Gå direkt till innehåll

Ämnen: Barn, barnomsorg

  • Hud-mot-hudkontakt med bebis ökade markant efter utbildning

    Riktade utbildningsinsatser för både vårdpersonal och föräldrar ökar markant mängden hud-mot-hudkontakt mellan nyfödda och deras föräldrar under det första två dygnen efter förlossning. Andelen bebisar som fick nästan 24 timmars hudkontakt det första dygnet ökade från 33 procent till 58 procent. Det visar en ny studie från Uppsala universitet.

    Nyfödd bebis.
  • Därför gråter bebisen

    Hur mycket ett spädbarn gråter styrs till stor del av generna och det finns troligen inte så mycket föräldrarna kan göra åt det. Det visar en ny svensk tvillingstudie från Uppsala universitet och Karolinska Institutet där forskare har undersökt hur arv och miljö påverkar spädbarns gråt, sömn och förmåga att komma till ro under de första månaderna i livet.

    En bebis ligger på sidan och sover med ena handen under huvudet.
  • Dokumentationskrav osynliggör förskolebarn

    Dokumentationskraven inom förskolan skapar fokus på produktion och prestation medan omsorg och lek hamnar i skymundan. Det här påverkar barnens egna berättelser om sig själva och strider även mot läroplanens intentioner. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.

  • Datorplatta gör förskolebarns lek mindre kreativ

    Förskolebarns lek med datorplattor är mindre kreativ och fantasifull jämfört med deras lek med fysiska leksaker. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, och skillnaden är markant. Resultaten går emot det som ibland hävdas, att ny teknologi skulle göra barn mer kreativa. "Våra resultat var tydliga men också överraskande med tanke på läroplanen", säger forskaren.

  • Barns plats i stadsplaneringen högaktuellt tema på Uppsala Health Summit 2019

    Dagens förtätning av städer leder till minskat utrymme för lekplatser, skolgårdar och spontan lek, vilket påverkar barns hälsa och utveckling negativt. Trots att barnkonventionen blir lag i Sverige nästa år saknas ofta barnperspektivet i planeringen. Det internationella toppmötet Uppsala Health Summit den 8-9 oktober fokuserar på samhällsåtgärder som främjar barns rörelsefrihet och livslust.

  • Barns hälsa i städer i fokus på Uppsala Health Summit

    År 2050 kommer cirka 70 procent av världens barn att bo i städer. Under toppmötet Uppsala Health Summit i oktober samlas internationell expertis från olika sektorer för att tillsammans föreslå hur städer kan planeras och folkhälsostrategier stärkas för att bättre värna om barns hälsa och välbefinnande.

  • Intervjuer med blyga barn – ny metod kan hjälpa barnen kommunicera

    I många olika sammanhang kan vuxna vilja veta mer om barns upplevelser, till exempel inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten eller rättsväsendet. Därför är det viktigt att det finns bra och tillförlitliga intervjumetoder. I en ny studie, publicerad i tidskriften PLOS ONE har forskare provat en ny metod med datorstöd där bland annat förenklade bilder av känslor och personer används.

  • Barn vid ”genusneutrala” förskolor har mindre stereotypa attityder

    Barn som går på förskolor där man tillämpar normmedveten pedagogik gör mindre könsstereotypa antaganden om andra barn. De är också mer intresserade att leka med nya barn av motsatt kön. Det visar resultat från forskare vid bland annat Uppsala universitet som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Experimental Child Psychology.

  • Barnfetma på agendan när experter möts i Uppsala

    Under toppmötet Uppsala Health Summit om barnfetma, som inleds denna vecka på World Obesity Day, träffas experter från hälsoorganisationer, akademi, företag och frivilligorganisationer för att diskutera hur man tillsammans kan motverka den pågående fetmaepidemin. Journalister kan ta del av konferensens plenarföreläsningar 11-12 oktober.

