Skip to main content

15 000 skolelever letar hösttecken

Pressmeddelande   •   Aug 21, 2013 10:16 CEST

Hur har den torra sommaren påverkat lövträden? Enligt SMHI har hösten kommit till fjällen, men hur ser det ut i växtvärlden?  Nu vill forskare få hjälp av allmänheten att dokumentera höstens utveckling i naturen och särskilt när lövträden blir höstfärgade. I höst kommer också 15 000 skolelever att delta i massexperimentet Höstförsöket och på hemsidan www.naturenskalender.se kan andra som är intresserade rapportera om höstlöv och lövfällning i sina hemtrakter.

I höst genomförs ett massexperiment där skolelever i hela landet observerar höstlöv åt forskare i samband med evenemanget ForskarFredag. Med hjälp av skolelevernas observationer kan forskarna studera vilka gener som styr höstlövutvecklingen hos asp och hur väl satelliternas bilder av jorden kan fånga upp höstens förlopp. Höstförsökets data blir också del i en större satsning där frivilliga sedan några år tillbaka följer årstidsväxlingarna i naturen och rapporterar på hemsidan www.naturenskalender.se.

Förändringar i naturens kalender är den tydligaste ekologiska effekten av det förändrade klimatet, men mycket av denna kunskap har handlat om vad som händer på våren. Att vårens ankomst engagerar oss är förstås inte så konstigt, men nu hoppas forskare att vi ska följa höstens ankomst med samma intresse.

– Vi behöver veta när våra vanliga lövträd får höstlöv så att vi kan se hur detta varierar mellan olika år, säger Ola Langvall, skogsforskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet). Det gör det möjligt för oss att bättre förutsäga utvecklingen i framtiden.

Den forskning som gjorts om höstlöv tyder på att olika arter påverkas på olika sätt. En del arter förlänger sin växtsäsong när det blir varmare medan andra inte förändras i samma utsträckning. Denna variation gör det svårare för forskarna att förutsäga hur klimatförändringen kommer att påverka trädens tillväxt och skaderisker och hur detta i sin tur återverkar på skogsekosystemen och skogsbruket.

– Hösttecknen är lika viktiga som vårtecknen, fortsätter Kjell Bolmgren, SLU-forskare och samordnare för Svenska fenologinätverket.

– Av tradition har vi alltid gjort mycket observationer på vår och försommar, men nu hoppas vi att fler ska engagera sig och rapportera om hur höstlöven utvecklas i deras sina hemtrakter, säger han och tipsar om hemsidan www.naturenskalender.se där man kan rapportera sina observationer.

När hösten kommer förbereder växterna sig inför vintern. Bladen byter till höstfärger för att trädet ska spara viktiga näringsämnen till nästa år. När löven tappat sin gröna färg slutar träden att binda in koldioxid. Växtsäsongens längd, från den första lövsprickningen till höstens ankomst, är en grundläggande egenskap för ekosystemen i det område där vi bor. Den påverkar den biologiska mångfalden, vilka växter vi kan odla och hur mycket skogen växer under året. Det får även effekt på hur mycket koldioxid växterna andas in och hur mycket vattenånga de andas ut, och därmed finns det ett samspel mellan växtsäsongens längd och klimatet som klimatforskarna vill förstå bättre.

(Fenologi = läran om periodiska förändringar i naturen)


För mer information om hösttecken, Höstförsöket och www.naturenskalender.se :

Kjell.Bolmgren@slu.se , tel 0730-670365


För information om ForskarFredag:

Lotta Tomasson, Vetenskap & Allmänhet, lotta@v-a.se , tel070-72 89 720 

www.forskarfredag.se

SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.