Gå direkt till innehåll

Ämnen: Forskning

  • Hur man behärskar passioner

    Hur ska man behärska passioner när förnuftet inte ensamt lyckas med det? Minna Koivuniemi har undersökt frågan med hjälp av bland annat Spinozas tankar, och lägger fram sin avhandling i filosofihistoria vid Uppsala universitet den 24 maj.

  • Mer p53 = mindre cancer

    Varje dag exponeras vi för ämnen som orsakar skador på våra celler. Det kan vara fria radikaler, ultraviolett strålning, cancerogena ämnen eller något läkemedel. Kyle Christian vid Uppsala universitet har studerat hur skadorna påverkar de molekylära mekanismerna i cellerna och har hittat ett sätt att påverka en av generna som styr utvecklingen av cancer.

  • Dina tänder kan förvarna om hjärtattack

    Hälften av befolkningen i västvärlden dör i hjärtkärlsjukdom. Orsaken till en stor andel av fallen saknar förklaring. Anders Holmlund vid Uppsala universitet har undersökt om dåliga tänder och inflammation i munhålan kan vara avgörande.

  • Snäv diskussion om åldrande och bilkörning

    Diskussionen om åldrande och bilkörning inom svensk transportpolitik har fokuserat på körkortsfrågor, vilket gör att perspektivet blir snävt. Andra frågor som anpassning av fordon, trafikmiljö och hastighet har hamnat i bakgrunden. Det visar sociologen Satu Heikkinen i sin avhandling, som hon försvarar vid Uppsala universitet den 23 maj.

  • De glömda verkstädernas historia

    Forskningen om 1900-talets industriella utveckling fokuserar ofta på storföretagen, men hur såg utvecklingen ut i små familjeföretag? Bo Larsson beskriver i sin avhandling livet och arbetet för småföretagare med utgångspunkt i två små uppländska verkstäder. Han disputerade vid Uppsala universitet den 16 maj.

  • Onödiga cellgiftsbehandlingar kan undvikas genom proteinstudier

    40 procent av alla kvinnor som drabbas av bröstcancer i Sverige behandlas med cellgifter. Många av dem behandlas i onödan, vilket beror på bristfälliga prognostiska faktorer. Cecilia Ahlin har undersökt hur prognosen kan förbättras ifall man mäter förekomsten av ett visst protein, cyklin A, i tumören. Hon lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 21 maj.

  • Hjärnskador orsakade av missbruk kan bli behandlingsbara

    Missbruk av opiater leder till cellskador i hjärnan, som man hittills betraktat som bestående. Nu visar Uppsalaforskare att det kan vara möjligt att reparera en del av skadorna med hjälp av tillväxthormonet HGH. Studien publiceras i senaste numret av Proceedings of the National Academy of Sciences.

  • Stöd för samband mellan TWAR-bakterie och hjärtsjukdom

    Marie Edvinsson har undersökt förekomsten av TWAR-bakterier i vävnadsprover från patienter med hjärtkärlsjukdom och visar att de kan påvisas i så många fall att det ger stöd för teorin att det finns ett samband. Hon disputerar den 23 maj vid Uppsala universitet.

  • Sharon Stone till Uppsala universitet - En stjärna som brinner för att hjälpa

    För den svenska publiken är Sharon Stone mest känd för sina filmroller. Men när hon, tisdagen den 27 maj, kommer till Uppsala universitet är det hennes engagemang för freds- och konfliktfrågor som är i fokus. Innan ett öppet panelsamtal i universitetsaulan bjuds media in till en pressträff.

  • Mikrorobotar framställda med ny multilagerteknik

    Niklas Snis har framställt förflyttningsenheter till två nya mikrorobotar genom att använda två olika material, ett hårt och ett flexibelt, i multilager. En ny teknik för att montera ihop alla moduler i robotarna presenteras också i hans avhandling. Den 23 maj disputerar han vid Uppsala universitet.

  • Internationellt forskarmöte om pulsåderbråck i Uppsala

    Den 22 maj samlas internationella forskare i Uppsala för att diskutera olika aspekter av sjukdomen pulsåderbråck och dess behandling. Uppsala län var först i Sverige med screening av alla 65-åriga män och nu följer andra län efter.

