Gå direkt till innehåll
Europa visar att människor och rovdjur kan dela samma landskap

Pressmeddelande -

Europa visar att människor och rovdjur kan dela samma landskap

Rovdjurens återkomst i Europa är en stor framgång för naturvården. På en tredjedel av det europeiska fastlandet finns åtminstone ett av de stora rovdjuren. Det visar en artikel i den vetenskapliga tidskriften Science som forskare från 26 länder har bidragit till. Ett utmärkt exempel på att människor och stora rovdjur kan dela samma landskap, enligt Guillaume Chapron vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som är huvudförfattare.

I början av 1900-talet var rovdjuren nästan utrotade i Europa, det fanns bara spillror kvar av de ursprungliga populationerna. Nu har vi ökande eller stabila populationer av varg, björn, lo och järv och de lever inte i en avlägsen vildmark utan i ett landskap som är präglat av människan.

Det är en stor skillnad mot strategin som används i andra delar av världen där rovdjur skyddas i stora nationalparker eller vildmarksområden, separerade från människan. Om Europa hade använt den modellen hade vi knappast haft några rovdjur eftersom vi inte har dessa stora vildmarksområden.

– Det är en framgångshistoria som bygger på en bra lagstiftning, politisk stabilitet, starka institutioner och att den allmänna opinionen är positiv, säger Guillaume Chapron, forskare vid Grimsö forskningsstation, institutionen för ekologi vid SLU. Dessutom är Europas skogar och populationer av vilda växtätare i bättre form i dag än för hundra år sedan.

Miljörörelsen på 1970- och 1980-talen banade väg för Europarådets Bernkonvention och EU:s art- och habitatdirektiv som har gett dessa arter möjlighet att återhämta sig.

– De stora rovdjuren är ett exempel på att arter har gynnats av den europeiska lagstiftningen och att habitatdirektivet fungerar, säger Guillaume Chapron.

Sammanlagt har 76 forskare bidragit till artikeln varav fem från SLU. De har sammanställt data och gjort utbredningskartor för rovdjuren för större delen av Europa.

  • Brunbjörnen finns i 22 länder. Det är det vanligaste stora rovdjuret med 17 000 individer uppdelade på tio populationer. Alla populationer är stabila eller ökar något även om del är kritiskt små.
  • Varg är den näst vanligaste arten, 12 000 individer, tio populationer i 28 länder. De flesta ökar, men ett par verkar minska. En spansk population är nära utrotning.
  • Lodjur finns i 23 länder, med 9 000 individer fördelade på elva populationer. De flesta är stabila men några minskar.
  • Järv finns bara i Sverige, Norge och Finland, i två populationer med totalt 1 250 individer. Båda populationerna ökar.

Guillaume Chapron säger att Europa kan vara ett exempel för andra delar av världen.

Europa har dubbelt så många vargar som USA (utanför Alaska) trots att det är hälften så stort och mer än dubbelt så tätt befolkat. Forskarna visar att dessa arter har en otrolig förmåga att överleva en värld som domineras av människan.

I stort sett är människor i Europa positiva till rovdjur men de konflikter mellan människor och rovdjur som orsakade de historiska minskningarna finns kvar, till exempel attacker på tamdjur. Den största utmaningen för att bevara rovdjuren finns i länder där stora rovdjuren har varit helt borta. Där har kunskap om hur man kan anpassa sig efter sina vilda grannar gått förlorad. Rovdjur, särskilt vargen, har också på en del håll blivit symboler för politiska och sociala klyftor mellan stad och land.

Åtgärder som minskar skadorna på tamdjur som elektriska stängsel och vakthundar är ett sätt att lindra konflikterna. Det finns också ett behov av dialog mellan olika intressenter och samarbete mellan sektorer och länder. Dessa konflikter måste tas på allvar för att förhindra ett bakslag mot naturvården.

Mer information: Guillaume.Chapron@slu.se tel 0581-69 73 13

http://www.sciencemag.org/content/346/6216/1517.abstract

Bildtexter:

Lodjur. (Foto: Henrik Andrén/SLU)

Varg. (Foto: Miha Krofel)

Ämnen

Kategorier

Regioner


SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.

Kontakter

Erika Troeng

Erika Troeng

Presskontakt Presschef 018-67 26 08
David Stephansson

David Stephansson

Presskontakt Presskontakt Forskningsinformation 018-67 14 92
Hanna Bäckström

Hanna Bäckström

Presskontakt Enhetschef 018-673501

Janne Nordlund Othén

Presskontakt presskontakt EPOK +46-72 702 9288
Anna-Karin Johnson

Anna-Karin Johnson

Presskontakt Kommunikatör SLU Meny, Lärosätenas klimatnätverk 070-359 71 93 SLU Meny Lärosätenas klimatnätverk
Vanja Sandgren

Vanja Sandgren

Presskontakt kommunikatör, presskontakt 0702-641155
Marianne Persson

Marianne Persson

Presskontakt kommunikatör +46 730 61 65 04

Titti Olsson

Presskontakt redaktör Movium
Johan Samuelsson

Johan Samuelsson

Presskontakt Biolog/kommunikatör Presskontakt SLU Artdatabanken 070-6793409

Science and education for sustainable life

SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.

Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.