Uppsala universitets innovationspris Hjärnäpplet tilldelas i år statistikern Inger Persson. Hon belönas för utvecklingen av en matematisk algoritm som med tillgång till intensivvårdspatienters journaler, snabbt kan förutspå vilka som riskerar utveckla blodförgiftning, sepsis.
Överlevnaden för män med spridd prostatacancer har ökat med i snitt ett halvår. Och det sammanfaller med att så kallad dubbelbehandling successivt införts sedan 2016. Det här visar en registerstudie av alla svenska män som fick diagnosen mellan åren 2008 och 2020. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften JAMA Network open.
I en av de hittills största studierna av djur i deras naturliga miljö har arvsmassan hos nästan 4 000 Darwinfinkar kartlagts mycket detaljerat. Det internationella forskarlaget, som letts från Uppsala universitet, har därigenom kunnat avslöja den genetiska bakgrunden för evolutionära förändringar som skett över flera generationer hos fyra olika arter. Resultaten publiceras i Science.
Proteinet EZH2 kan, i samverkar med en specifik RNA-molekyl, stänga av gener som är viktiga för tumörtillväxten vid blodcancerformen multipelt myelom. Det visar en ny kartläggning som gjorts av forskare vid Uppsala universitet och som beskriver mekanismerna bakom cancercellernas tillväxt. Den här vetskapen kan på sikt bidra till nya behandlingsformer för multipelt myelom.
En 465 miljoner år gammal trilobit med bevarat maginnehåll har gjort att forskare för första gången kunnat studera matvanorna hos ett av de vanligaste och mest välkända fossila ryggradslösa djuren. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskiften Nature och har letts av forskare vid Uppsala universitet.
Jenny Helin, docent vid företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet har utsetts till nytt rektorsråd för Campus Gotland. Rektorsrådets uppdrag är att vara rektors rådgivare i frågor som rör Campus Gotland och att utveckla verksamheten på plats.
Valdeltagandet i de allmänna valen 2022 sjönk mer i valdistrikt som hade långa köer till valurnorna, än i jämförbara distrikt utan köproblem. Men köbildningen kan bara förklara en liten del av minskningen i valdeltagande mellan åren 2018 och 2022.Totalt sjönk valdeltagandet med tre procentenheter. 87 procent av befolkningen röstade 2018, och det sjönk till 84 procent år 2022.
Stacy VanDeveer, professor i Global Governance and Human Security vid University of Massachusetts i Boston blir den sjätte gästprofessorn i klimatledarskap vid Uppsala universitet. Den tioåriga gästprofessuren, där en ny professor inbjuds varje eller vartannat år, finansieras genom en tidigare donation av entreprenören Niklas Zennström och hans hustru Catherine Zennström till Uppsala universitet.
Rudbeckmedaljen tilldelas i år professorerna Annica Black-Schaffer, Gunilla Enblad och Neil Price, medan Linnémedaljen tilldelas professor Mattias Jakobsson.
EU kommer med en satsning på över en och en halv miljard kronor (150 miljoner euro) för forskning på batterier, som koordineras från Uppsala universitet. Satsningen Battery 2030+ har pågått i tre år och går nu vidare i nästa steg. Syftet är att göra Europa världsledande inom utveckling och produktion av batterier som är miljömässigt och livstidsmässigt uthålliga, säkra och effektiva.
Han öppnade upp ett helt nytt forskningsfält genom att lyckas kartlägga arvsmassan från våra sedan länge utdöda släktingar. För sin vetenskapliga gärning belönades Svante Pääbo med nobelpriset i fysiologi eller medicin 2022. Nu utses han till Årets alumn 2023 vid Uppsala universitet.
Ny studie: Det var stor skillnad i hur snabbt olika grupper vaccinerade sig mot covid-19. Bland personer med högst kognitiv förmåga hade 80 procent vaccinerat sig inom 50 dagar. Bland de med lägst kognitiv förmåga tog det 180 dagar för att uppnå samma vaccinationsgrad. Region Uppsala nådde 80 procent vaccinationsgrad inom 40 dagar i båda grupperna, på grund av annan metod.
Forskare har skapat en ny spatial omics-metod, genom att kombinera avbildande masspektrometri och spatial transkriptomik. Metoden kan – i samma biologiska vävnadssnitt – avbilda både lågmolekylära metaboliter (tex hjärnans signalsubstanser) och RNA-transkript, utan att kompromissa med kvalitet eller noggrannhet. Studien publiceras i Nature Biotechnology.
Disapriset 2023 tilldelas Sofia Häggman, egyptolog och intendent på Medelhavsmuseet. Hon får priset för sina populärvetenskapliga insatser, bland annat med boken "Mumier. Fakta, forskning, fiktion". Senaste åren har hon främst fokuserat på egyptologins historia och bilden av Egypten i Europa under 1800 – 1900-tal. För närvarande arbetar hon också med ny utställning om Egypten på Gustavianum.
Konstnären Anna Odell blir första artist-in-residence hos Centrum för medicinsk humaniora, med start 1 september. Som en del av centrets forskningsmiljö kommer hon arbeta med ett eget konstprojekt med titeln ”Psyket”. Hon tror starkt på interdisciplinära samarbeten och ser fram emot möjligheten att göra ett konstnärligt arbete i dialog med forskare från flera olika områden.
Frekvensen av förstadieceller till mastceller i blodcirkulationen är högre hos astmapatienter under björkpollensäsongen än utanför. Förstadiecellerna är intressant som biomarkör vid astma, och studien tyder på att allergenexponering stimulerar benmärgen till att temporärt frisätta mer förstadieceller till mastceller till blodet.
Yngre män tar större ansvar för den gemensamma familjekommunikationen än vad deras fäder har gjort. Det visar en ny studie från Uppsala universitet där svenskar ur flera generationer har intervjuats om sina kommunikationsmönster.
Genom att ta fram och analysera genomet från 2 000 hunddjur har forskare från bland annat Uppsala universitet skapat en avancerad genetisk verktygslåda som kan användas för att besvara komplexa frågor om allt från hur hunden blev ett husdjur, genetiska skillnader i hundrasers morfologi, beteende och sjukdomsrisk, till arvsmassans evolution och struktur.
Belén Martín-Matute, professor vid Stockholms universitet, har utsetts till mottagare av Ulla och Stig Holmquists vetenskapliga pris i organisk kemi 2023. Hon belönas för sin banbrytande utveckling av nya reagens och reaktioner inom den organiska kemin.
I en ny dna-studie förfinas bilden av hur olika grupper under den europeiska stenåldern blandades, men även hur vissa grupper av människor var isolerade. Studien har utförts av forskare vid Uppsala universitet tillsammans med ett internationellt forskarlag som tagit fram nya genetiska data från 56 central- och östeuropeiska individer från stenåldern. Resultaten publiceras i Communications Biology.
