Hjärnäpplet till Ola Spjuth
Ola Spjuth använder sig av robotar och AI för att testa säkerheten hos läkemedel. Nu tilldelas han priset Hjärnäpplet.
Ola Spjuth använder sig av robotar och AI för att testa säkerheten hos läkemedel. Nu tilldelas han priset Hjärnäpplet.
En ny studie visar att det finns olika sorters siklöjor i svenska vatten, med olika genetisk anpassning till var och när leken sker. Studien är gjord på fiskar från insjöar samt från Bottenviken och närliggande älvar. Den här nya kunskapen kan användas för en hållbar förvaltning av arten. Forskarna vill nu undersöka om det är så att lekplatsen påverkar kvaliteten på löjrommen.
Gunilla Osswald är sedan 2013 VD för läkemedelsföretaget BioArctic som nu når framgångar över hela världen med ett läkemedel mot Alzheimer. Med över 40 års erfarenhet av läkemedelsutveckling och en lång karriär som präglats av vetenskaplig excellens, samhällsnytta och innovationskraft har hon blivit utsedd till Årets Alumn 2025.
Män som bedömts som friska efter en patolog analyserat deras vävnadsprov kan ändå ha en tidig form av prostatacancer. Med hjälp av AI har forskare vid Uppsala universitet kunnat hitta subtila förändringar i vävnaden som gör att cancern kan upptäckas långt innan den blir synlig för det mänskliga ögat.
Att batterier i elbilar slits ut för snabbt bromsar elektrifieringen av transportsektorn. Nu har forskare vid Uppsala universitet tagit fram en AI-modell som kan ge en mycket mer exakt bild av batteriets åldrande. Modellen kan leda till längre livslängd och högre säkerhet för elbilsbatterier.
Arkeologen och författaren Neil Price tilldelas årets Disapris för sin bok Ask och Emblas barn. I samband med att prisutdelningen på Kulturnatten kommer han ta med åhörarna på ett återbesök till vikingatiden.
Disapriset är instiftat av Uppsala universitet och Studentbokhandeln i Uppsala för att främja populärvetenskapligt författande. Årets pristagare Neil Price är professor i arkeologi vid Upp
I den största nordiska studien hittills kring matstrupscancerkirurgi ser forskarna tydliga bevis för att avlastning med så kallad sond kan förebygga svåra komplikationer. Resultaten utmanar en trend med mindre sondanvändning efter stora kirurgiska ingrepp. Studien har letts från Uppsala universitet och publiceras nu i Lancet Regional Health Europe.
För första gången har forskare lyckats se spinnvågor, även kallade magnoner, i extremt små material, ner till bara några nanometer. Genombrottet var möjligt tack vare en kombination av avancerad elektronmikroskopi med hög energiupplösning och en teoretisk metod utvecklad vid Uppsala universitet.
En internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet har identifierat tre nyckelgener som styr hur den aggressiva hjärntumören glioblastom sprider sig i hjärnan. När forskarna slog ut generna hos försöksdjur förändrades tumörens spridningsmönster. I flera fall förlängdes också överlevnaden.
Överlevnaden för de flesta män med prostatacancer som fiår behandling enligt moderna riktlinjer är god och majoriteten av drabbade män dör av andra orsaker än av cancer. Det visar en studie från Uppsala universitet i den vetenskapliga tidskriften Journal of the National Comprehensive Cancer Network.
Hur mycket ett spädbarn gråter styrs till stor del av generna och det finns troligen inte så mycket föräldrarna kan göra åt det. Det visar en ny svensk tvillingstudie från Uppsala universitet och Karolinska Institutet där forskare har undersökt hur arv och miljö påverkar spädbarns gråt, sömn och förmåga att komma till ro under de första månaderna i livet.
Att bli mamma efter 40 blir allt vanligare – men det kan innebära en ökad risk för barnet. En ny studie, baserad på data från över 300 000 förlossningar visar att barn till äldre mödrar oftare föds för tidigt eller med komplikationer, särskilt när mamman är 45 år eller äldre.
Med hjälp av 3D-skrivare har forskare vid Uppsala universitet lyckats skapa en modell som liknar mänsklig nervvävnad. Modellen som kan odlas fram från patentens egna celler, gör det möjligt att testa nya läkemedelsbehandlingar i labbmiljö.
Nu finns det en enda lista med världens alla fågelarter. I den nya AviList finns 10 980 levande arter och 151 utdöda arter. Listan är en sammanslagning av fyra tidigare listor och har justerat över 1 000 felaktigheter och skillnader dem emellan.
Tack vare labbodlade miniatyrtarmar har forskare vid Uppsala universitet lyckats kartlägga hur det går till när elakartade Shigella-bakterier infekterar människans tarmvävnad. Studien visar att det nu är möjligt att använda sig av odlade mänskliga organ för att studera en rad andra allvarliga infektioner.
Underlaget till teorin som kallas jämställdhetsparadoxen - att kvinnor i mer jämställda länder väljer traditionellt manliga yrken i mindre utsträckning än andra - är felaktig.t Den bygger på västerländska vinklar och förutsättningar och går inte att applicera på andra länder på det sätt som gjorts i studierna, enligt ny forskning från Uppsala universitet som publiceras i PNAS.
Sommaren 2018 drabbades Sverige inte bara av en lång värmebölja, utan också av torka och skogsbränder som följd. Att flera sådana extremväderfenomen skedde samtid betraktades då som något exceptionellt. Ny forskning visar att sammanfallande händelser av den här typen riskerar att bli det nya normala.
Anders Sandrews stiftelse donerar 50 miljoner kronor till ett nytt forskningsinstitut för kultur och kreativitet. Donationen sträcker över fem år med möjlighet till förlängning under ytterligare fem år. Till institutet knyts en ny professur – Anders Sandrews professur i digital konstvetenskap. I det nya institutet kraftsamlas universitetets forskning inom det breda fältet kultur och kreativitet.
Kan man mäta litterär kvalitet? I den nyutgivna boken Det stora lästa. Fjärrläsningar av klassiska svenska romaners stilvärldar 1910–1999 tar litteraturforskarna Karl Berglund och Johan Svedjedal datorernas hjälp för att undersöka stilistiska skillnader mellan 339 romaner som givits ut under 1900-talet.
Uppsala universitets huvudbyggnad är en av få välbevarade intakta miljöer från 1880-talet och har en särställning inom svensk arkitektur. Det gäller fasaden och hela inredningen där färgsättning, dekoration, konstföremål och möbler till stor del är kvar precis som när huset invigdes. Det skriver antikvarie Anna Hamberg som i en ny avhandling kartlagt och redovisat allt kopplat till byggnaden.