Dödsfall i värmeböljor går att förutspå

Över 100 000 personer beräknats ha dött till följd av extremvärme under somrarna 2022 och 2023 i Europa. En ny studie visar att det går att ställa träffsäkra prognoser över värmerelaterad dödlighet ungefär en vecka i förväg. Prognoserna kan användas för att skydda sårbara grupper.

Höga temperaturer kan orsaka allvarliga hälsoproblem och till och med dödsfall, särskilt för äldre och personer med underliggande sjukdomar. De extremt varma somrarna 2022 och 2023 uppskattas ha orsakat 60 000 respektive 50 000 värmerelaterade dödsfall i Europa. För att skydda människor behövs mer pålitliga prognoser och effektiva varningssystem.

En ny studie visar att det går att förutspå värmerelaterade dödsfall i Europa. Forskarna utvecklade först själva prognossystemet och testade därefter hur väl det fungerade.

− Vi testade det på Europas extremt varma somrar 2022 och 2023 och kunde då ställa prognoser ungefär en vecka i förväg. Tidigare har varningssystemen i stort sett bara baserats på temperaturer. Vårt prognossystem tar hänsyn både till meteorologiska data och hälsostatistik, vilket gör att vi på ett mer träffsäkert sätt kan förutsäga hur hetta kan påverka dödsfall, säger Emma Holmberg som är studiens försteförfattare.

Baserat på hälsodata från hela Europa

Forskarna uppskattade dödligheten genom att utveckla en statistisk modell baserad på temperatur- och dödlighetsdata från hela Europa. För varje distrikt som ingick i studien beräknades sambandet mellan temperatur och dödlighet, vilket gjorde det möjligt att ta hänsyn till regionala skillnader i klimat och befolkningens sårbarhet för värme. Därefter kombinerades den statistiska modellen med temperaturprognoser, vilket gjorde det möjligt för forskarna att förutse värmerelaterad dödlighet.

Hög träffsäkerhet både vid måttlig och hög temperatur

I de flesta länderna fungerade prognoserna mycket bra när forskarna förutspådde dödlighet vid måttliga sommartemperaturer. Detta temperaturintervall ligger nära den så kallade ”minimala dödlighetstemperaturen” – den nivå där kroppen utsätts för minst påfrestning från värme.

− Det är enklare att göra förutsägelser vid måttliga temperaturer. Vid omkring 20 grader i Västeuropa har små variationer i temperaturen liten betydelse för dödligheten, vilket gör att även mindre fel i prognoserna inte påverkar våra dödlighetsprognoser nämnvärt, säger Emma Holmberg.

Något som förvånade forskarna var att prognoserna var träffsäkra även i de allra varmaste regionerna, som till exempel på Iberiska halvön under rekordsommaren 2022.

− Utan en prognos är genomsnittet från tidigare år bästa sättet att uppskatta värme. Somrarna 2022 och 2023 var dock exceptionellt varma, och därför gav prognoserna en betydligt bättre träffsäkerhet än genomsnittet från tidigare år.

Beredskap kan skydda sårbara grupper

På grund av klimatförändringarna kommer somrar som 2022 blir allt mer vanliga. I områden med hög värmerelaterad dödlighet kan prognoser vara avgörande för att kunna förvarna och sätta in nödvändiga insatser i tid.

− Genom att inkludera värmerelaterad dödlighet i värmevarningarna kan myndigheter fokusera resurser där de behövs och rikta in sig på äldre, sjuka eller andra sårbara grupper, säger Emma Holmberg.

För mer information:

Emma Holmberg, forskare i meteorologi, Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet

Telefon: 070-067 03 92 (pratar engelska)
E-post: emma.holmberg@geo.uu.se

Gabriele Messori, professor i meteorologi vid Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet
Telefon: 018-471 25 88 (pratar svenska)
E-post: gabriele.messori@geo.uu.se

Artikel

Holmberg et al; (2025) Skillful heat-related mortality forecasting during recent deadly European summers. Proc. Natl. Acad. Sci. U.S.A. DOI: 10.1073/pnas.2426516122