Gå direkt till innehåll

Ämnen: Humanistisk vetenskap

  • Ny avhandling om radikalnationalism och religion

    En ny avhandling från Uppsala universitet visar att religion blivit viktigt för svenska radikalnationalister. Religionshistorikern Tomas Poletti Lundström har analyserat hur bland andra Sverigedemokraterna och Nordiska motståndsrörelsen använt sig av begreppet religion.

  • Dna-analys och klassisk arkeologi identifierade tidig muslimsk gravplats

    En ny forskningsstudie som kombinerar arkeologiska, historiska och bioarkeologiska data bidrar med ny kunskap kring tidig islam i det område som idag är Syrien. Forskargruppen planerade egentligen att fokusera på en helt annan tidsperiod men stötte i sina efterforskningar oväntat på kvarlevor från sent 600-tal eller tidigt 700-tal som var begravda enligt tidig muslimsk sed.

  • Ny avhandling i arkeologi beskriver utvecklingen på Ajvide

    I en ny avhandling behandlar arkeologen och osteologen Alexander Sjöstrand vid Uppsala universitet utvecklingen av boplatsen och gravfältet Ajvide på Gotlands sydvästra kust. Avhandlingen beskriver hur Ajvide genomgick en stor förändring från jaktstation till gravplats, vilket pekar på att gropkeramiska lokaler kan vara långt mer komplexa än de ofta ger sken av.

  • Från 'vi äro' till 'vi är' – därför försvann verbens pluralformer

    När pluralböjningen avskaffades i svenskan vid mitten av 1900-talet var det ingen unik förändring, utan slutet på en större process som hade påbörjats redan under urnordisk tid. I hela den nordiska språkfamiljen har utvecklingen följt samma mönster mot färre verbformer, vilket ger nya insikter om hur språk förändras. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.

  • Nytt ljus på foster och kvinnors bäcken i Uppsala universitets samlingar

    Ny avhandling: På flera av universitetets museer finns idag konserverade kroppsdelar av foster och bäcken från kvinnor. Under 1800-talet och 1900-talets första hälft ingick de, tillsammans med modeller och instrument, i embryologiska och obstetriska samlingar vid den medicinska fakulteten. De användes bland annat som resurser i undervisning och forskning för att omsättas i mödravården.

  • Diskussioner mellan lärare krävs för likvärdig bedömning

    Språklärare behöver få ökade möjligheter att diskutera bedömning av elevers skrivande. Att på olika sätt stärka och utveckla lärares bedömarkompetens skulle kunna leda till såväl ökad likvärdighet som mer rättvisande betyg. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet, om bedömning av elevers skriftliga språkkompetens i tyska.

  • Därför lämnar romaners mammor sin familj

    Anledningarna till att mammor bryter upp och lämnar sin kärnfamilj är annorlunda i 2000-talets romaner jämfört med tidigare. Det handlar inte längre om bristande jämställdhet utan om att känna sig kvävd av kärnfamiljen, av barnen eller just av samhällets krav på att skaffa barn. Det visar Jenny Björklunds nya forskning, gjord vid Centrum för genusvetenskap, som publicerats i bokform.

  • Attityder till religion och politik analyserade via Facebook-kommentarer

    Genom att analysera Facebook-kommentarer under nyhetsartiklar från landets största nyhetsredaktioner har Linnea Jensdotter vid Uppsala universitet undersökt religionens roll i den offentliga debatten. Hon konstaterar bland annat att sammanhanget har stor påverkan på vad som lyfts som ”svenska värderingar”.

  • Konspirationsteorier präglar synen på Europa

    Konspiratoriska berättelser om inre upplösning och yttre hot påverkar vår syn på EU och Europa i allt större utsträckning. Vår tillit till samhället sätts på prov i kriser när olika grupper pekas ut som skurkarna. Det kan i extrema fall inspirera till terrordåd. Det här visar forskare från bland annat Uppsala universitet i den nya boken Europe: Continent of Conspiracies. Conspiracy Theories in and

  • Fantasins roll i naturvetenskap och religion

    I sin avhandling i religionsfilosofi har Ingrid Malm Lindberg undersökt hur fantasi används inom religion och naturvetenskap. Hennes analys visar att det finns gemensamma mönster i hur företrädare för religion och naturvetenskap använder fantasi för att tolka världen och hur man föreställer sig alternativa möjligheter.