  • Skräddarsydd sjukgymnastik förkortar vårdbehovet

    Med hjälp av ett frågeformulär som sjukgymnasten Maria Sandborgh utvecklat och testat kan behandlingen anpassas bättre till varje patient. Viktigt är bland annat om patienten känner rädsla för rörelser, eller ha låg tilltro till den egna förmågan att utföra aktiviteter som är viktiga för patienten. Den 16 maj lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.

  • Matematik kan beskriva beslut i djurvärlden

    Fåglar, fiskar och zebror - många djur håller gärna samman vi förflyttning. Dessutom kan en enkel, matematisk regel beskriva vad som styr valet av riktning. Det visar ett forskningssamarbete mellan Uppsalamatematikern David Sumpter och biologiska forskare vid Leeds University, som publiceras i nya numret av PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences.

  • Ny hyperkänslig metod mäter hormoner

    Extremt känslig diagnostiska metoder för att mäta hormoner kan bli en skjuts framåt för kunskapen om och behandling av en rad vanliga folksjukdomar, liksom av ofrivillig barnlöshet och infertilitet. Mark Kushnir har i sin avhandling, som han lägger fram vid Uppsala universitet den 16 maj, utvecklat sådana metoder som redan visat sig hålla måttet mer än väl.

  • Ultraljud och röntgen hade liten inverkan på fostrens utveckling

    Ultraljudsundersökningar och röntgen under fosterstadiet verkar inte ha någon större inverkan på hjärnans utveckling, visar en studie vid Uppsala universitet. Karin Glimskär Stålberg har undersökt personer födda på 70- och 80-talet och lägger fram sin avhandling den 16 maj. - Man bör komma ihåg att dagens ultraljud innebär betydligt högre energinivåer än vad man använde då, betonar hon.

  • Sista smörjelsen - vardagsdramatik under medeltiden

    Bikt, nattvard och sista smörjelsen - det fick de sjuka av prästen under medeltiden och under 1500-talet. Det syftade till att de sjuka skulle tillfriskna eller dö saliga. Detta är den historiska bakgrunden till dagens själavårdstradition. Stina Fallberg Sundmark vid Uppsala universitet skriver i sin avhandling om kyrkans roll i det vardagliga livet under medeltiden och under 1500-talet.

  • Stark koppling mellan yttrandefrihet och författarrätt

    Upphovsrätten har alltid präglats av motsättningen mellan det fria och tillgängliga, som ofta kopplas till yttrandefrihet, och upphovsmannens rätt till sitt verk. Men ser man till historien finns det också ett starkt samband mellan dessa rättigheter, där yttrandefriheten var en förutsättning för författarrätten. Det visar Gunnar Petris avhandling, som granskas vid Uppsala universitet den 9 maj.

  • Flagga för döden - begravningsfanor under stormaktstiden

    Kröningar, triumftåg, bröllop och begravningar var betydelsefulla evenemang i Europa under 1600-talet. Då visade samhällets elit upp sig och befäste sin sociala position. En del av ståten vid begravningarna bestod i praktfullt broderade fanor. Cecilia Candréus, som är den första som disputerar inom ämnet textilvetenskap vid Uppsala universitet, har studerat dessa begravningsfanor närmare.

  • Ny strålmodell för svepta protonstrålar

    Omkring 30% av alla som drabbas av cancer ordineras strålbehandling. Det är viktigt att kunna maximera stråldosen till tumören samtidigt som den hålls så låg som möjligt i övrig, frisk vävnad. Peter Kimstrand vid Uppsala universitet har arbetat med att utveckla en modell för träffsäker svept protonstrålning.

  • Etiskt perspektiv på kärnkraftsavfallet

    Vilket är vårt etiska ansvar gentemot kommande generationer, och hur kan detta ansvar hjälpa oss att handskas med konkreta problem som rör framtiden? Teologen Lars Löfquist har utvärderat olika etiska teorier med utgångspunkt i diskussionen om hanteringen av kärnkraftsavfall. Han försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 9 maj.

Visa mer