Astronomiforskare vid Uppsala universitet har, tillsammans med över 400 astronomer i 19 europeiska länder, gjort en ny stor kartläggning av Vintergatan. Med hjälp av data från observationer från ESA:s rymdteleskop Gaia, har forskarna kunnat rekonstruera Vintergatans utveckling under miljarder år bakåt i tiden och även fått information om hur Vintergatan kommer att utvecklas i framtiden.
Forskare från Uppsala universitet har kommit ett litet steg närmare gåtan om varför universum består av så mycket mer materia än antimateria. Resultaten har nyligen publicerats i tidskriften Nature.
Även om vissa sällsynta varianter kan öka sjukdomsrisken markant för ett fåtal individer, beror den största delen av det genetiska bidraget till folksjukdomar på en kombination av många vanliga genetiska varianter med små effekter. Det visar forskare från Uppsala universitet och SciLifeLab i en ny omfattande studie som publiceras i tidskriften Nature Communications.
En ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar att det tog mer än 10 000 år från det att de första granarna kom tillbaka till Sverige efter den senaste istiden till dess att arten fick ordentlig spridning över landet. Den mycket långsamma spridningstakten förvånar forskarna eftersom granen borde ha haft goda förutsättningar att breda ut sig.
Forskare vid Uppsala universitet har i ett internationellt samarbete lyckats urskilja vad som verkar vara en enskild stjärna vars ljus sändes ut från en region i rymden som nu befinner sig 28 miljarder ljusår bort från oss. Ett nytt avståndsrekord vad gäller observationer av enskilda stjärnor från tidiga universum. Forskningen publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature.
Mumifiering av döda kroppar kan ha skett redan i förhistorisk tid. Den upptäckten har forskare gjort i samband med en analys av 8 000 år gamla gravar från jägarstenåldern, mesolitikum, i Portugal. Resultaten från studien, som gjorts i samarbete mellan Uppsala universitet, Linnéuniversitetet och Universidade de Lisboa i Portugal, publiceras i European Journal of Archaeology.
På toppen av många vulkaner bildas lavadomer. De byggs upp av trögflytande lava som stelnar och riskerar att spricka och klyvas. Forskare vid Uppsala universitet har tillsammans med internationella kollegor analyserat instabiliteten hos lavadomer på vulkanen Merapi i Indonesien, som riskerar att bli mycket farlig. Genom att förstå de inre processerna hoppas forskarna bättre kunna förutse kollapser
Jättemeteoriten som utrotade alla dinosaurier utom fåglarna slog ned under våren. Det har ett internationellt team av forskare kommit fram till genom att undersöka tunnsnitt, högupplösta synkrotronröntgenbilder och kol-isotoper från ben av fiskar som dog mindre än en timme efter meteoritnedslaget. Teamet presenterar nu sina resultat i tidskriften Nature.
En man som begravts i en stenåldersgrav i Amoreira i Portugal, levde för bara 350 år sedan och kom från Afrika. Det har forskare från Uppsala universitet och Universidade de Lisboa upptäckt, när de undersökt lämningar från stenåldersgraven. Genom att använda biomolekylär arkeologi, modern dna-teknik och historiska skrifter, har forskarna kunnat ringa in åldern på skelettet och mannens ursprung.
Dagens riskvärderingssystem för kemikalier räcker inte för att upptäcka påverkan av kemikalieblandningar. Det visar en ny studie, som nu publiceras i Science. Genom att sammankoppla befolkningsstudier med experiment i cell- och djurmodeller kunde forskarna stärka en misstänkt risk för barns språkutveckling och utveckla nya principer för riskvärdering.
Forskare vid Uppsala universitet har under många år studerat den skandinaviska vargstammens genetiska ursprung. Stammen grundades av endast tre invandrande vargar och i en ny vetenskaplig artikel visar forskarna att efter fem generationers inavel hade mellan 10 och 25 procent av den genetiska variationen gått förlorad.
Gensaxen CRISPR-Cas9 öppnar nya möjligheter att bota sjukdomar, men behandlingarna måste vara säkra. I en ny studie upptäcktes att metoden kan ge upphov till oförutsedda förändringar av dna som ärvs till nästa generation. Forskarna bakom studien uppmanar till försiktighet och noggrann validering vid användning av CRISPR-Cas9 för medicinska syften.
I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Science visar forskare vid Uppsala universitet hur dna-bindande protein kan leta sig igenom hela genomet utan att uppehålla sig för länge på vägen. Resultatet går stick i stäv med hur man hittills har föreställt sig genregleringen - genkoden påverkar hur ofta proteinerna binder, men inte hur länge.
Genom att borra djupt ner i sedimenten på havets botten kan forskare resa i tiden. I en ny studie, som letts från Uppsala universitet, presenteras nya ledtrådar till varför en period som ofta kallas ”the biogenic bloom” hastigt avslutades. Förändringar i jordens bana runt solen kan ha spelat en roll i den dramatiska förändringen
Tillgången på byten och förmågan att anpassa sig till förändrade miljöer har haft avgörande betydelse i hajarnas utveckling. En studie där över 3 000 hajtänder analyserats ger ny inblick i hur dagens hajgrupper uppkom. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.
Hur cellen kan reparera en trasig kromosom genom att använda en annan dna-kopia som mall har förbryllat forskare i åratal. Hur är det möjligt att hitta rätt sekvenser i cellens myllrande innandöme? Forskare från Uppsala universitet har nu kommit fram till lösningen: det är lättare att hitta ett rep än en boll om man har ögonbindel.
Genom att analysera kalkavlagringar från tänderna hos brunbjörnar i naturhistoriska museisamlingar har forskare kunnat följa nivåerna av antibiotikaresistens i naturen. Från 1950-talet och fram till 90-talet ökade resistensen hos de svenska björnarna, vilket sammanfaller med ökad användning av antibiotika i medicin och jordbruk. Men forskarna kunde också se att resistensen hos björnarna gått ner d
Honor och hanar skiljer sig åt på många sätt, och ändå delar de samma genom. Det enda undantaget är den hanliga y-kromosomen. En forskargrupp vid Uppsala universitet har genom att studera skalbaggar kunnat visa att trots att y-kromosomen innehåller väldigt få gener så kan den på ett dramatiskt sätt ändra kroppsstorleken hos hanar och på så sätt göra evolutionen av olikheter mellan könen möjlig.
Den filippinska etniska folkgruppen Ayta magbukon har den högsta uppmätta andelen gener från vår utdöda släkting denisovamänniskan. Det visar en ny studie ledd från Uppsala universitet. Denisovainslagen överträffar med råge den hos folkgrupper i Papua Nya Guinea som tidigare hade rekordet. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.
Hanar med parningsorgan som skadar honor kan ha större fortplantningsframgång. Ny forskning från Uppsala universitet visar att honor som parar sig med sådana hanar får en fördel i att deras ungar blir friskare. Det är en ny pusselbit till att förstå hur det komplexa parningssamspelet mellan hanar och honor utvecklats. Studien är publicerad i Proceedings of the Royal Society B.
