Skip to main content

Kunskap om snytbaggens ätvanor kan minska skador på skogsplantor

Pressmeddelande   •   Dec 11, 2014 08:30 CET

Varje år vållar snytbaggar svenskt skogsbruk förluster på hundratals miljoner kronor genom att gnaga av barken på gran- och tallplantor som planterats efter avverkning. I en ny doktorsavhandling från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala har Frauke Fedderwitz i detalj studerat hur snytbaggen äter på plantor. Hon såg bland annat att snytbaggen åt kortare måltider från plantor som behandlats med ett naturligt växthormon. Detta är därför en lovande metod att öka plantornas chans att överleva.

Frauke Fedderwitz avhandling syftar till att vi bättre ska förstå snytbaggens beteende, framför allt i samband med att den äter. Hon har också undersökt hur snytbaggens ätande påverkas av plantans eget försvar samt effekterna av att stärka försvaret med hjälp av det naturliga växthormonet metyljasmonat.

Detta undersökte hon genom att följa snytbaggar med hjälp av videokameror dygnet runt i laboratoriet. Hon beskriver den tidsmässiga strukturen i snytbaggens ätande och utnyttjar sedan den nya kunskapen för att undersöka hur samspelet mellan snytbaggens ätande och plantans försvar fungerar.

Precis som människor och de flesta andra djur så äter snytbaggen i måltider. Det innebär att ätandet koncentreras till avgränsade tidsperioder med längre perioder med andra aktiviteter däremellan. Avhandlingen visar att snytbaggar äter fyra till fem måltider om dagen. Sammanlagt ägnar de bara omkring sex procent av tiden under dygnet åt att äta. Mest äter de under senare delen av natten och under morgonen. Under den tidigare delen av natten så går snytbaggarna mest omkring. De söker då efter nya platser där det finns mat för dem och efter en partner att para sig med. Detta kan upprepas natt efter natt under sommaren.

Plantans egna kemiska försvar gör det svårare för snytbaggen att äta och smälta maten. Det går att mobilisera försvaret ytterligare genom att behandla plantan med ett slags signalämnen (hormoner), som finns naturligt hos växter. Metyljasmonat är ett exempel på ämne som gör plantan bättre förberedd att försvara sig. Snytbaggarna åt kortare måltider på behandlade plantor, vilket ökar deras chans att överleva. Att behandla plantor med metyljasmonat före utplantering kan därmed vara en möjlig metod att i framtiden skydda plantor mot snytbagge.

För mer information: Frauke.Fedderwitz@slu.se, tel 018-67 23 12

Se även:

http://www.slu.se/sv/institutioner/ekologi/hemsidor/fedderwitz-frauke/
https://www.youtube.com/user/weevilwoods
http://www.snytbagge.se/

MSc Frauke Fedderwitz försvarar sin avhandling ”Pine weevil feeding behaviour in relation to conifer plant properties” den 17 december kl 13.30 i Loftets hörsal, Ultuna. Opponent är associate professor Emma Despland, Concordia University, Montreal, Kanada.

SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.