Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Fortsatt återhämtning av flera fiskbestånd i Östersjön

Havsforskarnas årliga råd för fiskbestånden visar att torsken i östra och västra Östersjön forsätter att återhämta sig. Även andra fiskbestånd visar nu positiva tecken.

I dagarna presenterade experterna i ICES (Internationella Havsforskningsrådets) rådgivande kommitté, biologiska råd för hur fiskbestånden i Östersjön bör förvaltas under 2013. Råden är årligen återkommande och är ett centralt underlag för de beslut om fiskekvoter som EU:s ministerråd tar i slutet av året. Forskarnas råd gäller i första hand torsk, skarpsill, sill/strömming, rödspotta, piggvar, slätvar, skrubba och lax.

Efter mer än två decennier av krympande eller överfiskade bestånd fiskas numera torsken i östra och västra Östersjön enligt vad som bedöms vara ett maximalt hållbart uttag (MSY). Havsforskarna rekommenderar ett kvotuttag för östra beståndet av 66 000 ton, och 21 000 ton för västra beståndet under nästa år enligt EU:s återhämtningsplan. Det är en liten minskning jämfört med 2012 (elva respektive två procent, för östra och västra Östersjöns torskbestånd).    

– Utvecklingen för torsken i Östersjön är bra. Återhämtningen visar att politiska beslut i enlighet med förvaltningsplanen under de senaste åren har gett bra resultat, säger Max Cardinale, expert vid Havsfiskelaboratoriet, institutionen för Akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och svensk representant i Internationella Havsforskningsrådets rådgivande kommitté.

Beståndet har stärkts trots faktorer som den globala uppvärmningen och en relativt svag rekrytering av ung torsk. Max Cardinale menar att resultaten återigen understryker att det är fiske som har en avgörande betydelse för påverkan på kommersiellt exploaterade fiskbestånd.

Positivt även för strömming, skarpsill och flera plattfiskarter

Beståndet av strömming och skarpsill i Östersjön uppvisar också en positiv trend. Mängden skarpsill och strömming som dör genom fiske har minskat de senaste åren och är under eller vid gränsvärdet för MSY. Därför rekommenderar ICES havsforskare att fångstkvoten för skarpsill från Östersjön kan ökas med nio procent till 278000 ton och för strömming i egentliga Östersjön med 25 procent till 117 000 ton under 2013. För strömmingen i Bottenhavet är resultaten också positiva och beståndsstorleken ligger nu på en hög nivå. Havsforskarna ser därför att det finns utrymme för ett fortsatt stort uttag i Bottenhavet med 97 000 ton under 2013.

Beståndsutvecklingen är positiv också för flera plattfiskar i Östersjön. Piggvar bedöms dock vara överfiskad. Därför rekommenderas att fångsterna minskas från 316 ton för 2011 till 220 ton under 2013.

ICES föreslår en oförändrad fångst av lax i Östersjön och rådet är 54 000 laxar för 2013. Detta innebär dock en minskning med över 60 procent jämfört med kvoten 2012.

ICES råd presenteras i sin helhet på ICES hemsida, www.ices.dk, under rubriken "Advice".

För mer information, kontakta Akvatiska resurser, SLU:
Max Cardinale, forskare, tel 0730-34 22 09

Ämnen

Kategorier

Regioner


SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.

Kontakter

Erika Troeng

Erika Troeng

Presskontakt Presschef 018-67 26 08
David Stephansson

David Stephansson

Presskontakt Presskontakt Forskningsinformation 018-67 14 92
Hanna Bäckström

Hanna Bäckström

Presskontakt Enhetschef 018-673501

Janne Nordlund Othén

Presskontakt presskontakt EPOK +46-72 702 9288
Anna-Karin Johnson

Anna-Karin Johnson

Presskontakt Kommunikatör SLU Meny, Lärosätenas klimatnätverk 070-359 71 93 SLU Meny Lärosätenas klimatnätverk
Vanja Sandgren

Vanja Sandgren

Presskontakt kommunikatör, presskontakt 0702-641155
Marianne Persson

Marianne Persson

Presskontakt kommunikatör +46 730 61 65 04

Titti Olsson

Presskontakt redaktör Movium
Johan Samuelsson

Johan Samuelsson

Presskontakt Biolog/kommunikatör Presskontakt SLU Artdatabanken 070-6793409

Science and education for sustainable life

SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.

Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.