Nya infektionssjukdomar och gamla infektionssjukdomar som återuppstår är ett växande problem i samhället. Nu går forskare inom medicin, veterinärmedicin och ekologi samman i ett nytt nätverk med syftet att tillsammans försöka förstå dynamiken bakom dessa sjukdomar. Bakom satsningen står Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Linnéuniversitetet och Statens veterinärmedicinska anstalt.
De flesta förknippar bekämpningsmedel med allvarliga risker för människor och miljö, men ibland kan giftiga ämnen paradoxalt nog användas för att förbättra hälsan. Ekotoxikologen Vendela Asp visar i sin avhandling att en nedbrytningsprodukt av det välkända insektsgiftet DDT skulle kunna användas för att bekämpa cancer i binjurebarken.
Pappornas betydelse för sina döttrars attityder till mat och ätande har inte uppmärksammats tillräckligt. Det menar beteendevetaren Josefin Westerberg Jacobson som den 11 juni disputerar vid Uppsala universitet på en avhandling om risk- och skyddsfaktorer för utveckling av stört ätbeteende. Hon visar också att flickor som önskade att de vore smalare löpte högre risk.
En ny typ av målsökande protein upptäcker aggressiv bröstcancer snabbare och säkrare än tidigare metoder. Forskaren Sara Ahlgren visar i sin avhandling hur specifikt radioaktivt märkta så kallade Affibody-molekyler kan användas för att upptäcka cancer på ett par timmar i stället för några dagar. Hon disputerar på Uppsala universitet den 22 maj.
Genom att stärka njurpatienternas tro på sin förmåga att klara av egenvården kan dialysbehandlingen bli säkrare, med mindre risk för komplikationer. Det visar Magnus Lindberg i sin avhandling som han lägger fram vid Uppsala universitet den 19 maj 2010.
I praktiken nekar etikprövningsnämnder patienter tillgång till det bästa medicinska kunnandet genom en strikt syn på autonomi. I en artikel i British Medical Journal hävdar Mats G. Hansson, professor i biomedicinsk etik, att detta får konsekvenser både för forskning och framtida vård.
Ett vanligt blodprov skulle kunna upptäcka risk för stroke och diabetes tidigare än vad vi kan göra i dag. Det visar läkaren Bernice Wiberg i sin avhandling om riskfaktorer för stroke hos män. Hon visar också att ett bokstavs- och siffertest kan visa vilka som har en högre risk för att få hjärninfarkt. Hon försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 11 maj.
Fukt och damm kan förvärra astma. Nu visar Kristina Bröms på institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet att de svenska förskolorna alltför ofta har fuktskador. Dessutom dammtorkas de alldeles för sällan. Hon lägger fram sin avhandling på fredag den 7 maj, i Brömssalen på Gävle sjukhus.
Magnetkameraundersökning är ett värdefullt komplement till ultraljud när det gäller diagnostiken av missbildningar hos foster. Magnetkameran kan upptäcka sådant som ultraljudet missar eller har svårighet att upptäcka, till exempel på grund av övervikt hos den gravida kvinnan. Det visar Hashem Amini i en avhandling som granskas vid Uppsala universitet den 7 maj.
Det är känt att patienters tankar om den egna ryggsmärtan har stor betydelse för hur begränsande problemen blir i vardagen – något som också syns i de riktlinjer som finns för vårdpersonal. Problemet är att dessa inte följs, trots att de är väl kända. I sin avhandling, som läggs fram vid Uppsala universitet den 7 maj, visar Ingrid Demmelmaier hur systematisk träning på patientsamtal ger resultat.
Stefan Jarls nya dokumentärfilm sätter ljuset på kemikalier med okänd effekt i vår vardag. Forskning pågår, men ger långt ifrån svar på alla frågor. Den 7 juni arrangeras en konferens vid Uppsala universitet där ledande medicinare och toxikologer diskuterar kemikalier i relation till fetma, ett snabbt växande globalt problem. Media hälsas välkomna till konferensen.
Uppresning från sittande till gående är en förflyttning de flesta människor gör ofta. Men för den som har haft stroke kan rörelsen innebära en utmaning. Sjukgymnasten Gunilla Elmgren Frykberg försvarar den 29 april en avhandling vid Uppsala universitet där hon med bland annat datoriserad laboratorieutrustning undersökt hur personer med stroke använder kroppen när de reser sig.
Moderna landminor är ofta tillverkade i plast och därför svåra att detektera med tekniker som används idag. Erik Gudmundson vid Uppsala universitet visar i sin avhandling hur man med hjälp av NQR-teknik (kvadrupolär resonans) skulle kunna hitta minor genom att detektera själva sprängämnet.
Omkring fem procent av kvinnor i barnafödande ålder lider av PCOS (Polycystiskt ovarialsyndrom). Många av dessa är också överviktiga. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar läkaren Åsa Lindholm att överviktiga kvinnor som också lider av PCOS har en sämre fibrinolytisk funktion än andra överviktiga. Det skulle kunna betyda ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar i framtiden.
RNA, som anses vara en ursprunglig livsform, har delvis glömts bort av forskarvärlden som under lång tid har fokuserat på DNA. En ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar för första gången en heltäckande bild av RNA-innehållet i kromatinet, den viktigaste biologiska komponenten i cellkärnan. Studien har nyligen publicerats i tidskriften Genome Research.
Att ställa in rätt temperatur i duschen kan vara svårt, eftersom det tar tid innan en vridning på kranen får effekt. På samma sätt fungerar det när gener slås ”på och av” i våra celler. I ett tvärvetenskapligt samarbete vid Uppsala universitet har en ny teori för hur man kan analysera tidsaspekten av genernas reglering tagits fram. Resultaten publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Tre år efter tsunamikatastrofen var flera av dem som drabbades fortfarande påverkade av det som hänt. Sämst mådde de som förlorat en nära anhörig och själva utsattes för en livshotande situation. Psykologen Kerstin Bergh Johannessons avhandling om överlevnad och traumatisk sorg är den första avhandlingen i Sverige att följa efterverkningarna efter en stor katastrof av detta slag.
Fysisk aktivitet gör att KOL-patienter upplever att de mår bättre och får en högre livskvalitet. Det visar sjukgymnasten Mats Arne i en avhandling som försvaras den 16 april vid Uppsala universitet. Hans forskning visar också att många sjuka skäms över att ha drabbats av KOL och att skammen gör att man dröjer med att uppsöka vård.
Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat en ny metod för att påvisa mutationer och andra små genetiska variationer i aktiva gener. De har stora förhoppningar att metoden både blir ett viktigt forskningsredskap och kommer att bidra till utvecklandet av nya diagnostiska tester.
Vissa individer blir lättare beroende av god mat än andra. I sin avhandling visar apotekaren Johan Alsiö att de råttor som blev överviktiga av mat med mycket socker och fett fick ett starkt sockersug och ångest när de återgick till sin vanliga kost.