Kvinnlig omskärelse ämne för forskarkonferens i Uppsala
Den 17-19 september samlas en grupp forskare i medicin och antropologi till en gemensam konferens för att diskutera studier som rör kvinnlig omskärelse.
Ämnen: Medicin
-
-
En ny start för antibiotika
Under 70 år har världen missbrukat antibiotika som gemensam resurs, genom slarvig användning och minskande ansträngningar att ta fram nya preparat. Resultatet är växande antibiotikaresistens, som hotar att ta sjukvården tillbaka till den tid när en lunginflammation oftast var synonym med döden.
-
SciLifeLab Uppsala lanserar demonstrationsprojekt
Med gränsöverskridande samarbete och storskalig teknik är det möjligt att åstadkomma både nydanande medicinsk forskning och samhällsnytta. Detta vill SciLifeLab Uppsala nu demonstrera genom en rad projekt som får chansen att pröva nya vägar.
-
Uppdaterad pressinbjudan: Världen samlas till unikt möte om antibiotikaresistens
Ett av de allra största hoten mot den globala folkhälsan är det växande problemet med antibiotikaresistens som gör att vanliga infektioner inte längre kan behandlas. Den 6-8 september samlas forskare, politiker, hälsoorganisationer och läkemedelsindustri till ett globalt strategimöte i Uppsala.
-
Nytt blodprov påvisar risk för stroke vid förmaksflimmer
En enkel mätning av troponin i blodprov kan identifiera patienter med en ökad risk för stroke och andra allvarliga komplikationer vid förmaksflimmer. Dessa helt färska resultat presenteras i dag av hjärtforskare från Uppsala vid den Europeiska hjärtkongressen i Stockholm.
-
Sjukvårdens kvalitet påverkar hälsovinsterna vid övergång till nya behandlingsalternativ
Vinsterna med att gå över till nya blodproppshämmande läkemedel såsom dabigatran (Pradaxa) vid förmaksflimmer varierar beroende på kvaliteten på sjukhusens rutinbehandling med warfarin (Waran). Detta rapporteras idag av professor Lars Wallentin, Uppsala kliniska forsknings center (UCR), på den Europeiska hjärtkongressen i Stockholm. Studien publiceras samtidigt i tidskriften The Lancet.
-
Ny blodproppshämmare bättre än dagens behandling oberoende av patientens genetiska profil
Den nya blodproppshämmaren ticagrelor (Brilinta) från AstraZeneca är bättre på att minska risken för hjärtkärlrelaterade händelser hos patienter med akut kranskärlssjukdom än dagens rutinbehandling med clopidogrel (Plavix). Detta gäller oavsett genetisk profil. Dessa nya resultat presenteras idag vid den Europeiska hjärtkongressen i Stockholm samtidigt med publicering av resultaten i the Lancet.
-
Pressinbjudan: Världen samlas till unikt möte om antibiotikaresistens
Ett av de allra största hoten mot den globala folkhälsan är det växande problemet med antibiotikaresistens som gör att vanliga infektioner inte längre kan behandlas. Den 6-8 september samlas forskare, politiker, hälsoorganisationer och läkemedelsindustri till ett globalt strategimöte i Uppsala.
-
Nytt lovande cancervaccin stryper blodförsörjning till tumörer
Ett nytt vaccin, som slår ut blodförsörjningen till cancertumörer, har visat sig mycket effektivt på möss. Tumörtillväxten minskade med hela 70 procent. Bakom studien, som nyligen publicerades i FASEB Journal, står en forskargrupp från Uppsala universitet. Nästa steg är att testa vaccinet på hundar med cancer.
-
Ny transplantationsteknik för typ 1-diabetiker lovar gott
Typ 1-diabetes, så kallad ungdomsdiabetes, kan idag behandlas genom transplantation av insulinproducerande celler till levern. Men cellerna har låg överlevnad och därför blir patienten ofta beroende av sprutor igen efter några år. I en ny studie som publiceras i den välrenommerade tidskriften Diabetes visar Uppsalaforskare att transplantation till en muskel kan vara betydligt effektivare.
