För meningsmotståndarna under Gustaf den III:s tid blev handskrifterna ett sätt att sprida sitt budskap – och de var lika svåra för makten att kontrollera som dagens internet. Litteraturvetaren Annie Mattson har studerat handskrivna smädeskrifter mot Gustaf III och lade fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 22 maj.
EU-domstolen säkerställer att EU-rätten tillämpas enhetligt i medlemsländerna genom att, på begäran av ländernas domstolar, meddela så kallade förhandsavgöranden. Men vilka instanser i medlemsländerna kan begära ett sådant avgörande? Henrik Matz har studerat domstolsbegreppet i EU-rättens bestämmelser om förhandsavgörande. Hans avhandling granskas vid Uppsala universitet den 25 maj.
En ny typ av målsökande protein upptäcker aggressiv bröstcancer snabbare och säkrare än tidigare metoder. Forskaren Sara Ahlgren visar i sin avhandling hur specifikt radioaktivt märkta så kallade Affibody-molekyler kan användas för att upptäcka cancer på ett par timmar i stället för några dagar. Hon disputerar på Uppsala universitet den 22 maj.
Besluten att skaffa barn och skaffa bostad hänger allt mer ihop, i takt med att det blir svårare att ta sig in på bostadsmarknaden. Särskilt svårt är det för barn till föräldrar med låg socio-ekonomisk status att köpa bostad tidigt. Det visar Cecilia Enström Öst som lade fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 20 maj.
Hur påverkar valen vi gör i mataffären den biologiska mångfalden i världen? Kopplingen mellan mat och hållbar utveckling står i fokus under Biodiversitetsdagen på Stora torget i Uppsala den 22 maj. På programmet står föreläsningar, performance och konst då forskare vid Uppsala universitet och SLU i samarbete med konstnärer lyfter frågan om hur vi kan bevara den biologiska mångfalden.
Komplicerade reglersystem kan ställa till det i många industrier. Forskaren Björn Halvarsson har utvecklat metoder för att effektivisera reglersystemen i ett reningsverk, vilket kan ge bättre kväverening. Hans metoder går att använda inom de flesta industrier med reglersystem som har flera in- och utsignaler. Han försvarar sin avhandling på Uppsala universitet den 21 maj.
De elever som har högt betyg i matematik i högstadiet har påfallande ofta höga betyg i andra ämnen. Särskilt visar det sig att de har god läsförståelse. Det visar Staffan Stenhag i sin avhandling som han försvarar den 21 maj vid Uppsala universitet. Resultaten tyder på att det kan vara möjligt att träna upp sin intelligens, även om det behövs mer forskning för att bekräfta den slutsatsen.
Alltför fokuserad avel leder till att en hel art kan få ett sämre skydd mot parasiter och bli mer utsatta för autoimmuna sjukdomar. Det beror på att genetiska faktorer som påverkar immunförsvaret förändras i hårt avlade arter. Det visar Karin Berggren Bremdal i sin avhandling som hon försvarar den 21 maj på Uppsala universitet.
Nya rön visar nu att atomernas vibrationer kan observeras i mjukröntgenspridning – något som lyfter metoden till en ny nivå och öppnar för tillämpning på områden också utanför fysiken. Detta demonstreras i en artikel som publicerades i Physical Review Letters denna vecka och är ett resultat av den senaste utvecklingen av nya ljuskällor och mätinstrument.
Patienter som får behandling med statiner har ofta en övertro på behandlingens förebyggande effekt. Det visar läkaren Per Lytsy i sin avhandling om hur patienter ser på nyttan och effekten av statinbehandling. Han försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 21 maj.
När ett effektivt läkemedel ska utvecklas snabbt kan rätt tolkning av en bild vara avgörande för framgången. Magnus Gedda presenterar i sin avhandling i bildanalys ett nytt program som tolkar just sådana bilder. Han disputerar vid Uppsala universitet den 20 maj.
Genom att stärka njurpatienternas tro på sin förmåga att klara av egenvården kan dialysbehandlingen bli säkrare, med mindre risk för komplikationer. Det visar Magnus Lindberg i sin avhandling som han lägger fram vid Uppsala universitet den 19 maj 2010.
På svenska universitet och museer finns mängder av mänskliga kvarlevor sparade. Det finns blodspår från både Karl XII och Gustav III och tillräckligt med DNA för att kunna testa om drottning Kristina verkligen var en ”riktig” kvinna. Den 29 maj försvarar Malin Masterton en avhandling om dödas moraliska status och skyddet för historiska personer. Hon diskuterar också våra plikter gentemot de döda.
När är det rätt att avbryta en behandling? Är det ok att barn är försökspersoner i medicinsk forskning? De etiska frågorna ställs ibland på sin spets i medialt uppmärksammade fall. Den 14-16 juni samlas forskare från hela världen i Uppsala för att belysa medicinsk etik ur alla möjliga synvinklar. Ett 70 föredrag belyser olika aspekter av dessa centrala frågor.
I praktiken nekar etikprövningsnämnder patienter tillgång till det bästa medicinska kunnandet genom en strikt syn på autonomi. I en artikel i British Medical Journal hävdar Mats G. Hansson, professor i biomedicinsk etik, att detta får konsekvenser både för forskning och framtida vård.
Ett vanligt blodprov skulle kunna upptäcka risk för stroke och diabetes tidigare än vad vi kan göra i dag. Det visar läkaren Bernice Wiberg i sin avhandling om riskfaktorer för stroke hos män. Hon visar också att ett bokstavs- och siffertest kan visa vilka som har en högre risk för att få hjärninfarkt. Hon försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 11 maj.
Fukt och damm kan förvärra astma. Nu visar Kristina Bröms på institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet att de svenska förskolorna alltför ofta har fuktskador. Dessutom dammtorkas de alldeles för sällan. Hon lägger fram sin avhandling på fredag den 7 maj, i Brömssalen på Gävle sjukhus.
Laxens lek och reproduktion påverkas av hormoner. I sin avhandling visar biologen Alia Jaensson hur laxfiskar som utsattes för olika typer av bekämpningsmedel fick lägre hormonnivåer och minskade sin lekaktivitet. En följd av detta kan bli färre nya laxar. Avhandlingen försvaras den 7 maj vid Uppsala universitet.
Sjukvårdskostnaderna i Sverige och i många andra länder ökar kraftigt. Laboratorieanalyser påverkar en mängd kritiska beslut inom vården. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar biomedicinska analytikern Mirja Mindemark hur korrekt användning av laboratorieanalyser kan minska sjukvårdens totala kostnader.
Magnetkameraundersökning är ett värdefullt komplement till ultraljud när det gäller diagnostiken av missbildningar hos foster. Magnetkameran kan upptäcka sådant som ultraljudet missar eller har svårighet att upptäcka, till exempel på grund av övervikt hos den gravida kvinnan. Det visar Hashem Amini i en avhandling som granskas vid Uppsala universitet den 7 maj.