  • Att ha ett barn med cancer påverkar mammors och pappors ekonomi olika

    Mammor och pappor till barn som drabbas av cancer påverkas ekonomiskt på olika sätt. Medan mammornas inkomster på kort sikt sjunker för att sedan stiga kommer de negativa ekonomiska konsekvenserna för papporna senare. Det här visar forskning från Uppsala universitet där de socioekonomiska konsekvenserna för föräldrar till barn med cancer undersökts.

  • Arkiven avgörande för Frimurarnas identitet

    Frimurarordens noggranna arkivering är avgörande för ordens identitet. Arkiven har en unik struktur och genom den förstärks den hemlighetsfulla och mystiska självbild som orden bygger upp - och som blir även andras bild av den. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet, som fokuserar på Frimureriets arkivering under 1700- och 1800-talen.

  • Sällskapsspel för 400 år sedan – nästan som idag

    I en ny avhandling från Uppsala universitet har konstvetaren Greger Sundin undersökt spel från 1500- och 1600-talet som finns bevarade i bland annat svenska furstliga samlingar. Precis i slutet av avhandlingsarbetet lyckades han tillsammans med en kollega lösa en över 300 år gammal gåta gällande ett spel i det Augsburgska konstskåpet.

  • ​Västtyskt perspektiv i romaner om Berlins klasskifte

    Östtyskar, arbetare och migranter har en undanskymd roll när tyska romanförfattare skildrar förändringen av Berlins bostadsområden efter Berlinmurens fall. Istället är det den västtyska kreativa medelklassens perspektiv som dominerar. Det kommer fram i en ny avhandling från Uppsala universitet, som handlar om hur förändringarna beskrivs i den tyska skönlitteraturen.

  • Att påverka nutiden viktigast i gruvbolags prognoser

    Gruvprospektörernas prognoser för hur lönsam en gruva kommer att bli, hur stor påverkan på miljön den får och vilken samhällsnyttan blir, har i första hand inte till uppgift att förutsäga framtiden utan att påverka skeenden i nutid. Detta görs bland annat genom urvalet av den fakta som presenteras. De slutsatserna dras i en ny avhandling i sociologi vid Uppsala universitet.

  • Torgny Segerstedt-medaljen till språkforskare

    Mats Thelander, professor emeritus i svenska språket, har varit drivande i arbetet med att bygga upp forskning och utbildning i modern svenska i Uppsala och bidragit till förnyelsen av den språkhistoriska forskningen. Nu belönas han med 2020 års Torgny Segerstedt-medalj.

  • Svårt driva skadeståndsmål vid immateriella intrång

    Att fastställa skadestånd vid immateriella intrång, som olagligt spridande av upphovsrättsskyddat material, måste alltid göras utifrån ett helhetsgrepp. De skadestånds- och processrättsliga principerna ska fungera som komplement och inte ersätta lagarnas och direktivens särskilda bestämmelser om hur själva ersättningsbestämningen ska göras och vilka särskilda omständigheter som ska vägas in.

  • Svenska arbetare bland de högst betalda i Europa vid 1800-talet slut

    Arbetarlönerna utvecklades snabbare i Sverige än i andra europeiska länder under 1800-talet. I slutet av seklet var de bland de högsta i Europa och allra mest ökade lönerna för de sämst betalda. Det här visar ny forskning från Uppsala universitet. Studien har publicerats i tidskriften The Journal of Economic History.

  • Dna ger ökad kunskap om kontakten mellan stenålderskulturer

    Vilken sorts utbyte hade stenålderns olika kulturer med varandra? I en ny tvärvetenskaplig studie har forskare kombinerat arkeologisk och genetisk information för att bättre förstå kulturella influenser från stridsyxekultur som påträffats i gravar från den så kallade gropkeramiska kulturen. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften American Journal of Physical Anthropology.

  • Hushållet grunden för Carl von Linnés vetenskapliga arbete

    Utan en hustru och ett väl fungerande hushåll hade Carl von Linné haft svårt att bli den framstående vetenskapsman han blev. Att behärska sociala koder, som hur man klär sig och bjuder på middagar, var helt avgörande för att kunna göra karriär på 1700-talet. Det framgår av en avhandling som lagts fram vid Uppsala universitet.

Visa mer