Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Molekylärbiologerna som backat bandet tre miljarder år

    En forskargrupp vid Uppsala universitet har lyckats studera flera miljarder år gamla så kallade translationsfaktorer. Dessa är viktiga för cellers produktion av proteiner. Efter att ha undersökt de ”återuppståndna” forntida faktorerna kunde forskarna se att de kunde jobba bredare än dagens mer specialiserade motsvarigheter.

  • Ärftliga faktorer för högre utbildning väger tyngre i ekonomiskt utsatta områden

    Till viss del påverkar genetiska faktorer om en person läser vidare efter gymnasiet. I en nyligen publicerad studie har forskare vid Uppsala universitet sett att genetiska faktorer har en större effekt på sannolikheten att genomgå högre utbildning i mer socioekonomiskt utsatta områden. Studien publicerades i American Journal of Clinical Psychiatry.

  • Ny funktion upptäckt för immunceller viktiga vid läkning

    Hjärtkärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken och orsakas av syrebrist när blodflödet till den drabbade vävnaden förhindras. För att hejda sjukdomsutveckling och främja läkning måste blodflödet därför återetableras. Forskare vid Uppsala universitet har nu funnit att en av kroppens vanligaste immunceller, makrofager, spelar en viktig roll för att återetablera och kontrollera blodflödet, vilket kan

  • Dna-kartläggningar kastar nytt ljus över jordbrukets spridning i Sydostasien

    Två nya studier ifrågasätter den tidigare bilden av hur de austronesisktalande folkgrupperna spred jordbruket till och bortom öarna i Sydostasien. Det var inte alltid så att språk, levnadssätt, kultur och människor följdes åt som en enhet, menar forskarna från Uppsala universitet.
    Expansionen av de austronesisktalande folkgrupperna på öarna i Sydostasien och Stilla havet är en av de mest fascin

  • Billigare potensmedel gav färre självmord

    När potensmedel blev billigare och användandet ökade markant sjönk antalet självmord för män mellan 50 och 60 år i Sverige. Det visar en ny studie med forskare från bland annat Uppsala universitet.
    – Det här ger ännu ett tecken på hur viktig möjligheten till fysisk intimitet och nära relationer kan vara genom livet, att de kan för vissa människor vara så stark kopplat till livsglädje och förmåg

  • David D. Laitin är årets Skytteanska pristagare

    David D. Laitin, Stanford University, är årets mottagare av Skytteanska priset i statskunskap, som delas ut för 27:e året i rad. Han får priset, statskunskapens ”Nobelpris”, för att ”originellt och förutsättningslöst belyst hur politik påverkar kulturella strategier i heterogena samhällen.”

  • Fantasins roll i naturvetenskap och religion

    I sin avhandling i religionsfilosofi har Ingrid Malm Lindberg undersökt hur fantasi används inom religion och naturvetenskap. Hennes analys visar att det finns gemensamma mönster i hur företrädare för religion och naturvetenskap använder fantasi för att tolka världen och hur man föreställer sig alternativa möjligheter.

  • Tarmens ytskikt ändrar storlek vid bakterieangrepp

    Tarmens slemhinna har en stor yta för att maximera upptag av näringsämnen och föda från kosten. Detta gör den dock också sårbar för angrepp från aggressiva tarmmikrober. En ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar nu att slemhinnans ytskikt, det så kallade epitelet, kan dra ihop sig snabbt och lokalt då det känner igen ett bakterieangrepp. Resultaten publiceras i tidskriften PNAS.

  • ​Vanligt underskatta risk för hjärtinfarkt

    Var tredje person underskattar risken för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. Många är bra på att förstå risken och riskfaktorer när det gäller andra, men kunskapen sätts ur spel när det handlar om dem själva. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som nu publiceras i European Journal of Cardiovascular Nursing.

  • Gensekvensering avslöjar ny humleart

    När de studerade genetisk mångfald hos humlor i Rocky Mountains, USA, hittade forskare från Uppsala universitet en ny art. Den nyupptäckta humlan har fått namnet Bombus incognitus. Forskningen presenteras i tidskriften Molecular Biology and Evolution.

  • Största dna-kartläggningen av Filippinerna

    ​Filippinernas befolkning har byggts upp under 50 000 år, av åtminstone fem storainflyttningsvågor. Det visar den mest omfattandekartläggningen som har gjorts av degenetiska variationer som finns i Filippinerna. Studien, som har omfattat 2,3 miljoner dna-markörer från ett tusental individer, har letts från Uppsala universitet och publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Visa mer