Pressmeddelande -
Kommer framtidens vegoburgare från närproducerad raps?
SLU Grogrund startar ett projekt för att utveckla nya rapssorter som ska bidra till att det högvärdiga proteinet som rapsen innehåller ska kunna användas i högre grad, både i livsmedel för människor och som foder till djur.
I Sverige behöver vi öka vår självförsörjning av livsmedel och producera en större andel av det vi konsumerar inom landet. Dessutom behöver vi ta tillvara en större andel av de grödor som odlas och i bästa fall hela grödan.
Självklar oljegröda
Raps är en välkänd, självklar och hållbar oljegröda som odlas i Sverige. Idag utvinner man främst olja från frö och restprodukten pressas till en frökaka som används som foder till vissa typer av djur. Aminosyrasammansättningen i proteinet från rapskakan är lika nyttig som i sojamjöl, men liksom andra arter från kålfamiljen innehåller rapskakan antinutritionella ämnen som är beska och i vissa fall även giftiga. Dessa ämnen gör rapskakan oätlig i för stora mängder och gör den oanvändbar som livsmedel.
Rapskakor ska bli godare
Projektet "Utveckling av nya rapssorter för högvärdiga foder och livsmedelsändamål" inom SLU Grogrund strävar efter att förädla bort de beska och giftiga ämnena i rapsfrön. Det ska ge ett bättre djurfoder och samtidigt ska rapskakan kunna användas för utvinning av ett växtbaserat protein för livsmedelsändamål.
– Frökaka av raps används idag som djurfoder i begränsade mängder på grund av beskan. Det här projektet ger oss en möjlighet att ta fram rapssorter där beskan minskas. Det gör att vi hoppas på att de nya rapssorterna ska skapa möjligheter till att använda rapskaka som en högvärdig proteinkälla i livsmedel också, menar Li-Hua Zhu, professor i växtförädling på SLU i Alnarp.
Rapsprotein finns redan på marknaden men då det är en besvärlig process och kostsamt att separera de oönskade ämnena från proteinerna görs det bara i begränsad mängd och är dyrt.
Nya sorter ger bredare livsmedelsanvändning
– Om de oönskade ämnena kan minskas i frökakan med hjälp av växtförädlingsmetoder förväntas kostnader för proteinreningsprocessen reduceras, vilket erbjuder en god förutsättning för att rapsprotein kan användas för livsmedelsändamål, säger Karolina Östbring, Lunds Universitet, en av projektets samarbetspartner. Målet med projektet är att förädla fram nya rapssorter utan, eller med minskade halter av, de oönskade ämnena och på så sätt expandera proteinets användningsområden samtidigt som det ökar rapskakans värde även som foderprodukt.
– En ny utvecklad produkt som smakar bättre, även för djuren, ger odlarna möjlighet att få mer betalt för djurfoder då det får en högre kvalitet, säger Anja Persson på Gunnarshögs Gård AB, en av projektets samarbetspartner.
Detta femåriga projekt kommer att ta fram DNA markörer för de utvalda egenskaperna genom att använda informationen från andra växtslag för att skynda på förädlingsprocessen.
– Vi kommer att undersöka tre ämnen samtidigt, mot tidigare undersökningar på ett av de tre ämnena. Vi vill bli av med de dåliga egenskaperna men samtidigt behålla de goda, säger Elisabeth Gunnarsson, rapsförädlare på Lantmännen Ek För.
Kontakt och mer information:
Li-Hua Zhu, professor i växtförädling, projektkoordinator,
li-hua.zhu@slu.se , 040-415373
Eva Johansson, programchef SLU Grogrund,
eva.johansson@slu.se, 040-41 55 62
SLU Grogrund
SLU Grogrund är ett virtuellt kompetenscentrum för växtförädling av livsmedelsgrödor som startade 2018, en satsning inom ramen för den svenska livsmedelsstrategin.
Fakta
Projektet är ett samarbete mellan SLU-forskare, Lantmännen Ek För, forskare på Lunds Universitet och Gunnarshögs Gård AB.
Projektet är en del av verksamheten inom SLU Grogrund – centrum för växtförädling av livsmedelsgrödor, ett nationellt centrum som startade 2018 med placering vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.
SLU Grogrund är en av de största konkreta satsningarna som gjorts för att nå målen i den av riksdagen beslutade svenska livsmedelsstrategin.
Livsmedelsstrategins mål handlar bland annat om att öka produktionen av hållbara svenska livsmedel och främja grön, cirkulär och biobaserade tillväxt.