  • Uppsala Health Summit 11-12 oktober: Pre-conference report

    Inför toppmötet Uppsala Health Summit om barnfetma, som äger rum 11 -12 oktober, har en rapport tagits fram som sätter fokus på de skilda utmaningarna, allt från sockerskatt till hur man anpassar insatser för migranter och engagerar näringslivet. Rapporten produceras för att förbereda de cirka 200 delegaterna för konkreta diskussioner.

  • ​Integration – på väg in i det svenska samhället

    Vad är svenskhet och hur överförs den? Vilken förmåga har lärarna i skolan att möta föräldrar och elever med olika kulturell bakgrund? Hur tar Sverige hand om ensamkommande flickor och deras integration? Dessa frågor och fler kommer att tas upp under konferensen Forskning pågår där forskare möter yrkesverksamma inom till exempel skola och hälsovård.

  • Spädbarn vars syskon har autism har svårt att planera sina handlingar

    I en ny studie från Uppsala Barn och Babylab vid Uppsala universitet har forskare visat att spädbarn som har ett äldre syskon med autismspektrumtillstånd (AST) är långsammare på att planera rörelser jämfört med barn som inte har AST i släkten. Syskon till barn med AST har själva förhöjd sannolikhet att få AST på grund av att AST har en stark ärftlig komponent.

  • Lärande om hållbar utveckling undersökt i tre avhandlingar

    Enligt svenska läroplaner ska förskola och skola ge barnen kunskap om och insikt i vad hållbar utveckling betyder. Men lärandet är komplext, visar tre nya avhandlingar. Det räcker inte med att gå ut i naturen eller läsa vissa texter utan det är flera faktorer som samspelar. Det är i handling och diskussion som mening och lärande skapas, vilket gör lärarens roll mycket central.

  • Ny forskning om barn och unga presenteras

    Kan uppmätta stresshormonnivåer förutsäga risker för framtida sjukdom? Hur förstår egentligen spädbarn andra människors handlingar och vilka olika metoder finns det att för att arbeta preventivt med stöd till barn och föräldrar? Dessa frågor och fler kommer att tas upp under konferensen Forskning pågår där forskare möter yrkesverksamma inom till exempel skola och hälsovård.

  • Enkätstudie ska ge kunskap om förskolebarns hälsa

    Föräldrar till 3-5-åringar som får en kallelse till BVC för rutinkontroll kommer under de närmaste åren också att få ett erbjudande att vara med i en ny forskningsstudie som ska ge bättre kunskap om förskolebarns hälsa i Sverige. Det saknas nämligen idag.

  • Förskollärarutbildningen firar 100 år

    Uppsalas förskollärarutbildning har funnits i 100 år och det firas den 19 oktober med föreläsningar och panelsamtal om framtiden. Och man kan också glädjas över att intresset för utbildningen är större än på länge.

  • Cancer under tonåren ger inte bara negativa konsekvenser

    Cancer under tonåren behöver inte nödvändigtvis leda till att de som drabbats mår dåligt i psykosocialt avseende utan det kan också innebära en positiv psykologisk utveckling. Det visar barnsjuksköterskan Gunn Engvall i en ny avhandling. Tre och fyra år efter diagnos berättar ungdomarna om oroande tankar och utanförskap men också om en mer positiv syn på livet och förbättrad självkänsla.

  • Föräldrars stress påverkar barnets vikt

    En ny avhandling från Uppsala universitet visar att de flesta föräldrar har intentionen att ge sina barn en god livsstil men att de inte alltid når dit. Många föräldrar upplever en stress i sin föräldraroll och önskar olika forum för att kunna ventilera sina funderingar och få stöd: Avhandlingen visar också ett samband mellan föräldrastress och risk för övervikt och undervikt hos barnet.

  • Svenskhetsnorm upprätthålls i berättelser om internationell adoption

    Genom internationell adoption får ett barn juridisk tillhörighet till ett nytt hem i två bemärkelser; det blir en del av en ny nation och en ny familj. Trots det tillskrivs adopterades ursprung en avgörande roll i samhällets etablerade berättelser om adoption. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.

Visa mer