-
Ny upptäckt ger hopp om behandlingen av obotlig blodcancer
Multipelt myelom är en av de vanligaste typerna av blodcancer i Sverige. Ett forskarteam vid Uppsala universitet presenterar nu ett helt nytt koncept för hur myelomcellers etablering och tillväxt kontrolleras, en upptäckt som kan ligga till grund för utvecklingen av nya behandlingsmetoder för sjukdomen. Studien publiceras i juliupplagan av nättidskriften PLoS ONE.
-
Uppsalas Fernströmpris till diabetesforskare
Diabetesforskning står i fokus när Uppsalas Eric K Fernströms pris till yngre forskare 2010 delas ut. Per-Ola Carlsson får priset för sin forskning om insulinproducerande celler.
-
Ny efterlängtad standard för diagnos inom neurologi
För första gången har forskare lyckats identifiera merparten av alla detekterbara proteiner i ”ryggmärgsvätskan”, dvs cerebrospinalvätskan, hos friska personer. Framgången kan bli ett fantastiskt verktyg för diagnostik av och forskning om nervsystemets sjukdomar. Studien publiceras idag i den ansedda tidskriften PLoS ONE.
-
Tydligt samband mellan fetma och D-vitaminbrist
Överviktiga har ofta allvarlig D-vitaminbrist och rubbad kalkomsättning i kroppen visar en ny studie från Uppsala universitet, som nu publiceras i Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism. Detta problem har fått alldeles för lite uppmärksamhet inom vården, menar forskarna.
-
Genetiskt och socialt samspel grundar alkoholvanor
Ungdomar dricker för att hantera stress, dominera eller av sociala skäl. Men även genetiska faktorer spelar stor roll för riken för att utveckla alkoholmissbruk. Det visar forskaren Erika Comasco från institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet. Hon försvarar sin avhandling på Centrallasarettet i Västerås den 10 juni.
-
Näsans form och funktion påverkar livskvaliteten
Hur näsan fungerar kan påverka livskvaliteten hos vuxna som tidigare har behandlats för läpp-, käk-, och gomspalt. Patienternas egen uppfattning om näsans utseende påverkar också hur väl de trivs med livet. Det visar plastikkirurgen Maria Mani i sin avhandling som hon försvarar vid Uppsala universitet den 11 juni.
-
Nytt nätverk för forskning om infektionssjukdomar
Nya infektionssjukdomar och gamla infektionssjukdomar som återuppstår är ett växande problem i samhället. Nu går forskare inom medicin, veterinärmedicin och ekologi samman i ett nytt nätverk med syftet att tillsammans försöka förstå dynamiken bakom dessa sjukdomar. Bakom satsningen står Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Linnéuniversitetet och Statens veterinärmedicinska anstalt.
-
Miljögift som cancerbehandling
De flesta förknippar bekämpningsmedel med allvarliga risker för människor och miljö, men ibland kan giftiga ämnen paradoxalt nog användas för att förbättra hälsan. Ekotoxikologen Vendela Asp visar i sin avhandling att en nedbrytningsprodukt av det välkända insektsgiftet DDT skulle kunna användas för att bekämpa cancer i binjurebarken.
-
Pappas attityder till ätande påverkar döttrarnas
Pappornas betydelse för sina döttrars attityder till mat och ätande har inte uppmärksammats tillräckligt. Det menar beteendevetaren Josefin Westerberg Jacobson som den 11 juni disputerar vid Uppsala universitet på en avhandling om risk- och skyddsfaktorer för utveckling av stört ätbeteende. Hon visar också att flickor som önskade att de vore smalare löpte högre risk.
-
Snabba besked om aggressiv bröstcancer
En ny typ av målsökande protein upptäcker aggressiv bröstcancer snabbare och säkrare än tidigare metoder. Forskaren Sara Ahlgren visar i sin avhandling hur specifikt radioaktivt märkta så kallade Affibody-molekyler kan användas för att upptäcka cancer på ett par timmar i stället för några dagar. Hon disputerar på Uppsala universitet den 22 maj.
Visa mer
Loading...