Frågan om hur nya arter bildas är fortfarande en av de mest centrala frågorna inom biologin. I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature beskriver forskare vid Uppsala universitet hur de kartlagt arvsmassan hos svartvit flugsnappare och halsbandsflugsnappare och sett att det är skilda kromosomstrukturer snarare än skilda anpassningar i enskilda gener som ligger bakom arternas separation.
En typ av viral blödarfeber (Krim-Kongo) som förekommer i Afrika, Asien och Balkan har börjat sprida sig till nya områden i södra Europa. Nu visar svenska forskare att flyttfåglar som bär fästingar är en sannolik smittväg. Upptäckten har publicerats i amerikanska smittskyddsinstitutets tidskrift Emerging Infectious Diseases.
Ett forskarteam, med bland annat en forskare från Uppsala universitet, har med hjälp av världens mest kraftfulla teleskop, ALMA, gjort en överraskande upptäckt: en spiralstruktur i gasen runt den röda jättestjärnan R Sculptoris. Upptäckten publiceras i veckans nummer av tidskriften Nature.
Forskare vid Uppsala universitet har, tillsammans med kollegor i Brasilien, upptäckt en ny grupp nervceller som styr våra minnes- och inlärningsprocesser. Dessa celler fungerar som grindvakter och bär på en receptor för nikotin, vilket kan förklara hur rökning påverkar vår förmåga att minnas och sortera information.
I magnetiska material ligger atomernas magnetiska moment oftast prydligt ordnade i väldefinierade riktningar. Tvingas de ur jämvikt händer enligt teorin spännande saker. Nu får forskarteamet vid Ångström laboratoriet, med professor Olle Eriksson som huvudsökande, drygt 37 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för att under en femårsperiod testa teorin experimentellt.
Leif Andersson har de senaste åren presenterat upptäckt efter upptäckt om den genetiska bakgrunden till olika husdjurs egenskaper. Flera av rönen öppnar för intressanta medicinska tillämpningar. Nu får han ett femårigt anslag på 31 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för att ta reda på mer om dessa geners funktion.
Astronomer vid Uppsala universitet får drygt 23 miljoner kronor i bidrag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för att söka och analysera atmosfärer på jordliknande planeter i andra solsystem. I förlängningen hoppas forskarna kunna svara på frågan om det finns spår av liv på dessa planeter.
Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten har utsett två teknologie hedersdoktorer, Johan Söderström, vd för ABB Sverige, och Vasamuseets chef Marika Hedin samt två filosofie hedersdoktorer: Nobelpristagaren och fysikern Frank Wilczek och den ledande solenergiforskaren professor Bill Rutherford.
Encelliga arkéer representerar vid sidan av eukaryoter och bakterier en tredje domän på livets träd. I en ny studie som letts från Uppsala universitet visar forskare att arkéernas tillväxt och talrika förekomst i polarhaven beror på deras förmåga att ta upp urea för att tillgodose sitt energibehov.
Khoe- och San-folken i södra Afrika spelar en viktig roll för att förstå människans evolutionära historia. De härstammar direkt från den första förgreningen på nu levande människors släktträd. Det visar en studie som letts från Uppsala universitet och presenteras i tidskriften Science nätversion idag.
Den 27 september firas upptäckten av Higgs partikel i Rikssalen på Uppsala slott, med öppna populärvetenskapliga föreläsningar av den ledande Cern-fysikern Fabiola Gianotti och nobelpristagaren Frank Wilczek. Allmänhet och media hälsas välkomna.
I spinnbaserad elektronik utnyttjas elektronens spinn som informationsbärare. För att möta människans behov av allt snabbare elektronik behöver hastigheten ökas till max. Uppsalafysiker visar nu i tidskriften Nature Communications hur spinninformation kan överföras med hjälp av spinnströmmar i terahertztakt – vilket är tusen gånger snabbare än idag.
Årets Kai Siegbahnpris överlämnas den 10 september till Dr. Claudio Masciovecchio från Elettra Synchotron Light Laboratory i Italien. Han ger också en föreläsning om frielektronlaserforskning i anslutning till prisceremonin.
Forskare vid Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och deras samarbetspartners har upptäckt en specifik genvariant som har en avgörande betydelse för om en häst kan gå i passgång och om den kan trava rent i hög fart. Studien publiceras idag i Nature.
Ganska lite är känt om insekternas uppkomst och tidiga utveckling. De tidigaste fossilen man hittat är 400 miljoner år gamla men från de nästkommande 45 miljoner åren har inga fynd gjorts. Nu har forskare, från bland annat Uppsala universitet, hittat ett cirka 370 miljoner år gammalt fossil i Belgien som fått namnet Strudiella devonica. Fyndet presenteras i tidskriften Nature.
Drakfenan är en sötvattensfisk vars hannar lockar till sig honor med ett flaggliknande ornament. I en studie som nu publiceras i tidskriften Current Biology visar forskare vid Uppsala universitet att hanarna i olika populationer har utvecklat ornament som liknar just den mat som deras honor äter. Parningssignaler som förändras efter miljöförhållanden kan därmed leda till bildandet av nya arter.
Idag på förmiddagen den 4 juli presenterade de två stora experimenten vid LHC (Large Hadron Collider) på CERN, ATLAS och CMS, de senaste resultaten från sökandet efter Higgspartikeln. I experimentdata syns tydliga tecken på förekomsten av en ny partikel. Forskare vid universiteten i Lund, Stockholm, Uppsala och vid KTH har deltagit i experimenten.
Hur solkoronan värms upp är en grundläggande frågeställning inom modern astrofysik. En internationell forskargrupp med forskare från bland annat Uppsala universitet har upptäckt att stora mängder ”magnetiska virvelstormar” är med och driver upphettningen av solens allra yttersta lager. Forskningsresultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature.
En forskargrupp vid Uppsala universitet har lyckats klarlägga hur proteinerna som reglerar genernas aktivitet snabbt hittar rätt på kromosomerna bland miljontals möjliga bindningsställen. Studien bekräftar samtidigt en mer än 30-årig teori om processen. Resultaten publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften Science.
Luftföroreningar gör att det insektsfångande rundsileshåret får sitt behov av näring i större utsträckning tillfredsställt via rötterna, i stället för genom att äta flugor och andra insekter. Det visar en svensk-brittisk studie som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften New Phytologist.