"Vi måste lyssna och förstå hjärtats alla dimensioner"

Lauri Nevonen, vd för Praktikertjänsts dotterbolag Praktikertjänst Psykiatri AB och legitimerad psykoterapeut (bland annat), bloggar om psykologi, den mänskliga naturen och hur våra hjärtan spelar roll.

Hjärtslag

Hjärtat är en kroppsdel som är full av symbolik och metaforer. Det finns en filosofisk dimension av existentiell natur; ”Jag följer mitt hjärta”, ”Jag har hjärtesorg”, ”Jag älskar dig av hela mitt hjärta”, ”Det tog rakt i hjärtat”. Är alltings början ett kärleksfullt hjärta?

Det finns också en sociologisk dimension och sociologen Baumann skriver i boken Auschwitz och det moderna samhället att ”en industrialisering utan hjärta innebär en katastrof för mänskligheten”.

Det finns förstås även en medicinsk dimension. Hjärtat är som bekant en fantastisk konstruktion och kanske den mest centrala kroppsdelen för liv. Det har en suverän mekanik och arbetar oavbrutet, dygnet runt, året om tills livet är över. Vid varje hjärtslag pumpas 1 deciliter blod ut. Under ett helt liv blir det några liter….

Som tur är har vår kliniska och vetenskapliga kunskap kommit långt och vi har många åtgärder för att förebygga, behandla och följa upp hjärtat och cirkulationsorganen om problem skulle uppstå.

Vad betyder hjärtat för våra känslor, för varandra, och för vår existens? Hjärtliga upplevelser påverkar oss på djupet. Det sägs att vi tänker med hjärnan, men hjärtat sänder ut fler signaler till hjärnan än tvärtom, vilket påverkar våra tankar och känslor på ett grundläggande sätt. Det forskas mycket kring stress och vi vet med stor säkerhet att oro och ångest ger en ojämn hjärtrytm och om vi upplever harmoni, uppskattning och bekräftelse så minskar stressnivån och blodtrycket sänks, hjärtrytmen blir jämn och trygg. Hjärtat reagerar före hjärnan på musikupplevelser. Hjärtat upplever, hjärnan svarar. Så att spela musik i samband med till exempel graviditet, förlossning och operation ger trygghet och lugn och skapar bättre förutsättningar.

I Illustrerad vetenskap läste jag en artikel om brustet hjärta (nummer 14:2013). Det finns en fysiologisk förklaring. Forskning har visat att när livspartners som levt nära varandra och där båda avlidit inom ett litet tidsintervall kan det ha orsakats av brustet hjärta. Det känslomässiga traumat som den stora förlusten innebär leder till att stora mängder adrenalin pumpas från binjurarna ut i blodbanan och adrenalinet får hjärtat att slå snabbare, det försvarar sig och en ond cirkel uppstår. Hjärtat kan dock återhämta sig och självläka men det förutsätter att man kan bearbeta sin sorg.

Jag känner att jag måste citera två personer, Arne Næss, norsk filosof och Steve Jobs, Apples grundare.

”Mitt livsideal har varit att kombinera ett varmt hjärta och en iskall hjärna” (Næss).

"Remembering that you are going to die is the best way I know to avoid the trap of thinking you have something to lose. You are already naked. There is no reason not to follow your heart." (Jobs)

Hjärtslag är ett underbart och mångfacetterat ord. Hjärtat har en självklar del i psykiatrin. Vi måste lyssna och förstå hjärtats alla dimensioner, vårda och ta hand om hjärtat, det är symbolen för kärlek och överlevnad, allt som ger oss möjligheter, framtidstro och hopp. 

//Lauri Nevonen