Ett protein har inte bara en speciell aminosyrasekvens, det måste också ha rätt veckad struktur för att fungera som det ska i kroppen. I en internationell studie ledd av Per Jemth vid Uppsala universitet visas nu hur denna veckning går till.
Influensaläkemedlet Tamiflu är ett potent och viktigt försvar mot framtida influensapandemier. På senare tid har man dock börjat se ökad resistensutveckling mot detta viktiga läkemedel. Forskningsrådet FORMAS har nu beviljat 5.9 miljoner till ett nytt forskningsprojekt som ska undersöka resistensutvecklingen hos influensavirus och hur läkemedlet Tamiflu beter sig i miljön.
"De är nog hälsosamma, men förmodligen onödiga. Åtminstone för mig." Så tycker många om så kallade funktionella livsmedel. Det är också svårt även för vårdpersonal att veta vad dessa livsmedel gör, vilket pekar på att mer pålitlig information behövs. Detta visar nutritionisten Eva Landström i sin avhandling, som hon presenterar vid Uppsala universitet den 28 november.
Ämnet simvastatin dödar cancerceller och kan minska risken för blodpropp hos cancerpatienter. Experimentiella studier visar också att låga doser simvastatin kan minska risken för att drabbas av bl a prostatacancer och för att den ska sprida sig i kroppen. Apotekaren Mikael Åberg lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 21 november 2008, kl. 9.15 på Akademiska sjukhuset, ingång 50.
Vid analys av kliniska studier används i vissa fall statistiska modeller som inte fungerar tillfredställande. Maria Kjellsson visar i sin avhandling, som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 21 november, att läkemedelseffekter både kan underskattas och överskattas och föreslår lösningar på problemet.
Bestråla det sjuka organet med ljus och ett effektivt läkemedel aktiveras i kroppen. Det är målet för forskning som går ut på att koppla en verksam läkemedelssubstans till en peptid och undersöka hur den ändrar form vid ljusbestrålning. Miranda Varedian visar i sin avhandling, som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 27 november, lovande resultat i den riktningen.
Större sjukvårdsutnyttjande än andra med samma sjukdom, sämre livskvalitet och högre dödlighet - förtidspension tycks inte förbättra hälsan. Allmänläkaren Thorne Wallman har undersökt de medicinska konsekvenserna av förpensionering och konstaterar att det är angeläget att söka orsakerna till den dystra bilden. Han lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 6 november.
Risken för depression är större hos irakiska soldater som deltog i Gulfkriget än hos civila. Däremot visar överraskande nog ingen av grupperna några tecken på posttraumatisk stress tio år efter kriget - utom de irakier som lämnat Irak. Det visar en studie som publiceras i det nya numret av den vetenskapliga tidskriften the New Iraqi Journal of Medicine.
Uppsalaforskare har upptäckt en mekanism som tystar ner flera gener i ett område av kromosomen helt. Rönen, som presenteras i dagens nätupplaga av Molecular cell, har betydelse för att förstå orsaken till sjukdomen Beckwith-Wiedemanns syndrom.
Professor Dieter Söll, världsledande genomikforskare vid Yale University, har utsetts till ny hedersdoktor vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten.
Många upplever att så fort man börjat använda en kräm måste man fortsätta; slutar man smörja sig blir huden torrare än den var när man började. Och nu finns forskning som för första gången bekräftar att normal hud kan bli torrare av krämer. Izabela Buraczewska presenterar resultaten i sin avhandling som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 24 oktober.
Genom att ge läkemedel i form av ett pulver i en nässprej kan läkemedlet få en snabbare effekt än med en tablett och bättre än med en vanlig nässprej. Det kan vara särskilt effektivt för att behandla migrän och annan smärta, illamående och sömnsvårigheter. Det visar Nelly Fransén, som lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 24 oktober.
För att kunna arbeta för en hög livskvalitet för människor i alla åldrar krävs medicinsk kunskap om de riktigt små barnens utveckling. Olof Rudbeckdagen den 17 oktober har temat små liv, stor forskning. Flera framstående forskare föreläser om livets första skede.
Många äldre har bakterier i urinen som är helt ofarliga och därför inte behöver behandlas med antibiotika. I sin avhandling presenterar distriktsläkaren Nils Rodhe en metod för att snabbt kunna avgöra om en bakterieinfektion bör behandlas eller inte, ett viktigt steg mot att minska antibiotikaanvändningen i samhället. Disputationen äger rum den 25 oktober vid Uppsala universitet.
Nu har årets nya hedersdoktorer på medicinska och farmaceutiska fakulteten, Uppsala universitet, utsetts. En av dem är världsledande njurforskare, den andre har gjort banbrytande upptäckter om hur läkemedel omsätts i kroppen, vilket bland annat lett fram till ett helt nytt forskningsfält.
Spädbarnslabbet vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet, har fått 3.25 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs fond för att utrusta labbet med hypermodern teknik, den första i sitt slag i Skandinavien.
En svår brännskada är ett trauma fyllt av smärta och påfrestningar som kan förändra hela livet för den som drabbas. Sjuksköterskan Björn Wikehult har undersökt hur det gått för patienter vid Akademiska sjukhusets brännskadeavdelning och visar att personlighetsdrag kan betyda mer än brännskadan i sig för hur livet ser ut ett antal år efter skadan.
Manfred Eigen, nobelpristagare i kemi 1967, är en av flera världsledande forskare inom biokemi som kommer till Uppsala den 9-10 oktober när ett symposium arrangeras till minne av Arne Tiselius, en av Uppsala universitets åtta nobelpristagare genom tiderna.
Endorfiner är välkända som förmedlare av smärtlindring och belöningskänsla. Dessa och flera andra signalämnen åstadkommer detta via fyra olika receptorer på nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen. Forskare vid Uppsala universitet har nu funnit att alla fyra receptorerna fanns redan i de tidiga ryggradsdjuren och alltså uppstod för minst 450 miljoner år sedan.
Det började i Colombia där man lät mammorna bära sina för tidigt födda barn nära sin egen kropp för att hålla värmen när de tekniska resurserna inte räckte till. Nu sprids kängurumetoden över världen eftersom forskning visat på att den har stora fördelar för både barn, föräldrar och vården. Den 6-7 oktober samlas forskare i Uppsala för att utbyta erfarenheter och diskutera riktlinjer.