Män har en ökad risk att drabbats av svår covid-19 jämfört med kvinnor. Forskare vid Uppsala universitet har nu visat att det kan bero på förlust av Y-kromosomen i en del av deras vita blodkroppar. Fynden skulle på sikt kunna användas till att bedöma risken att utveckla allvarlig covid-19 och kanske även till förbättrad behandling.
Nya genmappningsmetoder har hjälpt forskare att, hos hundar, hitta samband mellan allergiskt eksem och flera regioner i arvsmassan. Några av de identifierade generna stämmer överens med gener som kopplats till samma sorts problem hos människor. Till exempel har filaggrinkomplexet, (riskfaktor för atopiska eksem hos människor), nu också kopplats till sjukdomen hos hundrasen Labrador retriever.
För första gången har två miljoner år gammalt dna identifierats, vilket öppnar ett helt nytt och tidigare outforskat kapitel i evolutionens historia. En forskare vid Uppsala universitet ingick i teamet som har hittat mikroskopiska fragment av miljö-dna i sediment på norra Grönland. Forskningen presenteras nu i tidskriften Nature.
Årets medicinpristagare Svante Pääbo håller tillsammans med pristagare i kemi och fysik öppna föreläsningar i Uppsala den 13 december. Dagen innan hålls ett panelsamtal med pristagare från tidigare år och den 14 december föreläser Sasha Romantsova, mottagare av 2022 års fredspris.
Gamla testamentet beskrivs som mörkt och dåligt, medan Nya testamentet framställs som ljust och glatt. Det är mycket förenklat hur den kristna bibelns båda testamenten framstår i tre mycket uppmärksammade mediedebatter under åren 1987-2017. En analys av dessa presenteras nu i en ny avhandling i bibelvetenskap från Uppsala universitet.
Forskare vid Uppsala universitet har upptäckt och karakteriserat en dna-sekvens som finns hos ryggradsdjur med käkar, till exempel hajar och människor, men som saknas hos käklösa ryggradsdjur, till exempel nejonögon. Det här dna:t är viktigt för utformningen av käkledsytorna redan under embryoutvecklingen.
Den svenska rödhaken har sina närmaste släktingar i tropiska Afrika och är inte alls nära släkt med den japanska näktergalen, trots att de utseendemässigt är mycket lika. Det visar en ny kartläggning av fågelfamiljen flugsnappare, som rödhaken tillhör. Kartläggningen täcker 92 procent av världens över 300 arter flugsnappare, berättar Per Alström.
Förskolebarns lek med datorplattor är mindre kreativ och fantasifull jämfört med deras lek med fysiska leksaker. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, och skillnaden är markant. Resultaten går emot det som ibland hävdas, att ny teknologi skulle göra barn mer kreativa. "Våra resultat var tydliga men också överraskande med tanke på läroplanen", säger forskaren.
Årets Forsskålföreläsare är Shirin Ahlbäck Öberg, professor i statskunskap vid Uppsala universitet. I sin föreläsning kommer hon att fokusera på akademisk frihet, något många säger sig värna. Men vad innebär det egentligen? Efter föreläsningen följer ett debattsamtal med Lisa Irenius, Svenska Dagbladet, samt professorerna Arne Jarrick och Lena Marcusson. Programmet är öppet för allmänheten.
Den mesta av en svamps genetiska variation uppkommer i de ganska kortlivade svampsporerna. I mycelet, som svampen tillbringar den absolut största delen av sin livscykel som, skapas inte alls lika mycket variation. Det visar forskare från Uppsala universitet i en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Den elakartade hjärntumören medulloblastom kan bli resistent mot behandling vilket gör att patienter drabbas av återfall. Forskare vid Uppsala universitet har identifierat ett särskilt stamcellsprotein som bland annat gör vissa tumörceller vilande och okänsliga för strålning. Forskargruppen hoppas att resultaten på sikt kan leda till bättre behandling för de barn som har störst risk för återfall.
Att vi enstaka tillfällen utsättas för solstrålning eller joniserad strålning, som vid cancerbehandling, påverkar troligen inte risken att utveckla hudcancer. Det antyds i en studie från Uppsala universitet där forskarna visat att celler i huden som producerar pigment vid bestrålning kan tolerera långvarig exponering av genetiska skador genom att växla mellan olika mognadsgrad.
