konsumenter

    20 år efter öppnandet av det första varuhuset i Storbritannien är Ikea idag landets näst största möbelförsäljare. I sin avhandling ger kulturgeografen Frida Andersson en förklaring till framgången och betonar bland annat shoppingupplevelsens betydelse. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 20 maj.

  • Viktigt att oxytocin används rätt vid förlossning

    Riktlinjerna för behandling med oxytocin inom förlossningsvården följs inte alltid strikt, vilket kan leda till ökad risk för syrebrist hos barnet vid födseln. Förlossningsläkaren Maria Jonsson har i sin avhandling undersökt riskfaktorer för syrebrist vid förlossningar och disputerar vid Uppsala universitet den 15 maj.

  • Stor genetisk studie öppnar för nya blodtrycksmediciner

    Åtta tidigare okända gener som påverkar blodtrycket har nyligen identifierats i en omfattande internationell studie som omfattar 34 433 européer. Resultaten av studien, där forskare från Uppsala universitet deltagit, presenteras idag i nätupplagan av Nature Genetics.

Visa mer