Skip to main content

Blåsippan tidigare än tussilagon

Pressmeddelande   •   Jul 16, 2012 07:00 CEST

Framlidne Gunnar Johansson stod bakom 73 års observationer. Foto: Michael Lowtrup/UNT

Blåsippan är på väg att springa om tussilagon som vårens första blomma. Och perioden mellan hägg och syren kommer cirka en vecka tidigare än i mitten av 1900-talet. Detta konstateras i en ny forskningsstudie från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Under 73 års tid bokförde Gunnar Johansson, nu framliden lantbrukare från Tärnsjö i Uppland, när vårtecknen dök upp på hans gård. Nu har hans observationer resulterat i en forskningsstudie, som bekräftar bilden av klimatförändringens effekter. De tidiga vårtecknen kommer nästan två veckor tidigare jämfört med mitten av 1900-talet, medan perioden för lövsprickning kommer cirka en vecka tidigare, enligt Gunnars observationer.

– Det är sällan vi får tillgång till så här långa observationsserier, säger Kjell Bolmgren vid enheten för skoglig fältforskning, SLU, som lett studien. Vi vet att många gör och har gjort den här typen av observationer under många år, men vi betraktar Gunnars prestation som inofficiellt världsrekord.

Att följa med i naturens årstidsväxlingar är självklart för många av oss. I och med diskussionen om klimatförändringar har det blivit högintressant att se hur årstidsmönstren påverkas. Sedan 2008 har därför ett nationellt nätverk byggts upp som samlar in observationer av vårtecken, bärmognad, höstlöv etcetera via hemsidan www.blommar.nu.

– Frivilliga är mycket välkomna att delta och rapportera sina observationer, säger Kjell Bolmgren, som samordnar nätverket. I år har redan 7 000 observationer rapporterats.

– Vi upptäcker att olika växter påverkas på olika sätt och det verkar dessutom skilja sig mellan olika områden i landet. Vi behöver därför skaffa oss bättre kunskap om hur dessa förändringar ser ut. Inte minst gäller detta hur höstlövsperioden påverkas för olika lövträd.

Gunnar Johanssons observationer visar dessutom vilka stora svängningar som skett under 1900-talet. 1930-40-talen var en varm period, då växterna flera gånger var lika tidiga som de varit de senaste decennierna. Däremot var 1950-60-talen en kallare period med vårtecken som ibland kunde vara en månad senare än nuförtiden.

– Det blir ju väldigt tydligt hur mycket det kan variera mellan år när man studerar en sådan observationsserie som Gunnars, och att vi därför måste ha ganska mycket observationer innan vi kan dra slutsatser om långsiktiga trender, säger Kjell Bolmgren.

Mer information
Koordinator Kjell Bolmgren, tel. 018-67 12 61, 0730-67 03 65

Fotografer (bilderna är fria för media att använda i samband med publicering av pressmeddelandet)
Lott Jansson (bilden på Kjell Bolmgren)
Michael Löwtrup (bilden på nu framlidne Gunnar Johansson)

SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera