Arbeta smartare med gröna infrastrukturer

Nu är det dags att använda moderna verktyg när vi bygger upp landskapets gröna infrastrukturer. Uppgifter om den biologiska mångfalden i landskapet kan vi hämta från stora, öppna databaser, och det finns datorprogram som kan omvandla denna information till användbara kartor. Det möjliggör en smartare hänsyn till arter och ekosystemtjänster, menar forskare.

Det finns metodik för bättre och mer kostnadseffektiva naturvårdsprioriteringar i landskapet, men den används ännu inte i någon större grad. Det vill Tord Snäll och hans forskarkollegor ändra på, och de pekar på konkreta verktyg att arbeta med i en artikel i tidskriften Environmental management¹.

– Dataunderlagen finns redan i stor utsträckning tillgängliga som öppna data och det finns också en hel rad metoder för att bygga modeller som kan användas för att transformera till exempel artportalsdata till användbara kartor, menar Tord Snäll, som är professor i ekologi vid Artdatabanken, SLU.

För att potentialen av olika biodiversitetsdata ska kunna tas tillvara i samhällets beslutsprocesser behöver de ofta tolkas i olika vetenskapliga bedömnings- och beräkningsmodeller, där resultaten presenteras i form av arters och ekosystemtjänsters geografiska utbredning².

Eftersom det också finns gratis programvaror³ för att kunna göra rumsliga naturvårdsprioriteringar baserat på kartunderlagen, ser Tord Snäll och hans kollegor egentligen inga hinder för att ett modernare arbetssätt skulle kunna införas redan i dag.

– Det här borde ut på bredare front i Europa. Vi arbetar nu för att metodiken ska börja användas för att bygga upp en fungerande europeisk grön infrastruktur, eftersom det är en viktig del av EU:s biodiversitetsstrategi, berättar Tord Snäll.

I en fungerande grön infrastruktur levereras en stor bredd av ekosystemtjänster samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras. Ett exempel där rumslig naturvårdsprioritering har tillämpats i praktiken kommer från Finland⁴. Där användes det för att välja vilka nyckelbiotoper som skulle undantas från skogsbruk bland de områden som erbjöds av markägare. Detta var en del av det så kallade METSO-programmet som ligger till grund för KOMET-programmet⁵.

– Prioriteringsmetodiken för urvalet av nyckelbiotoperna optimerar naturvårdsnyttan och leder till en kostnadseffektiv naturvård.

Rumslig naturvårdsprioritering har bl.a. även tillämpats i Australien för kostnadseffektiv design av marina reservat och i Nya Zeeland för prioriteringar av åtgärder i vattendrag.

Kontakt

Tord Snäll, Artdatabanken, SLU. E-post: tord.snall@slu.se, telefon: 018-672612, 076-7662612.

Noter och länkar

1 Snäll, et al. (2015). Green Infrastructure Design Based on Spatial Conservation Prioritization and Modeling of Biodiversity Features and Ecosystem Services. Environmental Management. DOI 10.1007/s00267-015-0613-y.

2 Snäll, et al (2014). Mapping and assessing of ecosystems and their services. The Swedish Forest pilot.

3 Till exempel programvaran Zonation.

4 Lehtomäki, et al. (2009). Applying spatial conservation prioritization software and high-resolution GIS data to a national-scale study in forest conservation. Forest Ecology and Management. 258: 2439–2449.

5 Slutredovisning Kometprogrammet(pdf)

Exempel på underlag för rumslig naturvårdsprioritering. Karta över rankningen av vilka delar av landet och landskapet som ska prioriteras för att bevara rödlistade arter som är knutna till död granved. Områden rankade med nära 1 (brun färg) har högsta naturvårdsprioritet medan områden som rankats med nära 0 (lila färg) har lägsta prioritet. Rankingen har beräknats med programvaran Zonation. Dataunderlaget består av prediktionskartor över rödlistade arter som använder död granved, baserade på öppna data från artportalen.se. Figur modifierad ur¹.